Nordiska Golv ”håller vad de lovar,” skriver de på sin hemsida och stoltserar med fackförbundet Byggnads logga. Men sina anställda har företaget lurat på stora summor. Arbetaren kan nu berätta om långa arbetspass sju dagar i veckan, svarta löner, inga löner och hur de anställda sovit på byggarbetsplatser. Det är ett utnyttjande som pågått under minst tio år.
Det är december 2016 och byggarbetsplatsen i Norrtälje är utkyld när en man, som är farmaceut i sitt hemland Uzbekistan, satt sista plattan för dagen i de badrum han nu kaklar. Det är sent. Sista bussen till Märsta, där han har en säng, har gått. Han och arbetskamraterna breder ut kartonger och bubbelplast på golvet, som de gjort många gånger tidigare när de sovit på bygget, och startar el-elementet. Han är hungrig, som vanligt. Ägaren på den golvfirma som anställt honom hade lovat att komma med mat om de jobbade på, men det gjorde han inte den här gången heller.
Det är snart tre månader sedan han och ett dussin andra Uzbeker, alla papperslösa, hoppade på jobbet. Han heter Botir Rakhminov och vill först inte figurera med namn, men ändrar sig sedan. Han skiter i vilket, säger han. Han ska ändå lämna landet, det blir inga pengar från ägaren till den firma som anställt honom.
– Han sade bara hela tiden att så fort kunden betalar får ni era pengar och på det sättet så lurade han folk, säger Botir Rakhminov.
Firman han jobbar för heter Stockholms Nordiska Golv och Bygg AB. De specialiserar sig egentligen på golv, men också på att utnyttja utländsk arbetskraft. Det är den bild som framträder i bland annat de rättegångs- och myndighetshandlingar, bilder, filmer och chattkonversationer och muntliga källor som utgör grunden för Arbetarens granskning. Deras hemsida pryds av fackförbundet Byggnads logotyp och firman har haft kollektivavtal med facket i över tio år, men det är inte mycket av byggavtalet som gäller i verkligheten.
Arbetaren har varit i kontakt med tio tidigare anställda och tagit del av belagda uppgifter gällande sammanlagt 17 tidigare anställda på firman mellan 2011 och 2021 som ger bilden av ett företag som drivs helt enligt ägarens, Christian Erdals, godtycke.
Efter att jag slutat för dagen pressade han och sade att vi måste jobba extra timmar. Många gånger arbetade vi till tre-fyra på morgonen nästa dag, i sträck.
Lesther Pettiens
– Att jobba för Nordiska Golv är ett kaos, mycket kostsamt och problemfyllt. De betalar dig aldrig full lön, aldrig allt, inte heller semesterersättning eller traktamente. Under perioder jobbade vi dagligen måndag till måndag från sju till sju eller längre, utan en krona extra ersättning, säger Daniel Herrera.
Byggavtalet och arbetstidslagen har tydliga regler kring arbetstider. Men på firman gäller inget sådant. Flera arbetare berättar om hur de jobbat månader i sträck åtta, tio, tolv timmar om dagen. Någon dag ledigt om det inte finns jobb, annars även helg. I en sms-konversation, som Arbetaren tagit del av hetsar ägaren de anställda att jobba. ”VI SKA JOBBA HELG” skriver han till en arbetare som invänder.
– Under hela perioden på företaget var det hemskt. Han behandlade mig väldigt illa varje dag. Efter att jag slutat för dagen pressade han och sade att vi måste jobba extra timmar. Många gånger arbetade vi till tre-fyra på morgonen nästa dag, i sträck. I teorin skulle vi tjäna mer pengar, men det var bara i teorin, inte i verkligheten, säger Lesther Pettiens en annan tidigare anställd.
Kollektivavtalet med Byggnads har också tydliga bestämmelser kring ackordslön eller månadslön, men det system som gäller på Nordiska Golv är helt väsensskilt. Det kunde hända att någon fick betalt per arbetstimme, men i princip alla Arbetarens källor har arbetat efter ägarens egna ackordssystem där de anställda lovades att få betalt per kvadratmeter lagt golv.
Konversationer i appen Whatsapp, som Arbetaren tagit del av, visar hur de anställda lämnar detaljerade rapporterar på utfört arbete per kvadratmeter med angivna överenskomna del- och totalsummor i kronor. Men när lönen sedan kom motsvarade den inte, med få undantag, vad som utlovats oavsett om lönerna var svarta eller inte. Så gott som varje månad gjorde ägaren godtyckliga löneavdrag på tusentals kronor som straff eller helt utan förklaring. Enligt Daniel Herreras fackliga ombud har företaget en skuld till honom på över 500 000 kronor och han är inte ensam.
