Karims tillvaro vändes upp och ned när han blev uppsagd från jobbet på Apoteas lager utanför Uppsala. Nu har hans uppehållstillstånd löpt ut och rädslan för den ovissa framtiden är enorm.
– De visste vilken situation vi afghanska killar befann oss i och ändå sa de upp oss.
I slutet av september kallades några afghanska arbetare till ett möte med chefen på Apoteas lager utanför Uppsala. Under mötet fick de veta att deras provanställningar inte skulle övergå till tillsvidareanställningar. Något som tidningen Syre tidigare rapporterat om.
Detta innebär att deras uppehållstillstånd är i fara.
En av dem som drabbats av beslutet är Karim, som egentligen heter något annat. Han fick aldrig veta förklaringen till uppsägningen. Karim kom till Sverige från Afghanistan hösten 2015 och omfattas av Gymnasielagen. En lag som innebär möjlighet till permanent uppehållstillstånd man kommit till Sverige före den 25 november 2015, och inom sex månader efter avslutad gymnasieexamen kan visa upp intyg på en fast anställning.
De afghanska ungdomarna rekryterades till Apotea inom ramen för ett projekt som hjälper unga in på arbetsmarknaden. Stadsmissionen och Apotea hade ett samarbete och många killar kallades intervjun. Personen från Apotea utlovade tillsvidareanställningar om de arbetade bra och skötte jobbet. Det hela kändes lovande och Karim tackade ja i förhoppning om att förbättra sin bostadssituation och öka chanserna till permanent uppehållstillstånd.
Han bodde i Stockholm och pendlade med nattbuss första månaden till och från Uppsala för att komma till arbetet. Till sist lyckades han även hitta en bostad i staden. Allt detta för att han trodde på löftet om tillsvidareanställning. Karim jobbade tidigare på hemtjänsten. Men han sade upp sig därifrån.
– Jag gjorde mitt bästa där på jobbet. Jag hade inga som helst problem med någon när jag jobbade på Apotea och inte en enda dags frånvaro. Jag trivdes men blev uppsagd och det värsta var att Apotea inte gav mig en enda anledning till beslutet, säger Karim och fortsätter:
– Jag skötte mig bra men det räckte inte. Jag vet inte varför och kommer inte att veta varför de gjorde så. Mitt liv hängde på det där jobbet.
Apotea leker med människoliv. Återigen, de visste vilken situation vi afghanska killar befann oss i och ändå sa de upp oss.
Karim
Det svenska löftet om ett friare och tryggare liv, att följa regler och lagar och att göra rätt för sig krockade med verkligheten för Karim.
När Karim jobbade på Apotea fick han höra att arbetsmiljön och arbetstryggheten återkommande fått kritik i media. Men han jobbade på ändå.
Karims tillvaro vändes upp och ner när han blev uppsagd från sin tjänst på Apoteas lager. Nu har hans uppehållstillstånd löpt ut och rädslan för den ovissa framtiden är enorm.
– Jag är orolig och besviken. Visst har Sverige tillfälligt stoppat utvisningar till Afghanistan eftersom talibaner har tagit över, men jag kan inte lita på det beslutet. De kan ändra sig när som helst.
Karim försökte få hjälp hos facket, Unionen, men de kunde inte göra något och inte heller Stadsmissionen som haft samarbetet med Apotea. Tillvaron för Karim blev ännu osäkrare.
– Jag är orolig och oerhört stressad. Jag vet inte vad jag ska göra. Jag vet inte något just nu. Jag har varit arbetslös i två månader och mina besparingar börja sina. Apotea leker med människoliv. Återigen, de visste vilken situation vi afghanska killar befann oss i och ändå sa de upp oss.
Karim fick jobbet tack vare ett samarbete mellan olika aktörer, stadsmissionen Stockholm och Stadsmissionen Uppsala samt finansiären Asyl, Migration- och integrationsfonden, AMIF.
– Projektet har en jobbmatchningstjänst med mål att ge unga vuxna som omfattas av gymnasielagen möjlighet att få arbetslivserfarenhet på den svenska arbetsmarknaden och att hjälpa företag att hitta kompetent arbetskraft, säger Kia Björk, projektledare för Unga i Jobb på Stockholms Stadsmission.
Kia Björk berättar vidare att information har gått ut till andra samarbetspartners, i samband med de uppsägningar som ägde rum på Apotea, för att hitta nya jobbmöjligheter åt killarna.
– Vi vill understryka att den situation som uppstod med uppsägningarna hos Apotea var mycket olycklig. Tillsammans med varje deltagare försöker vi kartlägga hur detta påverkar deras respektive process hos Migrationsverket, säger Kia Björk och fortsätter:
– En uppsägning av våra deltagare får potentiellt enorma konsekvenser för varje enskild individ som drabbas, vilket är oerhört olyckligt och något vi också påtalat för Apotea.
Personligen tycker jag att gymnasielagen är inhuman. Samtidigt är jag stolt över att vi tog in de här personerna och gav dem en nystart i samhället. Alla gick inte vidare och det fanns olika anledningar till det.
Pär Svärdson, vd på Apotea
Apoteas VD Pär Svärdson svarar i en telefonintervju med Arbetaren på kritiken.
– Nej, det är klart att det inte stämmer att vi lovade tillsvidareanställning oavsett prestation. Det är en provanställning som kan bli fastanställning om arbetsgivare och arbetstagare kommer överens. Det är olyckligt att man uppfattar och tror att provanställning blir fastanställning oavsett ens prestation.
Han säger att de tog in 26 personer och att majoriteten av dem fick stanna.
– Personligen tycker jag att gymnasielagen är inhuman. Samtidigt är jag stolt över att vi tog in de här personerna och gav dem en nystart i samhället. Alla gick inte vidare och det fanns olika anledningar till det, säger Per Svärdson.
Vilka anledningar?
– Vi har krav på vår medarbetare. Ingen skulle vilja att vi särbehandlar. Om man inte riktigt lever upp till våra krav, är det svårt att få fastanställning. Och majoriteten av de 26 som vi tog in gick vidare. Anledningarna handlade till exempel om att man inte gjorde som man blev tillsagd. Det handlade också om medarbetares förhållande till andra kollegor, säger Pär Svärdson till Arbetaren.
Men för Karim, som inte alls upplevt att han misskötte jobbet, har tillvaron blivit svår. Hans uppehållstillstånd gick ut i juni 2021 och han har nu ansökt om permanent uppehållstillstånd. Men utan jobb är chanserna små.
Vad tycker du om gymnasielagen?
– Jag är glad att jag fick stanna i Sverige, men arbetsgivarna utnyttjar det. Eftersom vi så gärna vill ha jobb för att få stanna i Sverige så kan de erbjuda vilka villkor som helst.
Livet i Sverige har varit tufft, särskilt i början: att lära sig språket och att förstå sig på kulturen och människor. Karim sänker blicken när han talar om utmaningarna och livet i Sverige och hur lång tid allting tar.
– Hade de sagt till mig 2015 att det skulle ta ett eller två år, så hade jag väntat och kämpat men nu har det gått sex år och jag vet inte hur lång tid det kommer att ta innan jag får ett tryggare liv i Sverige. Jag kan inte heller fly till något annat land nu och börja om från noll.
