I fredags kom industriavtalets parter överens om märket – 7,4 procents löneökning fördelat på två år. Trots att nivån i nominella termer är historiskt hög innebär avtalet reallönesänkningar.
Industrifacken gick in i avtalsrörelsen med krav på 4,4 procent löneökning under det kommande året, samtidigt som motpartens krav låg på 2 procent. Detta samtidigt som inflationen i landet legat runt 10 procent.
Under fredagskvällen, samma dag som många avtal löpte ut, kom beskedet att parterna enats om ett nytt tvåårigt avtal.
Facken inom industrin
De fem industrifacken består av GS, Livsmedelsarbetareförbundet, IF Metall, Sveriges Ingenjörer och Unionen.
Märket
Sedan 1998 har industrin haft en avtalsnormerande roll på arbetsmarknaden, med syfte att förhindra för stora löneökningar. Anledningen till att Industriavtalet väger så tungt beror på industrin är mer exportberoende jämfört med andra sektorer. Märket fungerar som en mekanism för att hindra industriarbetarnas löner från att drivas upp till nivåer som minskar exportindustrins konkurrenskraft.
Logga in för att läsa artikeln
Detta är en låst artikel. Logga in eller teckna en prenumeration för att fortsätta läsa.
Teckna en prenumeration
Få direkt tillgång till denna artikel och mycket mer
✓ Få tillgång till alla våra låsta artiklar, digitala nyheter varje vecka
✓ Få tillgång till hela appen
Inga bindningstider – säg upp när du vill
✓ Få tillgång till alla våra låsta artiklar, digitala nyheter varje vecka
✓ Få tillgång till hela appen
✓ Få 10 magasin hem i brevlådan varje år
Inga bindningstider – säg upp när du vill
✓ Få tillgång till alla våra låsta artiklar, digitala nyheter varje vardag
✓ Få tillgång till hela appen
✓ Få 10 magasin hem i brevlådan varje år
Inga bindningstider – säg upp när du vill
♡ Stöd Arbetaren med en extra slant varje månad
Inga bindningstider – säg upp när du vill