Drömmannen berör djupt existentiella frågor hos människan, ändå är Maria Schraders film för grund för att ta tag i dem på riktigt.
Drömmannen
Regi: Maria Schrader
Länge har människor drömt om att skapa androider, avatarer, människo- eller djurliknande robotar eller vad man vill kalla dem. Mary Shelley fantiserade fram Frankensteins monster 1818, men redan tusenåra gudalegender från Grekland till Island bygger på hur gudar skapades och skapade nytt liv genom huvudet, eller på andra sätt som inte handlade om att skapa avkommor genom sammansmältning mellan en kvinnas och en mans könsceller. Kanske ligger vi nära att genom illusion få med oss en hjärtevän hem, efter att ha uppfunnit gräsklipparrobotar och dammsugare som jobbar när vi sover eller är på jobbet.
Vi har läst flåsiga reportage om sexdockefabriker, som valhänta försöker hitta ett etiskt perspektiv. Vad kommer att hända med oss om vi vänjer oss vid en människoliknande maskin som vi kan behandla på ett sätt som inte anses vara okej med en äkta människa. Skulle det fungera att skapa sexdockor som ser ut som djur eller som barn?
Logga in för att läsa artikeln
Detta är en låst artikel. Logga in eller teckna en prenumeration för att fortsätta läsa.
Teckna en prenumeration
Få direkt tillgång till denna artikel och mycket mer
✓ Få tillgång till alla våra låsta artiklar, digitala nyheter varje vecka
✓ Få tillgång till hela appen
Inga bindningstider – säg upp när du vill
✓ Få tillgång till alla våra låsta artiklar, digitala nyheter varje vecka
✓ Få tillgång till hela appen
✓ Få 10 magasin hem i brevlådan varje år
Inga bindningstider – säg upp när du vill
✓ Få tillgång till alla våra låsta artiklar, digitala nyheter varje vardag
✓ Få tillgång till hela appen
✓ Få 10 magasin hem i brevlådan varje år
Inga bindningstider – säg upp när du vill
♡ Stöd Arbetaren med en extra slant varje månad
Inga bindningstider – säg upp när du vill