Anhöriga till offren för Srebrenica-massakern 1995 kan nu ansöka om kompensation från nederländska staten. Bakgrunden till detta är ett utslag i Högsta domstolen i Nederländerna som slår fast att landet bar ett tio-procentigt ansvar för morden.
– Vi var inte beredda på att domen skulle vara i procent, säger advokaten Simon van der Slujis till Arbetaren.
Det är paraplyorganisationen Mothers of Srebrenica som drivit den rättsliga processen mot Nederländerna. Gruppen representerar 6000 släktingar till de 8000 pojkar och män som mördades under Srebrenicamassakern i juli 1995. Trots att FN proklamerat enklaven Srebrenica som ett säkert område, intogs enklaven den 11 juli av de bosnisk-serbiska styrkorna. Befälhavaren Ratko Mladics styrkor satte 15 000 människor på flykt, där majoriteten sökte sig till den nederländska FN-styrkan Dutchbat III:s högkvarter i Potocari. Tusentals flyktingar pressade sig in i basen, i jakt på skydd, medan andra sökte sig till fälten och de övergivna fabrikerna som omringade basen.
Efter diskussioner mellan FN och Ratko Mladic, fastslog man att enklaven skulle överlämnas till de bosnisk-serbiska styrkorna. Under förespegling att flyktingarna nu skulle evakueras till en skyddad plats, började man separera kvinnor och barn från männen. De blev förda, med buss, till ett område under bosnisk-serbisk kontroll. Ratko Mladic försäkrade att männen skulle bli evakuerade efteråt, men istället påbörjade man massakern.

En kvinna läser böner framför en gravsten på Srebrenicas minneskyrkogård i Potcari, i juni 2021.
Det fall Mothers of Srebrenica driver gäller 350 pojkar och män, som blev bland de sista att avrättas. De hade undkommit de bosnisk-serbiska styrkorna genom ett gömställe inne på basen. Enligt domstolen visste Dutchbat III att krigsbrott redan begåtts mot den muslimska befolkningen, men man valde ändå att överlämna flyktingarna i händerna på “Slaktaren i Bosnien”, Ratko Mladic. De 350 blev, likt cirka 8000 andra pojkar och män, avrättade. Kropparna plöjdes ned i massgravar.
Mothers of Srebrenica menar Dutchbat III misslyckats på framförallt två punkter. Att bataljonen samarbetade med Ratko Mladic, och uppförde en sluss vid evakueringen. Detta underlättade för separation, och sedermera folkmordet. Den andra punkten är att man inte lät flyktingarna stanna på basen.

Men nuvarande dom skipar ingen verklig rättvisa. Detta är enbart en legal rättvisa, men det tar inte tillbaka någon till de överlevande familjerna. Och det är svårt att sätta pris på en människa i procenttal.
Simon van der Sluijs, advokat
Den rättsliga processen har pågått i flera instanser sedan 2012. Först dömdes Nederländerna skyldiga till 30 procent, men denna dom ändrades av Högsta domstolen till 10 procent. Domen går inte in på detalj gällande uträkningen av ansvarsprocenten, men anger ändå att offren ansågs ha haft 10 procent chans att överleva om de tillåtits stanna på basen.
– Till att börja med så var vi inte beredda på att domen skulle vara i procent. Det har aldrig varit några diskussioner om procenttal, och det är en av anledningarna till varför vi väljer att gå vidare till Europadomstolen för mänskliga rättigheter i Strasbourg, säger Mothers of Srebrenicas advokat Simon van der Sluijs och fortsätter.
– Det är svårt att få en dom ändrad där. Men nuvarande dom skipar ingen verklig rättvisa. Detta är enbart en legal rättvisa, men det tar inte tillbaka någon till de överlevande familjerna. Och det är svårt att sätta pris på en människa i procenttal, säger han.
Advokaten menar även att procenten är framtagna på felaktigt sätt.
– Jag anser att den bosnienserbiska armén aldrig hade attackerat basen, som domstolen menar. Hade de gjort det så hade de ju inte attackerat staten Nederländerna, utan FN. Jag tror inte man skulle vilja gå in i en konfrontation med FN. Om Dutchbat III varit hårdare och satt en starkare gräns, så tror jag inte att den bosniskserbiska armén gått längre, säger han.

Ratko Mladic i FN:s krigsförbrytartribunal i Haag den 8 juni 2021. Domare beslutade att livstidsdomstolen står fast.
I mitten av juni meddelade den nederländska staten att anhöriga till de 350 offren nu kan ansöka om kompensation via en hemsida. Änkor kan ansöka om 15 000 euro, och andra nära anhöriga om 10 000 euro. För nättidningen Balkan Insight berättar Mirsada Malagic, en mamma vars son mördades, att hon kommer ansöka om kompensation.
– Jag bryr mig inte om vilken summa det är. Huvudsaken är att den nederländska regeringen erkänner att de är ansvariga för vad som hände mitt barn, säger hon.
Hennes son Elvir var 22 år när han fördes bort av de bosnisk-serbiska styrkorna, och mördades.
– Srebrenica var en skyddad zon. Hela världens ögon var riktade mot oss. Nederländerna skulle ha skyddat oss, men i stället svek de oss, säger Mirsada Malagic.
Enligt advokat Simon van der Sluijs är den erbjudna summan otillräcklig.
– De erbjuder totalt 200 000 euro till de överlevande släktingarna. Och det täcker inte ens rättegångskostnaderna, säger han.
I media har flera medlemmar av Mothers of Srebrenica uttryckt en sista önskan. Att få se Ratko Mladic få ta sitt ansvar och bli dömd. Ratko Mladic dömdes redan 2017 för krigsförbrytelserna, men domen överklagades. Det är flera medlemmar som avlidit i väntan på att domen ska fastställas. Men i början av juni var flertalet representanter från Mothers of Srebrenica på plats i Haag, när Ratko Mladics livstidsdom fastslogs definitivt. Domare i Haag har beskrivit det inträffade som ”bland det mest avskyvärda” som gjorts mot mänskligheten.
Ratko Mladic var den femte personen att dömas till livstids fängelse för brott i samband med Srebrenicamassakern. Totalt har 48 personer dömts till sammanlagt 700 år i fängelse av domstolar i Haag, Sarajevo och Belgrad.
Den 11 juli är det den officiella minnesdagen för Srebrenicaoffren i samtliga EU-länder. Denna dag infördes efter påtryckningar av Mothers of Srebrenica inför Europaparlamentet.
Logga in för att läsa artikeln
Detta är en låst artikel. Logga in eller teckna en prenumeration för att fortsätta läsa.
Vi har bytt prenumerationssystem till Preno, därför måste du uppdatera ditt lösenord för att kunna logga in (det går bra att välja samma igen). Det är bara att mejla till [email protected] om du har några frågor!
Eller teckna en prenumeration
Om du vill stödja Arbetaren och dessutom direkt få tillgång till denna artikel och mycket mer kan du teckna en prenumeration här nedan:
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.