“Jag upphör inte att förvånas över den närsynthet som så många tydligen drabbats av när det gäller konsekvenserna av Rysslands invasion av Ukraina”, skriver Gudrun Schyman i ett debattsvar till Martin Hanssons kommentar om P1-debatten som hölls mellan henne och Gunnar Hökmark den 12 januari.
Martin Hansson kritiserar min insats i en P1-debatt om kriget i Ukraina. Jag debatterade med Gunnar Hökmark. Vi hade helt olika syn på vad som behöver göras. Enligt Martin Hansson var ingen av oss förankrade i krigets verklighet. Han menar att jag, som vill se internationella förhandlingsinitiativ, och Hökmark, som vill se mer vapen, inte diskuterade krigets realitet.
Det gör däremot Hansson, förmodar jag att han själv tycker i alla fall, när han skriver: “Kriget befinner sig dock överhuvudtaget inte i ett läge där fredssamtal är möjliga. Det hela är mycket enkelt: Det är krigets förlorare som väljer när kriget tar slut. Freden är inte möjlig eftersom kriget inte är avgjort. Ett eskalerat våld väntar eftersom en av parterna måste ge vika.”
Jag upphör inte att förvånas över den närsynthet som så många tydligen drabbats av när det gäller konsekvenserna av Rysslands invasion av Ukraina. Som om kriget bara skulle beröra det territorium där det utspelas? Som om övriga världen inte fanns!
Men vi lever i en globaliserad värld och det betyder att krigföring får konsekvenser också för andra. Det var bakgrunden till att politiska ledare från 66 länder, främst från det globala syd, använde sina generalförsamlingstal vid FN:s möte i september 2022, för att uppmana till fredliga förhandlingar, som FN-stadgan kräver.
Macky Sall, Senegals president, också ordförande för Afrikanska unionen sa: “Vi uppmanar till nedtrappning och upphörande av fientligheterna i Ukraina, liksom till en förhandlingslösning, för att undvika den katastrofala risken för en potentiellt global konflikt.”
Bangladeshs premiärminister Sheikh Hasina sade: ”Vi vill ha ett slut på kriget mellan Ryssland och Ukraina. På grund av sanktioner och motsanktioner (…) Hela mänskligheten, inklusive kvinnor och barn, straffas. Dess inverkan förblir inte begränsad till ett land, utan den utsätter liv och försörjning för människor i alla nationer i större fara och kränker deras mänskliga rättigheter.”
De 66 nationerna utgör mer än en tredjedel av länderna i världen, och de representerar större delen av jordens befolkning.
Av samma anledning, risken för konsekvenser långt utanför Ukrainas gränser, har nu fjorton Nobelpristagare skrivit ett internationellt upprop som kräver omedelbar vapenvila i Ukrainakriget och humanitär hjälp till alla drabbade.
Pristagarna varnar för att upptrappningen i retorik och i militära aktioner har fört Europa mycket närmare användning av kärnvapen.
Uppropet – hittills undertecknat av 800 personer (17 januari) – har initierats av DESY partikelfysikern Hannes Jung och organisationer som the Science4Peace Forum och the Ukrainian Pacifist Movement.
I uppropet säger de att forskare nu måste bryta tystnaden om den ökande risken för kärnvapenkrig. I uppropet säger man ”I kriget mot Ukraina, som vi fördömer å det starkaste, har många människor dödats, många krigsförbrytelser begåtts, och hat och rädsla skapats och förstärkts. Vi uppmanar till en omedelbar vapenvila och humanitär hjälp till krigets alla offer. Upptrappningen med ord och militära handlingar har fört Europa mycket närmare användning av kärnvapen. Inför möjligheten av enorm och knappast ens tänkbar global förstörelse, eller en regional katastrof med planetariska konsekvenser, kan vi som forskare inte hålla tyst: Varje kärnvapenattack från vilken sida som helst kommer att skapa svar och repressalier från andra kärnvapenmakter, och på kort tid kan miljontals människor dödas, enorma områden på land och hav förstöras och förorenas. Atmosfären skulle bära radioaktiva ämnen och sot, vilket skulle kunna leda till kärnvapenvinter och global svält. Vetenskapliga studier visar tydligt att när kärnvapen väl avfyrats finns det mycket lite tid kvar att tänka klart och det finns ingen väg tillbaka från beslut som fattas i hast….”
Rysslands krig mot Ukraina är vidrigt och oförsvarbart och strider mot folkrätten och går inte att försvara med några som helst giltiga argument. Frågan är väl om det överhuvudtaget går att försvara att internationella konflikter övergår i det förlamande mörker som kallas krig.
Det tillstånd som innebär massdödande och massförintelse, ständiga krigsförbrytelser, utraderande av hela samhällen och skador och trauman för flera generationer framåt.
Särskilt utsatta, också för det sexualiserade våldet, är kvinnor och barn. Vi vet men vi håller det på avstånd. Det finns en vardag, en varje dag, för miljoner människor i Ukraina.
En vardag av militärt våld som omöjliggör allt vardagligt liv. Som i varje militärt krig, var helst på jorden det pågår. Och det pågår många. De flesta på behörigt avstånd från oss. Men så har vi Ukraina. Så nära. Men det försvarar inte den exempellösa närsynthet som Martin Hansson ger uttryck för.
Gudrun Schyman, freds- och klimataktivist. Tidigare partiledare för Vänsterpartiet och Feministiskt initiativ.
Logga in för att läsa artikeln
Detta är en låst artikel. Logga in eller teckna en prenumeration för att fortsätta läsa.
Vi har bytt prenumerationssystem till Preno, därför måste du uppdatera ditt lösenord för att kunna logga in (det går bra att välja samma igen). Det är bara att mejla till [email protected] om du har några frågor!
Eller teckna en prenumeration
Om du vill stödja Arbetaren och dessutom direkt få tillgång till denna artikel och mycket mer kan du teckna en prenumeration här nedan:
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.