Det gör ordentligt ont i Karolina Bångs senaste seriebok Himlastormande. Och inte bara för att den berör normbrytare som vill följa sitt hjärta.
Karolina Bång tillhör mina favoriter bland serietecknare, hon skildrar queera miljöer inbjudande och pedagogiskt (hon är utbildad för utställningsproduktion) så även den som inte funderat över sitt kön utanför den så kallade normen kan känna sig välkommen in hennes historier.
Alldeles för sällan utkommer hon med hela album, men dyker upp här och där i tidningen Galago. Hon är också musiker och aktiv i det feministiska seriekollektivet Dotterbolaget. I sin presentation på förlaget Galago presenteras hon som aktivist – men aktivismen känns inte programmatisk i själva serierna även om berättelserna skildrar unga med kärleksproblem som bryter mark. Tvärtom är de som lättglidande ballonger som för läsaren hit och dit genom små och stora detaljer.