Trots att vårdpersonal på Södersjukhuset flaggat för en pressad arbetssituation har sjukhusets bolag annonserat en neddragning på 79 miljoner kronor i personalkostnader nästa år. Prognosen fram till 2024 talar för besparingar på 200 miljoner kronor. Samtidigt går regionen med miljardvinst. Vad är det som händer på Södersjukhuset?

Beläget på ett en av Södermalms höjder, med utsikt över Årstaviken, reser sig Södersjukhusets ljusgrå byggnad. Sjukhuset invigdes under andra världskriget och har sedan början på millenieskiftet ägts av Region Stockholm och bedrivs som ett aktiebolag.

Makthavare och ansvariga tjänstemän på regionen är rent föraktfulla mot vårdpersonal.

Charlotta Dickman, intensivvårdssjuksköterska på SÖS och förtroendevald på Vårdförbundet

Coronapandemin, som dragit fram över världen sedan 2020, har satt press på sjukvården och dess personal i hela landet. Trots pandemiläget har Södersjukhusets bolagsledning presenterat ett preliminärt budgetunderlag för 2022. Där står att sjukhuset kommer att behöva dra ned på personalkostnaderna med 79 miljoner kronor nästkommande år. Det motsvarar 102 helårsarbetare.

– I budgetunderlaget har underskottet omräknats till 102 helårsarbetare, vilket är en teknisk term för att illustrera omfattningen. Det innebär inte att vi kommer genomföra en personalminskning med motsvarande tjänster. Under pandemin har vi anställt många nya medarbetare för att hantera den stora mängd patienter med covid-19 som sjukhuset har tagit emot, skriver Södersjukhusets vd Mikael Runsiö i ett mejlsvar till Arbetaren. 

Han förtydligar att budgetbeslutet kommer att fattas av regionfullmäktige i november och därefter kommer aktuella åtgärdsplaner att tas fram.

Charlotta Dickman, intensivvårdssjuksköterska på SÖS och förtroendevald på Vårdförbundet säger att de tidigare inte förstått vidden av de här nedskärningarna. 

– Regionen vill att vi ska effektivisera. Förutsättningen för att vi ska kunna göra det är att personalomsättningen minskar. För att få till det måste regionen skjuta till pengar så att vi kan ha arbetsförhållanden som skapar en normal personalomsättning. Först då kommer effektiviteten naturligt. Att snåla med budgeten är ineffektivt, säger hon och fortsätter:

– När folk sliter och sen får höra att det ska skäras ned mer gör att personalen blir uppgiven. Man får ont i magen. Man mår dåligt. Det får vårdpersonal att börja leta sig bort från sjukvården, eftersom arbetsvillkoren är för dåliga. Makthavare och ansvariga tjänstemän på regionen är rent föraktfulla mot vårdpersonal, säger hon.

I budgetunderlaget står att personalkostnaderna måste minska med 200 miljoner kronor fram till 2024. Citerat från underlaget: ”Personalkostnaderna är reducerade för att resultatet ska överensstämma med resultatkravet för sjukhuset. På längre sikt, fram till år 2024 innebär de effektiviseringskraven att det krävs en minskning av personalkostnaderna motsvarande cirka 200 miljoner”. 

I en intervju med P4 Stockholm säger Mikael Runsiö att ”vi kommer inte behöva varsla någon, utan det kommer ske inom ramen för naturlig avgång”.

Innebär förslaget att ny personal inte kommer ersätta de som slutar?

– Det finns inget beslut om neddragningar på några specifika avdelningar eller verksamhetsområden. Däremot har behovet av vård av patienter med covid-19 minskat drastiskt, vilket kan innebära att vi inte kommer att återbesätta alla som slutar, säger Mikael Runsiö.

Hur ska kvarvarande personal klara av samma arbete men med lägre bemanning?

– Arbetet under 2022 kommer troligtvis inte att vara detsamma som under 2020-2021 då stor del av sjukhusets verksamhet fått fokusera på vård av patienter med covid-19. Däremot kommer vi att behöva hantera den vård som köställs under pandemin och det är ett arbete som kommer att ta tid och där vi också kommer att behöva få hjälp av andra vårdgivare inom Region Stockholm och till viss del kanske även från andra regioner, säger han. 