– Han hotade ofta med att om vi inte blir klara då blir det böter för honom och då drar han det från våra löner. Varenda månad var det löneavdrag som ingen förstod. Det värsta som hände mig var när han drog 12 000 kr för en skadad vägg. Det var en repa som inte syntes, säger han
Whatsappkonversationer med en annan arbetare visar hur ägaren hotar de anställda med löneavdrag. Christian Erdal skriver upprört att arbetaren ska vara på arbetsplatsen, medan arbetaren förklarar att han inte har diesel att köra och inte en krona att köpa det för heller. Christian Erdal svarar: ”Om du inte är där om 30 minuter får ingen av er en krona den här månaden”.
I en annan konversation skriver chefen till samma arbetare att fel som gjorts vid golvläggning i Göteborg inte har fixats och att byggchefen nu ”vill dra av 50 000 kronor. Tar du det?”, arbetaren svarar att han aldrig fått någon lista över vilka felen skulle vara och att Christian Erdal i sin tur redan är skyldig honom nu sammanlagt 78 000 kronor i obetald lön. Christian Erdal svarar: ”Du är skyldig mig 80 000 kronor för de misstag ni har gjort”.
Vi protesterade jämt och sade att det är skit att behöva betala för andras misstag. Då sade han att han föredrog att vi förlorade än han själv.
Reynaldo Herrera
Straffen kunde också vara en direkt följd av ägarens eget fusk. En stor del av de anställda på firman är papperslösa från sydamerikanska eller centralasiatiska länder. Men för att få arbeta på många större byggarbetsplatser krävs ett personligt passerkort, ett så kallat id06-kort. Id06-korten är till för att bland annat försvåra svartarbete och ekonomisk brottslighet. Firman löste situationen genom att uppmana de anställda att smyga efter varandra eller helt enkelt hoppa över stängslet. Ett sådant straff drabbade Reynaldo Herrera och kostade honom 12 000 kronor av den månadens lön.
– När det hände den månaden sade Christian att det kommit in en arbetare som inte hade giltigt id06 och högsta cheferna hade gett böter till företaget. De pengarna drog han från oss alla. Vi protesterade jämt och sade att det är skit att behöva betala för andras misstag. Då sade han att han föredrog att vi förlorade än han själv.
Men Nordiska Golv har också skapat falska id06-kort. Arbetaren har tagit del av fyra exempel på hur företaget har utfärdat id06-kort åt papperslösa med deras bild, men någon annans personuppgifter. Två av personernas namn går att spåra och tillhör personer dömda för brott med skulder, varav en har lämnat landet.
Lesther Pettiens var papperslös när han arbetade för företaget 2016. Han berättar att han hörde av sig till ägaren och sade att han behövde ett kort för att komma in på arbetsplatsen. Dagen efter fick han ett med sitt namn felstavat och en bild på honom plockad från Facebook. Det borde, enligt syftet med id06 inte vara möjligt, men vid tiden utförde utfärdarna ingen kontroll. Uppgav arbetsköparen att det var korrekt, gick korten igenom.
– Han sade ”kom samtidigt som en annan och båda kommer in samtidigt eller så kan du klättra över grinden.” Han pressade på och sade ”du måste komma in till bygget för det måste bli klart.” Jag var tvungen att klättra. Men de flesta som inte hade id06 skickade han till andra byggen som inte krävde det, säger han.
Flera arbetare berättar också att de upplevt sig fysiskt hotade av vd:n.
Trots den stora andelen papperslösa i företaget har Nordiska Golv jobbat på flera prestige-projekt och varit underleverantör för flera av de största byggbolagen i Sverige. ”Stockholm” finns med i företagsnamnet, men företaget kan snabbt leverera arbetskraft till hela landet. Flera arbetare berättar om hur de kan få ett samtal om att en minibuss kommer att plocka upp dem dagen efter och köra dem till en helt annan arbetsort. Arbetarens källor har bland annat arbetat i Norrköping, Linköping, Göteborg, Norrtälje, Malmö och Helsingborg.
Men förflyttning till annan ort har inte inneburit någon extra ersättning, vilket byggavtalet kräver. De pengar som företaget sparar på traktamentet lades knappast heller på att uppnå Byggavtalets formulering om att boendet ska vara av ”ändamålsenlig och godtagbar standard”.
Arbetaren har tagit del av bilder och videos, från olika källor och arbetsorter i landet, på boenden som företaget fixat. På bilderna sover arbetare på madrasser på golvet utan kuddar eller sängkläder eller delar en säng på flera personer, en standard långt ifrån Byggnads rekommendation om eget rum på 8,5 kvadrat. På en bild sover en anställd i sina arbetskläder, visserligen med kudde, men direkt på golvet på något som ser ut som en sovsäck.
