Vilka var det egentligen som räddades av Riksbankens räddningspaket under pandemin? Detta är del 2 i Arbetarens artikelserie Finanskraschen ingen talar om.
På torr finansprosa i Riksbankens egna rapporter går det att lägga pussel för att få fram vad som hände de där dagarna i mars 2020. Givetvis talar inte Riksbanken om en krasch. De skriver “marknaden utsattes för stor stress”, “oro”, “störningar på utbudssidan” som är mildare ord.
I Riksbankens grafer blir dock bilden tydlig: de dyker spikrakt neråt till botten. En krasch kan inte se ut på något annat sätt. Och Riksbanken själva erkänner haveriet. De skriver “under en tid upphörde marknaden att fungera”.
Kraschen resulterar i att hela fastighetssektorn hålls under armarna av ett enormt räddningspaket på hundratals miljarder. Men paketet klubbas inte i Riksdagen eller av andra folkvalda. Utan av Riksbanken själva. En institution som är självständig och inte har någon tillsynsmyndighet. Priset blir högt: ytterligare bostadsbubbla och skenande inflation.
Kapplöpning mot botten
Kraschen orsakades av att småsparare och investerare snabbt sålde av fonder med företagsobligationer när pandemin slog till. Det gällde att sälja först innan obligationerna blev värdelösa – det var ett race mot botten.
Corona-oron orsakar en uttagsspiral, 120 miljarder tar småspararna ut. Många fonder har inte tillräckligt med kontanter och börjar paniksälja sina tillgångar. Men ingen vill köpa.
När obligationerna faller handlöst vet ingen längre vad de är värda. Obligationslånen störtdyker i värde snabbare än någon hinner beräkna priset på dem. Marknaden havererar.
För att få fram pengar till uttagen börjar fonder att sälja av andra tillgångar och samma handlösa fall kan ske på andra marknader. De där dagarna i mars 2020 håller finansmarknaderna andan. Blir det en dominoeffekt? Marknaden för obligationslån har kollapsat, nu står den svenska bolåne-marknaden på tur.
När investerarna inte kan sälja obligationslån säljer de i stället säkerställda obligationer. Det är bolån med fastigheter som säkerhet. Då ställs svensk fastighetsmarknad på sin spets: är husen värda så mycket som de belånats till? Hittas inga köpare till bolåne-obligationerna har marknaden svarat nej och en ytterligare kollaps skulle vara ett faktum. Under dagarna i mars hänger frågan i luften.
Mängden bolåne-obligationer till salu gjorde att svenska banker fick svårt att hitta köpare till sina bolåne-obligationer. Där och då vill ingen köpa svenska bolån. Bankerna beskriver läget som akut för Riksbanken. Bolåne-obligationerna håller på att braka ihop.
Riksbankens obligationsköp kallas olagliga
“Det ekonomiska blodomloppet måste hållas igång”, skriver Riksbanken om sina åtgärder. Det desperata i uttalandet går igen i räddningspaketet Riksbanken sjösätter.
På grund av försiktighet, enligt Riksbankens egen beskrivning, agerar de brett, snabbt och i stor omfattning för att påverka finansmarknaderna rejält.
I den här krisen är Riksbanken aggressivare än någonsin tidigare. De köper företagsobligationer och bolåne-obligationer, något de aldrig gjort tidigare.
De köpen av obligationslån har en del experter kallat olagliga. Tidigare har Riksbanken bara köpt kommun- och statsobligationer för att pressa ner räntorna. Nu använder de en helt oprövad metod och kallar den “försiktig”
“Whatever it takes” sa dåvarande riksbankschef Stefan Ingves. Riksbankens chefsjurist gav köpen grönt ljus. Under 2020 köper Riksbanken värdepapper från privata näringslivet för 300 miljarder kronor – utan att stödet godkänns av folkvalda. Det kan jämföras med det tillfälligt slopande av karensavdraget under corona som kostade 6,7 miljarder, som beslutades av folkvalda.
Oavsett om köpen av värdepapper skulle ha brutit mot lagen finns ingen domstol som kan döma Riksbanken, den har ingen tillsynsmyndighet. Detta för att Riksbanken är en självständig myndighet. I stället har Sveriges Riksdag det slutgiltiga politiska ansvaret för Riksbanken.
Räddningspaketet från Riksbanken får marknaderna andas ut. Riksbankens agerande tolkas som en garanti för att räntan kommer att vara låg framöver. Faran verkar avvärjd, räntan är låg och värderingarna på fastigheter fortsätter skena. Fastighetsbolagen fortsätter göra spekulativa affärer. Allt är som vanligt.
Bankarna räddades
När köpen från räddningspaketen är avslutade äger Riksbanken 20 procent av alla bolån på marknaden. Annorlunda uttryckt: var femte bolånekrona står Riksbanken för när 2021 är över. Det är i runda slängar lån för 400 miljarder.
Under pandemin skenar bostadspriserna, de som flyttar tar höga lån. Lån som ännu har låg ränta, men som kommer att gräva hål i plånboken när inflationen kommer att göra entré.
Däremot är det inte svenska bolåntagare Riksbanken räddat. Det är de svenska bankerna. De kommer däremot inte ta notan utan skickar den vidare.
Här hittar du del 1 och del 3 i artikelserien Finanskrisen ingen talar om:
Logga in för att läsa artikeln
Detta är en låst artikel. Logga in eller teckna en prenumeration för att fortsätta läsa.
Vi har bytt prenumerationssystem till Preno, därför måste du uppdatera ditt lösenord för att kunna logga in (det går bra att välja samma igen). Det är bara att mejla till [email protected] om du har några frågor!
Eller teckna en prenumeration
Om du vill stödja Arbetaren och dessutom direkt få tillgång till denna artikel och mycket mer kan du teckna en prenumeration här nedan:
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.