Arbetssituationen för vårdpersonalen i Västerbotten blir allt mer ansträngd. Sjuksköterskor ställer in sina semestrar för att jobba dubbla skift på underbemannade avdelningar, samtidigt som pandemin åter igen tagit fart.
– Det är det största kaoset jag varit med om som fackligt aktiv, säger Jenny Olsson, ordförande för Vårdförbundet i Västerbotten till Arbetaren.
Larmen fortsätter att komma från vårdpersonalen i Västerbotten. I sommar har regionen delvis valt att stänga primärvårdsjouren i Umeå. Under en period sattes sjukhusen i Skellefteå och Umeå i stabsläge, vilket innebar att planerade operationer sköts upp. Dessutom är förlossningen på Lycksele sjukhus delvis stängd under sommaren och kvinnor får resa till Umeå, 14 mil bort, för att föda.
När vårdcentraler stänger eller begränsar verksamheten ökar trycket på sjukhusens akutmottagningar. Enligt Distriktläkarföreningen behövs det minst fyra gånger fler distrikt-läkare i länet för att klara behoven, rapporterar Dagens Nyheter i en nyligen publicerad granskning.
Idag finns det exempelvis endast 14 distriktläkartjänster som ska täcka upp hela Skellefteå-området, enligt DN.
Även i Norrbotten är situationen ansträngd. Tidigare i juli meddelade region Norrbotten att man tecknat ett avtal om att flyga upp till 200 patienter till Stockholm för operation. En kartläggning som Svt Norrbotten gjort visar att sedan 2017 har 662 vårdanställda sagt upp sig. Majoriteten är sjuksköterskor.
Förut var det framförallt ny personal som sade upp sig, nu är det personer som kanske arbetat här i 20 år, som har lång erfarenhet och specialistutbildning.
Jenny Olsson, ordförande för Vårdförbundet i Västerbotten
Jenny Olsson, ordförande för Vårdförbundet i Västerbotten, beskriver situationen som ”fruktansvärd” och ”kaotisk”. Hon säger att vårdpersonalen säger upp sig på grund av de ohållbara villkoren och att underbemanningen tvingar sjuksköterskor att avstå från sin efterlängtade semester.
– Under sommaren har det varit det största kaoset jag någonsin varit med om som fackligt aktiv. Underbemanningen är akut och det är så många pass som vi inte har personal till. De har redan beordrat in personer från semestern och tvingar dem att jobba, och de i tjänst får jobba ännu mer. Jag vill inte ens tänka på vad som händer om pandemin eskalerar.
Fler och fler sjuksköterskor har sagt upp sig med anledning av de svåra arbetsvillkoren.
– Förut var det framförallt ny personal som sade upp sig, nu är det personer som kanske arbetat här i 20 år, som har lång erfarenhet och specialistutbildning.
Jenny Olsson menar att är svårt att rekrytera ny personal till sjukhusen på grund av låga löner, och att många sjuksköterskor väljer att jobba i kommunen, exempelvis inom hemsjukvården eller äldreomsorgen, istället för inom regionens sjukhus.
Förra året låg sjuksköterskornas lön i Västerbotten på plats 19 av 21 regioner, enligt en kartläggning som gjordes av Vårdförbundet.
– Det har dalat i alla professioner inom regionens vård när det kommer till löner. För samtliga av Vårdförbundets fyra professioner, men också för chefer och ledare. Det blir bara värre och värre och allt svårare att rekrytera personal. De vill inte ens höja OB:n inom vårt lokala kollektivavtal.
Hon menar att situationen avsevärt försämrats för patienterna i Västerbotten. När verksamheten är underbemannad och sjukhusen tvingas gå in i stabsläge, påverkas hela vårdkedjan.
– Det blir en belastning på ambulansförarna, eller för 1177 och larmcentralen som blir helt nedringda. Det är fruktansvärt för oss som bor i Västerbotten. Varje individ som drabbas, som anhörig eller sjuk, eller kvinnor som ska föda barn och som måste resa långt. Ja, det är rent av makabert.
Karin Fahlgren är intensivvårdssjuksköterska på Lycksele lasarett. Hon säger att sjukhuset fått dra ned på vårdplatser under sommaren, och att det blivit svårt att hitta plats för alla patienter.