Jose Lopez arbetade bara tre månader på företaget, även han lurades varje månad på pengar. Han bodde i Stockholm, men arbetade under hela sin tid i Borlänge. Han beskriver hur han arbetade åtta till tio timmar om dygnet varje dag i veckan, men det värsta var, säger han, hur de tvingades bo. Han berättar, vilket bekräftas av flera källor, om hur de bodde 17 personer i ett litet hus i Djurås, med tre rum och sammanlagt fyra sängar.
– Vi fick inte ens det basala för att kunna tvätta oss. Inte toapapper, inte handdukar, ingenting. Vi sov fem personer i samma rum, jag sov på en madrass på golvet, andra på soffor. Lite senare fick jag en liten säng, berättar han.
Vi väntade och väntade. Efter två timmar ringde vi igen, men han slutade att svara. Då gick vi in och slog sönder allt. Jag brydde mig inte längre.
Arbetare som jobbade på Nordiska Golv 2017.
I januari 2017 hade Botir Rakhminov och de andra Uzbekerna på bygget i Norrtälje slavat i månader utan lön. Han, som flera av de andra, kunde inte ta fler lån av kamrater. Hans plats i Märsta-lägenheten hade gått förlorad eftersom han inte kunde betala. De försökte panta burkar för att kunna köpa korv och bröd. De svalt. Arbetarna hade försökt jobba så många timmar om dagen de kunde i hopp om att pengarna skulle komma om de bara blev färdiga. Nu var första våningen klar.
Men de hade börjat ge upp. Arbetsledaren ringde ändå till ägaren för att tjata en gång till. Han lovade att skicka en kille med pengarna. De tvättade av sig och väntade. En timme gick, en timme till. Plötsligt lyfte bara en av arbetarna en hammare och gick in i badrummet han just färdigställt och slog sönder det i småbitar. En efter en följde fler hans exempel.
– Han sade att han skulle komma efter en timme. Vi väntade och väntade. Efter två timmar ringde vi igen, men han slutade att svara. Då gick vi in och slog sönder allt. Jag brydde mig inte längre, berättar en av arbetarna som var med.
Jag har inte utfört någonting, jag är inte på projekten, jag är inte insatt och gör ingenting. Jag sitter bara som vd. Jag jobbar hemifrån varje dag.
Christian Erdal, vd Nordiska Golv och Bygg
När Arbetaren ringer Christian Erdal är han mycket ovillig att kommentera. Under de 45 minuter som samtalet varar lägger vd:n den större delen av tiden på att ställa olika, som han själv kallar, ”korkade frågor”. De missförhållanden som nämns i denna text läses, efter flera avbrott, upp för honom. Han förnekar först att han haft anställda utan arbetstillstånd och att han ska ha betalat svarta löner. Men säger sig sedan inte ha kännedom om vad som försiggår på bolagets olika projekt, eftersom han delegerat detta till sina projektledare. Han säger sig inte heller förstå vad han, Christian Erdal, har att göra med de missförhållanden som Arbetaren rapporterat.
– Jag har inte utfört någonting, jag är inte på projekten, jag är inte insatt och gör ingenting. Jag sitter bara som vd. Jag jobbar hemifrån varje dag.
Under samtalet går Christian Erdal mellan att, med hög röst, bland annat kräva att tidningen redovisar sina muntliga källor och att skratta åt de uppgifter som Arbetaren försöker få honom att bemöta. Han säger att han, som vd, inte bär ansvaret för allt han delegerat. När Arbetaren försöker bereda honom möjlighet att bemöta de uppgifter som rör handlingar han personligen ska ha utfört, ändras stämningen tvärt.
– Gå inte på mig personligen för jag går inte på dig personligen. Du pratar om ett företag, du pratar inte om Christian, du pratar om företaget. Du har ingen rätt att gå på mig privat eller hota mig på något sätt.
Hur har jag hotat dig?
– Du går inte in på mig privat och du hotar inte mig, det är det sista du gör. Då kommer vi ha betydligt mer problem än de vi har.
Innan han avslutar samtalet bokar han ensidigt in ett möte utanför arbetstid dagen efter, ett möte han tidigare sagt att han ska debitera tidningen för, sedan lägger han på. Arbetaren skickar därefter, per mejl, ytterligare erbjudande om att bemöta uppgifterna per telefon, per mejl eller under ett möte under kontorstid kommande dag. Han har ännu inte återkommit.
