Hur kommer det sig att endast 10 öre av 30 kronor för en kopp kaffe går till bonden som har odlat och skördat kaffebönorna och på vilket sätt blir vinster, välgång och social fred i rika länder allt mer beroende av superexploateringen av hundratals miljoner arbetare i fattiga länder? Ekonomiprofessorn John Smith om imperialismens moderna uttryck.
Vardagspolitiken i Europa och Nordamerika är allt mer uppdelad i två fientliga läger: På ena sidan finns konservativa reaktionärer som förhärligar imperialismen och önskar att återuppliva den, på andra sidan finns enligt egen bekännelse progressiva liberaler och socialister som uttrycker olika grader av skam över det förflutna men förnekar att imperialismen fortsätter att på något som helst meningsfullt sätt definiera förhållandena mellan rika och fattiga länder.
Till och med debatterna om reparationer för slaveriet och kolonialismen uttrycks i termer av att rätta till historiska oförrätter och utesluter alla sorters antydningar till den imperialistiska plundring av miljö och levande arbete som fortsätter i rask takt i den moderna “postkoloniala” världen.
