Reportage #1/2022

Musikstilen singeli ”repre­sent­erar oss som bor i slummen”

Bandet Jagwa Music har spelat tillsammans i 28 år och varit drivande i singeli-musikens framväxt. Från vänster till höger: Shukulu Mohamed, Mzee Rashidi Mbarak, Mwhni Ally, Abdallah Said, Saidi Hamid och Sultani Omarei. Foto: Bengt Sigvardsson

Singeli är en ultrasnabb musikstil som föddes i slumområdena kring Tanzanias största stad Dar es-Salaam. Med dansanta rytmer och vardagsnära texter har musikstilen vunnit invånarnas hjärtan och blivit deras röst i samhället.  

Det är söndagsförmiddag i Mwananyamala, ett av slumområdena kring Tanzanias största stad Dar es-Salaam. Människorna är lätträknade på de håliga jordgatorna som kantas av slitna enplanshus med korrigerade plåttak. Men det är definitivt inte tyst. Från en takterrass ljuder uppspeedad trummusik, med otyglade keyboardslingor, och ultrasnabb sång på swahili. Nedanför sitter 21-årige arbetslöse Mubarak Ahmed på en plaststol utanför sitt hem och diggar. Musikstilen kallas singeli.

21-årige Mubarak Ahmed bor i Mwananyamala i Dar es-Salam. Han har en universitetsexamen, men är liksom många andra ungdomar arbetslös. Singeli-musiken är sötman i hans tillvaro. Foto: Bengt Sigvardsson

– Jag älskar singeli. Det gör alla här, ung som gammal. Den representerar oss som bor i slummen och är vår sötma i tillvaron, säger han.

Singeli föddes i Dar es-Salaams slumområden för 16 – 17 år sedan. Stilen utvecklades ur mnanda, en fusion av traditionell stammusik från Tanzanias kust, som brukar spelas vid gatubröllop och fester.

– Texterna beskriver livet i slummen. De handlar både om kärlek och problem. En del artisters texter är råa och innehåller så mycket svordomar att jag inte lyssnar på dem om mina föräldrar är i närheten, men de flesta skriver texter som är informativa och undervisande, säger Mubarak.

Det är singeli-bandet Jagwa Music som repar på takterrassen. Medlemmarna är sex medelålders män. Två av dem bankar bongotrummor, en tredje trummar på en sliten träpall och en fjärde spelar tamburin. Loopar och slingor, från en portabel keyboard, skär genom rytmsektionens ljudmatta. Sångaren, Mzee Rashidi Mbarak, hoppar, dansar och gestikulerar frenetiskt medan han sjunger i rasande tempo. I refrängerna exploderar rösten i rena punkvrål.

– Vi sjunger om vår vardag. Om de utmaningar som vi och andra möter i slummen. Till exempel om gravida kvinnor som överges och blir ensamstående mammor, säger Mzee.

Söndagslugn råder i slumområdet Mwananyamala, i Dar es-Salaam, men det är långt ifrån tyst. Singeli-musiken ligger som en ljudmatta över området. Foto: Bengt Sigvardsson

Mwananyamala har cirka 50 000 invånare. Till deras vardag hör hög arbetslöshet, fattigdom, kriminalitet och drogmissbruk. Med upplysande texter försöker Jagwa Music hindra folk, framför allt ungdomar, från att hamna snett i tillvaron.

– Våra texter handlar till exempel om hur man skyddar sig mot hiv och använder kondom. Andra låtar uppmanar ungdomar att hålla sig borta från droger och kriminalitet, men vi tar även upp annat, som till exempel äktenskapsproblem, säger keyboardisten Shukulu Mohamed.

Jag älskar singeli. Det gör alla här, ung som gammal. Den representerar oss som bor i slummen och är vår sötma i tillvaron.

Mubarak Ahmed.

