I och med förra veckans krasch i den amerikanska banken First republic har de senaste veckornas tre amerikanska bankhaverier, i finansiella värden räknat, passerat 2008 års 25 bankkrascher. Är det början på en ny finanskris vi ser?
Det har gått en dryg månad sedan Silicon Valley Bank (SVB) gick i konkurs, den största bankkonkursen på mer än ett årtionde. Bara dagar senare ”övertalade”, med en kombination av hot och löften myndigheter i vad som länge var den globala finansvärldens centrum, Schweiz, landets ena storbank UBS att ta över den andra, krisande storbanken Credit Suisse.
2022 slog finansbedrägerier rekord i USA, med ett samlat värde på över 10 miljarder dollar. Svenska Finansinspektionen rapporterar att de gick ut med 25 procent fler varningar för investeringsbedrägerier än 2021; andra länder som Kanada rapporterade också rekord. Detta är ett fenomen typiskt för höjdpunkten på en finansbubbla – när stora mängder pengar flyter omkring och letar efter avkastning, men få legitima möjligheter finns att investera dem.
Fler kryptobedrägerier
I dag har särskilt kryptovalutor blivit bärare av drömmen om obegränsade rikedomar ur tomma luften, typiskt för bubbelepoker. Ingen mindre än Elon Musk stämdes i april av närmre två hundra personer på 260 miljarder dollar med anklagelsen att han genom utspel manipulerat priset på kryptovalutan Dogecoin (som i början av månaden dök upp som logo på Twitter) för att sammanfalla med när han själv sålde av stora partier.
Twitter-grundaren Jack Dorseys nya företag, Block, störtdök samtidigt i värde sedan det avslöjats att det till stor del använts för att just tvätta pengar från brott. En lång rad sociala medie-personligheter gav sig också under förra året in i att lansera krypto-projekt, som nästan alltid resulterade i stora förluster för deras följare. Uppmuntrade av finanskanaler som predikar en ideologi om ”passiva inkomster” har fler småsparare än någonsin runtom i världen dragits in i spekulation.
Det största bedrägeriet av dem alla under senare år var kryptobörsen FTX, som i sin tur drog med sig banken Silvergate genom vilken företaget kanaliserat många affärer. Det bidrog till förtroendekrisen som fällde SVB. Credit Suisses kris berodde till stor del på avslöjanden tidigare i år om att en stor del av deras insättningar hade ursprung i svarta pengar.
Lånefinansierad spekulation mindre lönsamt
Bakom krascherna som dämpat den spekulativa yran finns en omsvängning i världsekonomin: från att under mer än ett årtionde ha pumpat ut lättillgängliga pengar genom noll- eller minusränta och ”kvantitativa lättnader” har pendeln slagit om åt motsatta hållet: centralbanker runtom i världen under förra året dramatiskt höjt sina räntor. Pengar blir svårare att få loss och lånefinansierad spekulation plötslig olönsammare. Oron för vilken bank eller finansinstitution som kan sitta med dåliga investeringar sprider sig och kan utlösa panikuttag som fäller nya jättar.
Den stora frågan är förstås om oron i finansvärlden, som 2008, kommer sprida sig utanför denna och resultera i en lågkonjunktur. Det finns åtminstone en del tecken på det: Italien noterade i praktiken nolltillväxt under årets första tre månader och aviserade om nya budgetnedskärningar. Martin Guzmán, tidigare finansminister i Argentina, varnade nyligen i en intervju för en ny skuldkris i det globala syd när räntorna stiger.
En sak verkar i alla fall inte ha ändrats sedan den förra finanskrisen: statens uppbackning av bankerna. Amerikanska finansdepartementet tog ansvaret för alla SVB:s skulder – inte enbart till småsparare som lagen föreskriver – och tillät företaget att under tiden betala ut löner och bonusar till toppcheferna. Schweiz lösning innebar att ägarna av Credit Suisse räddades; chefernas bonusar frös inne först efter att det blivit skandal och väckt protester.
