Förra veckan omkom en 14-åring i en arbetsplatsolycka och under året har antalet dödsolyckor på jobbet ökat. Bakom i princip samtliga fall av arbetsplatsolyckor med dödlig utgång som Arbetsmiljöverket granskat finns högst bristfälliga eller uteblivna riskbedömningar.
Ingen ska behöva dö på jobbet. Och det går att undvika. Alla dokumenterade arbetsplatsolyckor med dödlig utgång och dödsfall i förtid på grund av sjukdomar och skador från arbetsmiljön skulle högst sannolikt inte ha skett om arbetsgivarna följde de arbetsmiljölagar som finns.
Arbetsmiljöverket granskar alla arbetsplatsolyckor som leder till dödsfall. I en sammanställning gällande år 2018 och första halvan av 2019 konstaterar man att riskbedömningar saknats eller varit starkt bristfälliga vid skadehändelser där arbetstagare avlidit. I en rapport om domstolsavgöranden gällande arbetsrelaterade dödsfall under åren 2015-2019 konstateras samma brist genomgående.
Men innan vi fördjupar oss i ämnet i ett samtal över telefon med Per Nylén på Arbetsmiljöverket vill han understryka att det skulle behövas både attitydförändringar och inte minst ett ändrat språkbruk när vi talar dödsfall på jobbet.
– Skadehändelse med dödlig utgång är ett bättre beskrivande ord. Ordet olycka har något slumpmässigt över sig och jag tror att ordval har betydelse för hur vi ser på dessa tragiska händelser.
Hittills i år finns 28 dokumenterade skadehändelser med dödlig utgång registrerade hos Arbetsmiljöverket. 32 om man även räknar in dödsolyckor i arbeten där de som förolyckats inte räknas som förvärvsarbetande, vilket kan röra sig om värnpliktiga, intagna hos kriminalvården och anställda i utländska företag som är verksamma i Sverige men inte registrerade i andra länder.
Det är en relativt hög siffra jämfört med under pandemiåren, men ligger ungefär på samma nivå som
innan covidpandemin.
De flesta dödsfall sker i branscher såsom bygg, transport – lastning, lossning och magasinering och
inom tillverkningsindustrin där det finns många tunga maskiner som man kan klämmas eller fastna i.
Även arbetstagare i jordbruks- och fiskesektorn där man ofta arbetar ensam är utsatta.
Risken för att dö på arbetet ökar i takt med åldern.
– Men ingen ska behöva dö på jobbet i Sverige, särskilt inte när vi vet att många, kanske alla de här tragiska dödsfallen skulle ha kunnat undvikas, och åtgärderna för att undvika dem ofta är enkla och inte ens särskilt dyra, säger Nylén.
Arbetsmiljöverket gör inspektioner och upptäcker då ofta att de lagstadgade riskbedömningarna saknas. Ibland på grund av att arbetsgivaren inte känner till kravet, ibland på grund av att de helt enkelt tycks strunta i det.
Tusentals dör i arbetsrelaterade sjukdomar
Han vill även uppmärksamma att tusentals personer dör i förtid på grund av sjukdomar eller
skador till följd av ohälsosamma arbetsmiljöer, så kallad arbetsrelaterad dödlighet i Sverige.
– Det handlar om 3 000 personer per år som dör en långsam död, på grund av att de på arbetet utsätts för en rad riskfaktorer, såsom stress, skiftarbete, damm, asbest, kvarts, motoravgaser. Risker som är kända och går att eliminera eller i alla fall minimera, säger Nylén.
Att utsättas för de här riskerna under en längre tid leder till sjukdomar, till exempel cancer,
hjärt/kärlsjukdom, dammlunga, strålningsskador. Bara av jobbstress dör drygt 700 personer varje år och fler riskerar att dö av detta i framtiden. Ny forskning tyder också på att var 20:e fall av självmord har samband med arbetsrelaterad mobbning, enligt en rapport från Arbetsmiljöverket.
Så vad måste göras för att stoppa den här utvecklingen med många skadehändelser och dödsfall på
arbetsplatserna?
– Som jag nämnde tror jag att det behövs en attitydförändring. Det vill säga att vi går ifrån att se dessa allvarliga händelser som olyckor och istället förstår att det handlar om skadehändelser som hade kunnat förutses och därmed förebyggas.
Men viktigast av allt är dock att öka kännedomen om de lagkrav som finns för riskbedömningar både
för hela företaget och på individnivå.
– Risker som när de har identifierats också ska åtgärdas. Det är avgörande att de risker man upptäcker
ska elimineras eller minimeras på bästa sätt.
Skulle det här arbetet fungera på alla arbetsplatser skulle skadehändelser med dödlig utgång kunna
minskas radikalt, enligt Nylén. Både de skadehändelser som leder till en våldsam död och de
skador som leder till dödsfall på lite längre sikt skulle kunna undvikas.
En tredje åtgärd är att bekämpa arbetslivskriminaliteten, det vill säga när företag medvetet bryter mot
regler som rör arbetslivet.
De branscher som Arbetsmiljöverket ser som särskilt utsatta för arbetslivskriminalitet är: bygg, restaurang, transport, städning samt vård, omsorg och sociala tjänster. Arbetskriminalitet är också vanligt inom bilvård, skönhet, gröna näringar (jord- och skogsbruk) och avfallshantering.
– Det finns arbetsgivare som medvetet inte vidtar tillräckliga skyddsåtgärder för att öka lönsamheten.
Det kan handla om takarbete utan fallskydd, undermåliga byggställningar vid målning och husreparationer och så vidare.
Billigare att betala sanktionsavgift än fallskydd
Nylén beskriver en situation där arbetsgivare menar att det är billigare att betala sanktionsavgiften
för arbetsmiljöbrott än att arbeta med fallskydd vid takarbete och snöskottning på tak.
– Det är fruktansvärt cyniskt, säger Nylén och tillägger:
Riskbedömningarna ska även inkludera arbetsskador.
– Det finns arbetstagare som inte vågar hålla sina småbarn i famnen av rädsla för att tappa dem, eftersom de inte längre har någon känsel i händerna, på grund av vibrationsskador orsakade av allt för intensivt och långvarigt arbete med kraftigt vibrerande verktyg på arbetsplatsen. Det hade gått att förhindra.
Så kallat hand-arm-vibrationssyndrom (HAVS) orsakas av exponering för vibrationer i arbetet och kan
förebyggas, men när skadan redan har skett är den permanent. I vissa arbetsmiljöer skulle vissa riskfyllda arbetsuppgifter kunna utföras av robotar.
För att komma åt den utbredda arbetslivskriminaliteten har det upprättats center mot arbetslivskriminalitet. I dag finns det tre center och fler ska öppnas. På dessa samarbetar en rad
svenska myndigheter: Arbetsförmedlingen, Arbetsmiljöverket, Ekobrottsmyndigheten,
Försäkringskassan, Jämställdhetsmyndigheten, Migrationsverket, Polismyndigheten, Skatteverket och
Åklagarmyndigheten. Det är Arbetsmiljöverket som håller ihop arbetet.
– Men det viktigaste är att vi på alla nivåer kommunicerar och hjälps åt, säger Per Nylén.
