Pilotföreningarna och SAS har skrivit under ett nytt kollektivavtal som ska gälla i fem och ett halvt år.
– Jag har blandade känslor. Vi har lyckats bevara den skandinaviska modellen, men priset vi har fått betala är högt, säger Roger Klokset, ledare för det norska pilotfacket till Arbetaren.
Efter veckor av strejk och långdragna förhandlingar kom SAS och de fyra skandinaviska pilotföreningarna natten till tisdag överens om ett nytt kollektivavtal.
För att avtalet formellt ska träda i kraft måste medlemmarna i de fyra pilotföreningarna i Sverige, Norge och Danmark nu godkänna avtalet i en omröstning. Därefter löper avtalstiden i fem och ett halvt år.
Konflikten bottnar i att SAS vägrat återanställa de 560 piloter som varslades under pandemin. Istället använder sig flygbolaget av piloter från dotterbolagen SAS Link och SAS Connect, som fungerar som bemanningsbolag med osäkra anställningar. Pilotfacket menar att SAS åsidosatt återanställningsrätten som finns i kollektivavtalet och velat anställa ersättare i stället för tidigare medarbetare.
Med det nytecknade avtalet kommer alla piloter i SAS att omfattas av samma kollektivavtal, och avtalet kommer även att gälla dotterbolagen SAS Connect och SAS Link.
– Det har varit tuffa tider, men de är över nu. Och nu är vi väldigt glada över överenskommelsen och att alla har skrivit under den, sade SAS vd Anko van der Werff till TT på tisdagsmorgonen.
Det nya kollektivavtalet innebär att piloterna kommer att få en övre arbetstid på 60 timmar i veckan, att jämföra mot tidigare 47 arbetstimmar. Dessutom har lönerna sänkts med fem procent. Arbetsdagarna blir längre under vintersäsongen och arbetstiden kommer att koncentreras på färre dagar, men piloterna kommer ändå behöva jobba lika många timmar.
Enligt ett pressmeddelande från SAS innehåller kollektivavtalen “kostnadsbesparingar i linje med de uppsatta målen i SAS Forward-planen avseende piloternas villkor”. SAS skriver vidare att ett antal rättsprocesser som startats mot bolaget ska dras tillbaka.
Roger Klokset är ledare för det norska pilotfacket Norsk Flygerforbund, NSF, och säger till Arbetaren över telefon att han har blandade känslor inför avtalet.
– Jag är förstås nöjd med att vi har stått upp för den skandinaviska modellen, att arbetsgivaren har respekterat tariffavtalen och garanterar återanställningsrätten för de piloter som sagts upp. Men priset vi fick betala var väldigt högt.
Roger Klokset säger att det handlar både om försämrade arbetsvillkor, tjänstgöringsregler och arbetstider. Dessutom sitter piloterna låsta i ett avtal som gäller i fem och ett halvt år.
– I Norge brukar ett vanligt avtal vara ett till två år. Det längsta avtal jag har upplevt har löpt i tre år. När vi startade processen ville SAS ha ett avtal på tio år, som senare in i förhandlingarna landade på fem och ett halvt. Vi hade aldrig accepterat detta om vi inte varit i en situation som krävde det.
Klokset säger att de nya arbetstidsreglerna slår hårdare mot SAS-piloter som har fler korta flygningar än piloter inom andra bolag.
Vad tror du om framtiden?
– Jag tror medlemmarna alltid kommer känna att det var bra att piloterna fick möjligheten att återvända till jobbet. Men jag tror att många kommer reagera på de försämrade villkoren och avtalslängden. Men det är också medlemmarna som får bestämma om avtalet är godkänt eller ej.
Jag kan inte påminna mig om att jag har sett ett sådant långt kollektivavtal under modern tid.
Christer Thörnqvist, docent i arbetsvetenskap och strejkexpert
Avtalet mellan SAS och pilotföreningarna innebär att det nu råder fredsplikt och att piloterna inte får strejka under de avtalade fem och ett halvt åren.
Christer Thörnqvist, docent i arbetsvetenskap och strejkexpert vid högskolan i Skövde, beskriver kollektivavtalet som pilotföreningarna tecknat med SAS som “extremt långt”.
– Jag kan inte påminna mig om att jag har sett ett kollektivavtal med en sådan lång avtalstid under modern tid. De brukar löpa under ett till tre år, nu ville SAS att det här skulle löpa mycket längre, till och med tio år. Detta är en eftergift från facken till SAS för att få igenom deras viktigaste krav, nämligen att bolaget ska återanställa piloterna och ge dem trygga fasta anställningar.
Han säger att även de nyanställda piloterna på dotterbolagen nu bör omfattas av det nya avtalet, och ha del av samma löneutveckling.
Thörnqvist menar att det ofta sker strejker i flygbranschen, och att SAS-strejken därför inte ska ses som något ovanligt. Strejker har de senaste åren även skett på British Airlines och Lufthansa. De kan bli långdragna då verksamheten ska samordnas mellan länder.
– Piloterna gör ju samma jobb oavsett om de är svenskar, danskar eller norrmän. SAS-strejken genomförs över nationsgränserna, vilket gör att förhandlingarna och därmed även strejken blir längre. Det varslas generellt sett ofta till strejk i flygbranschen. VD:n försökte få det till att det fanns en strejk-kultur på SAS, men jag skulle säga att det generellt sett sker fler strejker i flygbranschen på grund av omständigheterna, säger han.
Nu är det en högavlönad yrkesgrupp som gått i bräschen för trygga anställningar, men hade de förlorat hade det öppnat upp för osäkra villkor även i andra branscher.
Christer Thörnqvist, docent i arbetsvetenskap och strejkexpert
Tror du strejken och kollektivavtalet har stor betydelse för hela arbetsmarknaden i Sverige?
– Ja absolut. Det här är inte bara viktigt för piloterna, utan kan även bli ett slags prejudikat för andra gruppers villkor. Nu ska till exempel de kabinanställda på SAS ganska snart inleda förhandlingar. Piloternas vunna kollektivavtal har stor effekt på svensk arbetsmarknad. Vi ser fler och fler otrygga anställningar, genom till exempel plattformsföretag som Uber och Fodoora. Nu är det en högavlönad yrkesgrupp som gått i bräschen för trygga anställningar, men hade de förlorat hade det öppnat upp för osäkra villkor även i andra branscher.
Christian Thörnqvist tror att risken för att avtalet rivs upp i den närmaste framtiden är liten, men att det inte alls är säkert att fredsplikten kommer att vara i fem och ett halvt år.
– Man kan aldrig lagstifta bort missnöje, varken med lagar eller kollektivavtal. Om villkoren försämras kan det mycket väl bli vilda strejker istället.