I våras uppmärksammades förlossningskliniken på Södersjukhuset efter att anställda uppmanats ”brainstorma” besparingar. Detta efter att Region Stockholm gått ut med att sjukhusets kvinnoklinik måste spara 72 miljoner kronor som en följd av budgetunderskottet, trots att regionen totalt sätt gjort en vinst på 5.8 miljarder kronor under pandemiåret 2020. På frågan om besparingarna på 79 miljoner är utöver omnämnda neddragningar på 72 miljoner säger Mikael Runsiö att de förstnämnda gäller för hela sjukhuset kommande år.

Region Stockholm har gjort en miljardvinst under pandemiåret. Hur förklarar du besparingarna på SÖS i förhållande till vinsten?

– Den frågan får ställas till Region Stockholm. Vi har en budget att förhålla oss till och ingår ett avtal med regionen och gör vårt bästa för att leverera i enlighet med det, säger Mikael Runsiö.

Tobias Nässén (M), vård- och valfrihetsregionråd på Region Stockholm, svarar i mejl att kommuner och regioner får inte använda överskott från ett enskilt år i driften under ett annat. Tidigare överskott har bland annat lagts på investeringar i hälso- och sjukvård samt på kollektivtrafiken.

– På samma sätt som att regionen och staten har överskottsmål har bolagen inom region Stockholm resultatkrav. För 2022 är resultatkravet på SÖS 15 miljoner kronor. Det är ett sätt att styra ansvarsfullt med syftet att ekonomin ska vara i balans, och det har den varit under de 14 år som Moderaterna varit med i ledningen sedan 2006, säger Tobias Nässén.

Frågan om varför sjukhuset föreslår att spara in på personalkostnaderna samtidigt som regionen gått med miljardvinst passar Tobias Nässén tillbaks till SÖS ledning.

–  I Region Stockholm har sjukhusen ett stort eget ansvar och egen styrning, hur budgeten fördelas inom sjukhusen är en del av det och hur SÖS väljer att fördela sin budget är alltså upp till sjukhuset själva. Varför 79 miljoner ska sparas in på personalkostnader vet sjukhuset själva, säger Tobias Nässén.

Vad säger ni till vårdpersonal på SÖS som får höra om de här föreslagna neddragningarna? 

– Detta är SÖS eget budgetunderlag inför nästa års budget, en budget som beslutas av regionsfullmäktige i november och vid varje budget de senaste åren har vi förstärkt resurserna till sjukvården. Sjukvården är en av våra högsta prioriteringar och en gemensam utmaning för svensk sjukvård är att löpande förbättra arbetssätt så att de ökade resurser som finns i budgetar används på allra bästa sätt och att resursökningar och kostnadsökningar kommer i balans, säger Tobias Nässén.

Charlotta Dickman berättar att hennes kollegor på SÖS är trötta, stressade och hårt pressade. 

– Uppgivenheten sprider sig och det är farligt. Folk sliter extra hårt för att klara av sjukvården på sommaren. Man arbetar övertid så att kollegorna ska få semester, sen ska kollegorna arbeta övertid för att man själv ska få semester, säger Charlotta Dickman. 

– Ett tillverkningsföretag kan inte producera om maskinerna inte underhålls. Regionen pratar om produktion och marknad men verkar inte ha förstått att på den så kallade vårdmarknaden är kunderna inte frivilliga. Man är så illa tvungen att få vård om man är sjuk. Regionen underhåller inte vårdens motsvarighet till maskinen – vi som producerar vården – på ett bra sätt, säger hon. 

Vad krävs för att de ska ”underhålla” er på ett tillräckligt bra sätt? 

– Vi behöver en mycket bättre löneutveckling. Man måste minst kunna fördubbla sin lön under en arbetslivstid. Då får vi bort de som slutar på grund av lönen. Vi behöver också fler som arbetar i vården. Den vård som produceras på sjukhus idag är mycket tyngre och mer arbetskrävande än vad den var för 10 år sedan, säger hon. 

Vad kan facket göra? 

– Vi kan protestera mot regionen. Men vi behöver allmänhetens hjälp, säger hon.