Bandet har varit drivande i singeli-musikens framväxt, men medlemmarna har svårt att ge en tydlig definition av musiken. Stilen utvecklas ständigt. När Jagwa Music bildades, för 28 år sedan, lirade de mnanda. Med årens lopp trappade man upp hastigheten. Det snabba tempot, med upp till 300 taktslag per minut, är karaktäristiskt för singeli.

– Singeli är en modern, uppspeedad variant av mnanda i två takter. I mnanda spelar man på traditionella instrument, medan man i singeli använder olika instrument, samplingar, loopar och influenser från andra musikstilar, till exempel Bongo Flava (tanzanisk hiphop), säger Mzee.

Mzee Rashidi Mbarak är sångare i singeli-bandet Jagwa Music. Han sjunger om vardagen i slumområdet Mwananyamala i Dar es-Salaam. Foto: Bengt Sigvardsson

Den elektroniska varianten av singeli har på senare tid rönt framgångar på klubbscener i både Tanzania och grannländerna. Med programvaror för ljudblandningar, som Virutal DJ, samplar artisterna takter, loopar och musikstycken från andra låtar och speedar upp tempot. Stilen är mycket populär bland ungdomar, men Jagwa Music har inga planer på att hoppa på trenden.

– Det enda som skiljer oss från dessa artister är att vi använder traditionella instrument medan de skapar sin musik elektroniskt, säger Mzee.

Männen lever på sin musik, men förtjänsten går ur hand i mun.

– Vi är fortfarande fattiga och bor i slummen. Det finns många mellanhänder som tar det mesta av profiten, säger Sultani Omari Vu som lirar tamburin.

Jagwa Music använder traditionella tanzaniska instrument i sin musik. Från vänster till höger Mwhni Ally, Abdallah Said, Saidi Hamid och Sultani Omarei. Foto: Bengt Sigvardsson

En del av de nya singeli-artisterna har blivit stora stjärnor med skivkontrakt, men de flesta musikerna håller sig fortfarande på undergroundnivå. Musiken spelas in i enkla hemmastudios och läggs ut på sociala medier eller sparas på USB-minnen som säljs till kiosker och butiker i slummen.

Anita Joniso bor i Mwananyamala i Dar es-Salam och älskar singeli-musiken eftersom den både är dansant och har ett budskap.
Foto: Bengt Sigvardsson

– Kunderna kopierar sedan musiken till sina mobiler eller bränner den på CD, säger Shukulu.

Jagwa Music har gjort 17 album och spelade även på några festivaler i Europa 2013.  Det snabba tempot leder inte så sällan till extatisk dans. I Tanzania har de spelningar varje vecka, framför allt i Dar es-Salaam. 

– Ibland avbryter polisen våra spelningar om publiken blir för vild, säger Shukulu.

Nedanför replokalen säljer 40-åriga fyrabarnsmamman Anita Joniso telefonkort i en hål-i-väggen-butik.

– När jag hör singeli-musik blir jag hyperaktiv och börjar dansa även om jag inte vill det. Det är fantastisk musik. Man dansar och roar sig samtidigt som texterna har ett budskap. Singeli-musikerna är både våra underhållare, lärare och röster i samhället, avslutar Anita.

Publicerad Uppdaterad

Prenumerera på Arbetarens nyhetsbrev

Box 6507
113 83 Stockholm
Tel: 08-522 456 70 (redaktionen)
[email protected]

Tidningen Arbetaren behandlar dina personuppgifter i enlighet med allmänna dataskyddsförordningen, (EU) 2016/679. Du hittar vår dataskyddspolicy här.

Prenumerationsärenden
Tel: 08-522 456 80
(måndagar kl 10-13)
[email protected]

Organisationsnummer: 556542-8413
Swishnummer för gåvor: 1234 809 984

Hej där 👋

Läs Arbetarens senaste Månadsmagasin gratis på webben! Skriv upp dig på nyhetsbrevet så skickar vi det på mejlen.

Nyhetsbrevet kommer tre gånger i veckan: onsdag, fredag med veckans rubriker och långläsning på söndagar.