Senatstorget i Helsingfors har under de senaste månaderna blivit skådeplats för flera stora antirasistiska demonstrationer. I helgen hölls en demonstration som samlade närmare 11 000 personer i protest mot regeringens politik.
– Invandrare riskerar att behandlas som en andra klassens medborgare, säger Lucia Vullermin från International Women Working in Finland.
Sedan den nya högerregeringen tillträdde i Finland den 20 juni har allt fler antirasistiska protester ägt rum i huvudstaden Helsingfors.
Senatsorget, som vanligtvis befolkas av turister, har i stället befolkats av oroliga invandrare, migrantarbetare, infödda finländare med flera. De har alla samlats under parollen: “Finlands nya regering är rasistisk och måste förändras”.
Förra veckan presenterade regeringen ett styrdokument för att motverka rasism och diskriminering, efter en sommar med flera uppmärksammade rasismskandaler, där flera ministrar, tillhörande partiet Sannfinländarna, gjort rasistiska uttalanden.

Finlands rykte internationellt har påverkats
International Women Working in Finland är en av de grupper som stod bakom protesten den 25 augusti, och verksamhetschefen Lucia Vullermin förklarar varför många antingen har lämnat, eller överväger att lämna, “världens lyckligaste land”.
– Finland håller till 100 procent på stöta bort utländska arbetare, men även internationella studenter. Om du tittar på många internationella communities så lämnar de redan landet.
Många utländska arbetare känner sig helt enkelt inte välkomna i Finland längre, trots att landet har arbetat i flera år på att locka till sig dessa människor. Men verkligheten håller på att förändras och påverkar det rykte som Finland har internationellt.
– Finland är ett rasistiskt land. Och detta tas nu upp av det europeiska samfundet. Folk har länge vetat detta, och med tanke på de sittande riksdagsledamöter som är inblandade i rasistskandal efter rasistskandal är det inte svårt att förstå varför.

“Landet behöver arbetskraft”
Hon menar att rasismen normaliserats och att allt fler migrantarbetare känner sig ovälkomna i landet.
– Detta går rakt emot vad landet behöver. Landet behöver fler människor i arbetskraft och det ironiska är att det är just den finska befolkningen som lider när invandrargrupperna lämnar Finland, fortsätter Lucia.
Hon nämner sjuksköterskor och servicepersonal och andra låginkomstyrken. I många av de viktigaste samhällssektorerna är det just migrantarbetare som utgör den största delen av arbetskraften.
Den “nya” utvisningspolitiken innebär att migrantarbetare som är arbetslösa längre än tre månader riskerar utvisning. Det har varit en viktig anledning till att många nu väljer att lämna landet.

Migrantarbetare riskerar att bli andra klassens medborgare
Finland säger nu till människor att om du kommer hit måste du betala samma skatter som finska medborgare, men om du plötsligt behöver hjälp och måste förlita dig på välfärdssystemet av någon anledning, så kommer du att behandlas som en andra klassens medborgare.
Lucia Vullermin
– Vi vill klargöra några av ryktena kring reglerna. Detta har faktiskt funnits i finsk lag sedan tidigare. Det som dock är nytt är att regeringen nu tvingar arbetsgivare att rapportera till Migri (Finlands motsvarighet till Migrationsverket, reds anm.) när en person lämnar arbetet. Denna förändring av status kan sedan granskas av Migri, och de kan återkalla uppehållsstatusen.
Tidigare behövde Migri inte kontrollera statusen, men nu kommer de automatiskt att uppdateras om eventuella förändringar.
Men Lucia Vullermin menar att den oroande politiken inte slutar där.
På måndagen den 21 augusti rapporterade YLE att sociala förmåner potentiellt skulle påverkas med hänvisning till den nivå av finska språket som invandrare talar.

– Finland säger nu till människor att om du kommer hit måste du betala samma skatter som finska medborgare, men om du plötsligt behöver hjälp och måste förlita dig på välfärdssystemet av någon anledning, så kommer du att behandlas som en andra klassens medborgare.
YLE skriver bland annat att en B1-nivå i finska krävs för att få arbetslöshetsersättning.

Demonstration samlade 10 000 på gatorna
En andra större antirasistisk demonstration ägde rum den 3 september i Helsingfors och enligt Outi Säilä-Saartenoja, ansvarig för Helsingforspolisen, deltog cirka 11 000 personer i demonstrationen. Det var en av de största antirasistiska demonstrationerna i Finlands historia.
Demonstrationen tog som vanligt avstamp på Senatstorget, denna gång organiserad av Me Emme Vaikene (Vi håller inte tyst) vars senaste protest i staden drog folkmassor på cirka 5 000 personer.

Den stora folkmassan bestod av många olika organisationer. I protesten deltog bland annat en antifascistisk kör och sillrörelsen (Silakkaliike), Finlands motsvarighet till den italienska sardinrörelsen.
Demonstrationståget tågade från torget till Tölö evenemangspark, där en scen hade byggts upp och många välkända artister höll tal, läste upp poesi och spelade musik.
Sammankomsten, som hade en nästan festivalliknande atmosfär, gick fredligt till.
Men den antirasistiska kampen i Finland fortgår. Fler antirasistiska protester är planerade inom en snar framtid. Befolkningens motstånd mot den sittande regeringen växer.
Logga in för att läsa artikeln
Detta är en låst artikel. Logga in eller teckna en prenumeration för att fortsätta läsa.
Vi har bytt prenumerationssystem till Preno, därför måste du uppdatera ditt lösenord för att kunna logga in (det går bra att välja samma igen). Det är bara att mejla till [email protected] om du har några frågor!
Eller teckna en prenumeration
Om du vill stödja Arbetaren och dessutom direkt få tillgång till denna artikel och mycket mer kan du teckna en prenumeration här nedan:
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.