Vårdbiträdet Stine Christophersen larmade i media om missförhållandena på Attendos äldreboende Sabbatsbergsbyn under pandemin. Nu åtalas hennes tidigare chefer för brott mot meddelarfriheten.
– Det här stärker yttrandefriheten för alla som arbetar på golvet i den privata vårdsektorn, säger Stine Christophersen till Arbetaren.
Det har gått två år sedan vårdbiträdet Stine Christophersen larmade om säkerhetsbristerna på Attendos äldreboende Sabbatsbergsbyn i Stockholm.
Under pandemin kom viruset tidigt in på arbetsplatsen och spred sig snabbt till flera avdelningar. Arbetsbelastningen för personalen blev hög och många på boendet insjuknade i den farliga sjukdomen.
Attendo förmedlade utåt att företaget, enligt Socialstyrelsens rekommendationer, satt in så kallad ”kohortvård” som innebär att sjuka och friska patienter hålls åtskilda. Något företaget också skrev på sin hemsida och meddelade de boendes anhöriga. Men på Stine Christophersens arbetsplats stod det snabbt klart att smittskyddet var omöjligt att tillämpa.
Stine Christophersen valde då att larma om missförhållandena till Expressen. Efter visselblåsningen blev hon inkallad till ett möte med chefer på Attendo. Hon anklagades för att ha agerat illojalt. Vid samma möte fick hon en skriftlig erinran, som hon vägrade skriva under.
Vad cheferna på Attendo då inte visste var att Stine Christophersen spelade in mötet i smyg. Något som senare resulterade i publiceringen av den uppmärksammade P1-dokumentären ”Det illojala vårdbiträdet” av Johanna Sjövall.
I lagen om meddelarskydd, som trädde i kraft 2017, finns ett förbud mot repressalier mot vårdanställda. En arbetsgivare inom offentligt finansierad privat vård får inte vidta åtgärder mot den som medverkat i media. Det är en del av patientsäkerheten. Det är också förbjudet enligt lag att efterforska källor.
I maj 2021 meddelade kammaråklagare Anette Fassl vid Norrorts åklagarkammare i Stockholm att en förundersökning om brott mot meddelarfriheten inletts mot några av Attendos chefer. Drygt ett år senare, onsdagen den 13 april, kom beslutet.
Kammaråklagare Anette Fassl meddelade att hon väckt åtal mot tre personer för brott mot lagen om meddelarskydd.
Den nya lagen trädde i kraft 2017 och detta är kanske första gången lagen prövas, berättar Anette Fassl för Arbetaren över telefon.
– Jag kan inte säga att det första gången lagen används, och jag har inte hunnit dammsuga i vad som hänt i varenda domstol i Sverige. Men den har i sådana fall använts väldigt få gånger. Det här betyder att man får till en domstolsprövning och i framtiden har något att luta sig mot när ett liknande fall kommer upp, säger Anette Fassl.
Hon menar att lagen fyller en viktig funktion och att människor kan påtala upplevda missförhållanden utan att riskera att utsättas för repressalier.
– Jag är övertygad om att lagen fyller en viktig funktion, även om det sedan tidigare inte funnits så mycket praxis kring detta. Det som nu kommer bli en fråga är hur domstolen ser på detta med skriftlig erinran för att Stine Christophersen uttalat sig i media. Det är också viktigt att betona att det handlar om av henne upplevda missförhållanden.
Attendos kommunikationsdirektör välkomnar beslutet.
– Vi är inte part i målet, men vi kommer att följa utgången, det är bra att det prövas. Vi konstaterade för över ett år sedan att erinranärendet hade hanteras felaktigt, säger Andreas Koch, kommunikationsdirektör på Attendo till Dagens Nyheter.
När Arbetaren ringer upp Stine Christophersen har hon precis gått på lunch från sitt nya arbete på Stadsmissionen, där hon arbetar med att hjälpa flyktingar från Ukraina.
Det här stärker yttrandefriheten både för patienterna och alla människor som jobbar inom den privata vårdsektorn. För mig personligen handlar det ytterst om yttrandefrihet och hur demokratin ska värnas för alla människor. Det blir ingen riktig demokrati om inte arbetarklassesn har yttrandefrihet.
Stine Christophersen, före detta vårdbiträde och visselblåsare
– Jag blev överrumplad när jag fick höra beskedet. Jag var på väg till jobbet när telefonen började ringa. Journalister berättade för mig att rättegången blir av. Det var över förväntan och jag hade nästan gett upp hoppet. Det är positivt att alla tre cheferna åtalas, även om det såklart kommer bli en psykisk påfrestning för mig att gå in i detta igen, säger Stine Christophersen.
Hon hoppas att medias uppmärksamhet riktas mot de tre Attendo-cheferna, och inte enbart mot henne som visselblåsare.
– Det handlar ju egentligen inte om mig. Det här stärker yttrandefriheten både för patienterna och alla människor som jobbar inom den privata vårdsektorn. För mig personligen handlar det ytterst om yttrandefrihet och hur demokratin ska värnas för alla människor. Det blir ingen riktig demokrati om inte arbetarklassen har yttrandefrihet.
Stine Christophersen arbetade i sammanlagt 12 år på äldreboendet i Sabbatsbergsbyn. Endast de senaste fyra åren har boendet drivits i Attendos regi. Stine Christophersen säger att det var viktigt för henne att jobba kvar på arbetsplatsen även efter visselblåsningen och den mediala uppmärksamheten.
– Jag jobbade kvar nästan ett år på Attendo efter SR-dokumentären släpptes, trots att det var påfrestande för mig. Jag ville statuera ett exempel och visa att man inte ska behöva lämna ett jobb för att man larmar om säkerhetsbrister. Anställda ska inte behöva betala priset om arbetsgivaren inte går ut med sanningsenlig information om riskfylld vårdhantering. Det blev en principsak för mig att jobba kvar, säger Stine Christophersen.
Men när kriget eskalerade i Ukraina och Stine Christophersen fick erbjudande om ett jobb på Stadsmissionen för att hjälpa flyktingar kunde hon inte tacka nej.
– Jag kände att jag ville hjälpa till.
Stine Christophersen har hyllats för sitt mod att larma om missförhållanden. Hösten 2021 tilldelades hon Civilkuragepriset av SAC Syndikalisterna. Hon är numera krönikör i Arbetaren och skriver bland annat om villkoren i vården. Hon menar att utvecklingen de senaste 20 åren gått bakåt när det kommer till vårdanställdas rättigheter.
– När vården var kommunal var det lättare, men i takt med att allt fler privata vårdföretag kommit in på marknaden har det blivit svårare för vårdarbetare att protestera. Tystnadskulturen är väletablerad, även sedan lagen om meddelarskydd infördes.
Stine Christophersen menar att beslutet om åtal också blir viktigt i förhållande till den nya inskränkningen av Las (lagen om anställningsskydd).
– Anställda inom den privata sektorn, men också inom andra yrken, måste våga säga ifrån, och känna att de har lagen på sin sida. Nu ser vi redan en urholkning av Las i arbetslivet, som jag bedömer är ett steg i fel riktning. Det blir svårare för arbetare att visselblåsa när en arbetsgivare kan göra undantag i Las-ordningen och säga upp dem.
Stine Christophersen hoppas att åtalet kan få konsekvensen att fler i privat sektor vågar larma om missförhållanden.
– Det är viktigt att fallet går upp i rätten. Jag hoppas att det här åtalet blir ett förtydligande av vårdanställdas rättigheter.
