Isabel Anderssons dokumentär Lena, ger nya dimensioner av skådespelerskan Lena Nyman som avled för 10 år sedan. Den kommenterar också den tid som hon hade att förhålla sig till vilket ger den en ny, allmängiltig dimension av en av Sveriges hårdast kämpande kulturarbetare.
Lena
Regi: Isabel Andersson
Under det senaste decenniet har det utkommit flera böcker om Lena Nyman, som biografin Jag vill ju vara fri (2013) av Annika Persson, och ett urval med av hennes dagböcker 1962–1974, med kommentarer av Isabel Andersson, 2020.
Arbetarklassflickan Nyman avled endast 66 år gammal 2011. Då en respekterad skådespelerska med många hyllade roller på teatern och filmer bakom sig. Stora regissörer som Ingmar Bergman och Vilgot Sjöman kallade henne geni respektive gav henne frihet att styra rollens och filmens riktning då hon redan var i tjugoårsåldern. Men hon blev snabbt allas Lena och fången i sin prestation, fick inte ihop den med kraven på den privata kvinnan, och slet som en följd av detta ned sin kropp med amfetaminliknande bantningspiller, sömnmediciner, ångestdämpande och alkohol.
Logga in för att läsa artikeln
Detta är en låst artikel. Logga in eller teckna en prenumeration för att fortsätta läsa.
Teckna en prenumeration
Få direkt tillgång till denna artikel och mycket mer
✓ Få tillgång till alla våra låsta artiklar, digitala nyheter varje vecka
✓ Få tillgång till hela appen
Inga bindningstider – säg upp när du vill
✓ Få tillgång till alla våra låsta artiklar, digitala nyheter varje vecka
✓ Få tillgång till hela appen
✓ Få 10 magasin hem i brevlådan varje år
Inga bindningstider – säg upp när du vill
✓ Få tillgång till alla våra låsta artiklar, digitala nyheter varje vardag
✓ Få tillgång till hela appen
✓ Få 10 magasin hem i brevlådan varje år
Inga bindningstider – säg upp när du vill
♡ Stöd Arbetaren med en extra slant varje månad
Inga bindningstider – säg upp när du vill