Bok #2/2022

En stad i ständig kamp

Mexico City är en stad av dramatisk utveckling och ofta våldsamma inslag men också en stad av människor i kamp. Här en demonstration mot våld mot kvinnor, i november 2021. Foto: Jacky Muniello/TT Foto: Jacky Muniello/TT

Konstnären Ulrika Hembjer har skrivit och fotograferat en personlig berättelse om nära ett halvsekels liv i Mexico City, företrädesvis i stadsdelen Nezahualcóyotl, som hon kom till 1977 och fortsatt att besöka med oregelbundna mellanrum fram till 2000-talet. Samtidigt berättar tidskriften Karavan om staden gestaltad av författarna.

Mexico City är känd av bland annat anledningar som berör dess stadsplaneringsutveckling. När Hernán Cortés dök upp med sina spanska skepp 1519 och underkuvade en avancerad civilisation, med minst 200 000 invånare bara där Mexikos huvudstad i dag ligger, var platsen en sankmark med bebyggelsen på små fasta partier.

Redan då den nya huvudstaden i vicekonungadömet Nya Spanien ersatte Montezumas stad Tenochtitlán, ”den vackraste staden i världen” som en av conquistadorerna beskrev platsen, började arbetet med dränering, utdikning och överbyggnader för att skapa en sammanhängande stadsbildning. Ett arbete som fortsätter än idag och ofta bryts av pustar av den gamla sankmarken som stiger upp och luktar av förcolumbiansk tid.

Henrik Nilsson berättar i tidskriften Karavans temanummer 3/2021 om Mexiko City, i en underbar text om hur staden skildras litterärt och poetiskt under de olika regimerna. Det spanska vicekonungadömet, inbördeskrig och utländska erövringar under ett sekel fram till Zapatas mexikanska revolution 1919, och det postrevolutionära Mexiko. Genom studentrevolter som slagits ned av polis och militär i brutala övergrepp.

I flera stycken skildras stadens enorma tillväxt och utbredning, det verkar som om oöverblickbarheten skapar en alldeles särskild abstrakt känsla för staden – kanske vetskapen om att man aldrig kommer att kunna förstå hela territoriet på en gång ger en frihet i gestaltandet av staden i berättelser och i konsten.

Och kanske får de olika stadsdelarna extra mycket egna karaktärer genom att invånarna identifierar sig med just sitt område. Både författaren José Emilio Pacheco (född 1939) och regissören Alfonso Cuaróns (född 1961) har berättat självbiografiskt om stadsdelen Roma i romanen Striderna i öknen respektive Oscarbelönade film Roma (mycket sevärd, finns på Netflix).

Ulrika Hembjer, konstnär, fotograf och under flera år layoutare på Arbetaren, kom till Mexico City som ung konstnärsstudent, och har under över 40 år besökt särskilt stadsdelen Nezahualcóyotl – eller ”slumstaden” som hon kallar platsen hon först mötte 1977. Under senare år mer målmedvetet för att skildra staden och dess befolkning i sin bok Prärievargen i Mexico City. Titeln syftar på områdets namn som betyder ”den fastande prärievargen”.

Hembjer kommer nära människorna hon berättar om, inte minst då berättelsen pausas genom intervjuer där hon låter dem själva berätta. Också här understryks stadens struktur och planering som en del av dess själ.

Utvecklingen Hembjer berättar om hänger tätt samman med kamp för överlevnad, med uppfinningsrikedom i nöden där den gemensamma vägen ofta visat sig fruktbar.

Utvecklingen Hembjer berättar om hänger tätt samman med kamp för överlevnad, med uppfinningsrikedom i nöden där den gemensamma vägen ofta visat sig fruktbar. Just Nezahualcóyotl har genom invånarnas gemensamma kamp förvandlats från slum till fungerande stadsområde, där nyckeln varit invånarnas eget engagemang.

Med egna fotografier från fem decennier illustrerar Hembjer personligt livet som ofta pågår ute. Till slut kommer också läsaren nära dem som hon berättar om och som hon ger plats. Många har en historia av migration och fattigdom, kanske i tidigare generationer, som påverkar deras liv, under tidigt 1900-talet påverkade den mexikanska revolutionen människor att flytta in till storstaden som snabbt växte över sina bräddar.

Prärievargen i Mexico City berättar också om äldre, historiska kvarter nära stadens kärna, som liksom i många andra storstäder varit eftersatta, haft låg hyra och länge varit bebodda av fattig och invandrad befolkning, och nu hotas av gentrifiering.

Ulrika Hembjer skildrar människor som bedriver regelrätt politisk kamp kring sin stad och sitt boende, där de tvingats hitta argument kring ekonomi och politik och skapa organisationer för sitt arbete kring boendet. Hon skriver om segrar man inte trodde var möjliga, för det handlar om de fattigas segrar, de utan formell makt.

Hennes bok blickar också tillbaka genom historien men främst för att ge bakgrund livet och kampen i vår samtid. Boken är också en reseskildring, en berättelse om att ta till sig en stad och dess invånare.

Publicerad Uppdaterad

Prenumerera på Arbetarens nyhetsbrev

Box 6507
113 83 Stockholm
Tel: 08-522 456 70 (redaktionen)
[email protected]

Tidningen Arbetaren behandlar dina personuppgifter i enlighet med allmänna dataskyddsförordningen, (EU) 2016/679. Du hittar vår dataskyddspolicy här.

Prenumerationsärenden
Tel: 08-522 456 80
(måndagar kl 10-13)
[email protected]

Organisationsnummer: 556542-8413
Swishnummer för gåvor: 1234 809 984

Hej där 👋

Läs Arbetarens senaste Månadsmagasin gratis på webben! Skriv upp dig på nyhetsbrevet så skickar vi det på mejlen.

Nyhetsbrevet kommer tre gånger i veckan: onsdag, fredag med veckans rubriker och långläsning på söndagar.