– Ibland får patienter ligga kvar på IVA, eller så får vi “satellita”, flytta patienter till andra avdelningar. Vikarier finns inte att tillgå, utan man får ta av den befintliga personalen. Det är otroligt skört hur det ser just nu, säger hon och tillägger:
– Tack och lov har vi som jobbat ställt upp för varandra, och det är A och O i sådana här lägen.
Eftersom vi vill erbjuda alla semester innebär det att vi inte kan ha öppet på samma sätt som förra året. Så det är lite färre vårdplatser i år helt enkelt.
Brita Winsa, hälso- och sjukvårdsdirektör i Västerbotten
Brita Winsa är hälso- och sjukvårdsdirektör i Västerbotten. Hon menar att lönerna ligger på samma snitt som i andra regioner i norra Sverige, och att det är ett “välkänt faktum” att kommunerna betalar högre lön till sjuksköterskorna.
– Vi har ju väldigt många fler anställda också. Det är också delvis ett annat jobb i kommunerna. Man jobbar oftast helt själv, och är ensam ansvarig för saker. På ett sjukhus eller en hälsovårdscentral så har ju sjuksköterskor kollegor på ett helt annat sätt. Det är olika typer av jobb och kommunerna har ofta möjlighet att ge lite mer, säger hon.
Hon menar att regionen planerat inför sommaren, och satsat på att ha en bemanning liknande den som var förra året, men att det i år varit svårare att rekrytera personal.
– Förra sommaren fungerade allt ganska bra, och nu satte vi upp ett liknande mål. Men det är svårt att hålla all verksamhet öppen, samtidigt som det är semester. Det här året lyckades vi inte fullt ut, men det betyder inte att vi inte försökt ta höjd inför sommaren. Eftersom vi vill erbjuda alla semester innebär det att vi inte kan ha öppet på samma sätt som förra året. Så det är lite färre vårdplatser i år helt enkelt. Jag upplever att cheferna därute gjort allt de kan.
Brita Winsa säger att regionen har skattepengar att hushålla med och följer de avtal som finns.
– Innan jag kom hit fick Vårdförbundet ett förmånligt avtal där de fick en löneökning på 10 procent på två år. Sedan dess har vi inte kunnat erbjuda samma höjning varje år.
Vad tänker du om att sjuksköterskor säger upp sig på grund av dåliga arbetsvillkor?
– Det är såklart jättetråkigt att sjuksköterskor säger upp sig. Vi vill att folk ska jobba för oss och uppleva att de har ett meningsfullt jobb. Vi måste ständigt jobba med att förbättra arbetsmiljön på arbetsplatserna och se över kvalitén på vården. Det är något man jobbar med kontinuerligt, men som aldrig blir riktigt färdigt.
Jenny Olsson på Vårdförbundet håller inte med om att bemanningen fungerade bra förra sommaren.
– Även om det funkade bättre förra sommaren, var det fortfarande svårt för våra medlemmar som behövde jobba övertid och ställa in semestrar. Och det här året är det fruktansvärt.
Man ser att vårdbehovet ökat markant sedan man började bygga batterifabriken. Det här måste man möta upp med resurser, både när det gäller arbetsplatsolyckor och vanliga sjukdomar och åkommor.
Jenny Olsson, ordförande för Vårdförbundet Västerbotten
Samtidigt som vårdkrisen är akut i Västerbotten, pågår omfattande byggen och satsningar på industriexpansion i norra Sverige. Regeringens samordnare räknar med att befolkningen i Västerbotten och Norrbotten kommer att öka med 100 000 personer fram till 2035.
I början av juni invigdes Northvolts gigantiska batterifabrik, som är Europas största, på Bergsbyns industriområde utanför Skellefteå. Under bygget av fabriken har det inträffat ett flertal arbetsplatsolyckor då arbetare behövt uppsöka sjukhus.
I framtiden beräknas omkring 5000 personer arbeta i batterifabriken. Jenny Olsson säger att vårdpersonal redan märkt av ett ökat tryck i primärvården och på akuten.
– Man ser att vårdbehovet ökat markant sedan man började bygga batterifabriken. Det här måste man möta upp med resurser, både när det gäller arbetsplatsolyckor och vanliga sjukdomar och åkommor. Ju fler vi blir desto fler behöver vård.
