I Sveriges Radios dramaserie Före-Efter har Ådalshändelserna blivit fond till en berättelse om politiskt engagemang och vilket pris det kan få för de inblandade. Hemligheter och lögner bollas mellan de inblandade så att det verkligen uppstår drama.
Sveriges Radios dramaserieatsning Före-Efter berättar historier ifrån svenskt 1900-tal som ekat långt och brett, men också fått efterverkningar för enskilda människor och relationer. Ofta fungerar särskilt lite äldre händelser med politisk bäring bättre som denna typ av blandning av verklighet och fiktion, än de mer samtida. Som de fem avsnitten i Drottninggatan 2017, ett fasansfullt massmord som kanske inte är färdigbearbetat för alla inblandade. Händelserna som ligger längre tillbaka har också stoff att hämta i hur de påverkar över tid.
Men vem kunde ana att till exempel dumpningen av miljögifter i skånska Teckomatorp innehöll så mycket humanistiskt komplicerat stoff att lyssnaren sitter som klistrad vid avsnitten under rubriken Giftskandalen 1975? Det som bär de personliga delarna av de olika historierna är ofta inre konflikter hos några drabbade; ska man våga anmäla ett brott som kan innebära att man får sparken, blir utfryst i sin sociala krets, att barnen blir utsatta i skolan – kanske av barn till andra aktörer i historien? Vad offrar den enskilda människan för att vara modig – eller för att inte vara det?
I Teckomatorp, som än i dag kopplar det lilla samhällets namn till cynisk miljöförstöring, handlade det om hundratals sönderrostade tunnor med farligt giftavfall där effekten när de började läcka ut var synlig och gick att lukta sig till. Här fanns en ensamstående småbarnsmamma som tillsammans med en vikarierande reporter på Kvällsposten började gräva i fallet, företaget BT Kemi lyckades tysta ned skriverierna en tid genom hot om stämning. Men så småningom var skandalen ett faktum, och fick efterverkningar för hela industrin och miljöpolitiken. Först nära 40 år senare kunde området invigas på nytt som ett rekreationscentrum.
Levande människoöden
I Före-Efter Ådalen 1931 står militärens skott mot demonstrationståget för strejk och mot svartarbetare i Lunde som fond. Inte alla drabbade är så sugna på att hänga sig kvar vid minnena när journalisten Gunnel börja fråga runt – även om det gått 90 år sedan fem personer dog på platsen. Vid fyndet av en gammal skalle väcks frågan om det kan vara en försvunnen militär som hittats. Kan det finnas nya frågor kring Ådalsskjutningarna som vissa tycker fått ett förenklad eftermäle?
I Björn Runges regi blir människorna levande, och många av skådespelarna är födda i norra Sverige, från Gästrikland och Hälsingland till Jämtland, Ångermanland, Västerbotten och Norrbotten. Här finns också en rad statister från amatörteaterföreningar i Västernorrland. Med reservation för att skillnaden dem emellan förstås är tydlig för en lokalbo ger det en extra trevlig känsla av trovärdighet när de släpper fram något av sin egen respektive dialekt.
Huvudpersonen Gunnel fungerar smidigt som något av en berättare av den historiska ramen. Här finns också en berättelse om hennes dotter Petronella, starkt engagerad i klimataktionsrörelsen, och det ända ned på en personlig nivå som gör att pappa smyger till korvkiosken, mamma tar sig ett bad i hemlighet och med ständiga bråk om bilen. Föräldrarna oroas av flickans accelererande engagemang när hon och hennes kamrater konfronterar samhället, och konfronteras av motståndare med våld.
Media rapporterar och alltihop blir ganska intensivt och stressigt för alla inblandade både nu och då, vilket höjer tempot rejält. Här kan en och annan scen kännas lite pliktskyldig i att redovisa synpunkter från alla håll. Något efterspel vad gäller ansvar eller politiska reformer ingår inte i detta drama.
Men författaren Bengt Ohlsson har skrivit en riktig deckarhistoria som fungerar – och det utan sensmoral. Politiken lämnas i stort sett därhän. Ådalshändelserna 1931 får fortsätta ligga som ett trauma med en och annan gåta om vad som hände.
Logga in för att läsa artikeln
Detta är en låst artikel. Logga in eller teckna en prenumeration för att fortsätta läsa.
Vi har bytt prenumerationssystem till Preno, därför måste du uppdatera ditt lösenord för att kunna logga in (det går bra att välja samma igen). Det är bara att mejla till [email protected] om du har några frågor!
Eller teckna en prenumeration
Om du vill stödja Arbetaren och dessutom direkt få tillgång till denna artikel och mycket mer kan du teckna en prenumeration här nedan:
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.