Retro #37/2021

Gustav Berg såg när de sköt Eira

Tidningsklipp med foto på Gustav Berg 83, och rubriken "Jag såg när de sköt ihjäl Eira och jag blev så himla förbannad. Samt en bild på demonstrationståget i Ådalen 1931.
Gustav Berg gick bland de främsta i tåget och träffades av skotten. Foto: Arbetaren/TT

50 år efter skotten som dödade fem arbetare och skadade lika många intervjuade Arbetaren syndikalisten Gustav Berg som var med i tåget och fick ett direkt skott i foten och en rikoschett i huvudet.

Gustav Berg beskrev i intervjun 1981 för Arbetarens reporter Sverker Tirén hur förbannad han blev när kulorna kom visslande mot de främsta i tåget där han gick: ”Och jag minns hur dom sköt ner Eira, hon Söderberg som jag kände väl”, berättar han i artikeln som vi publicerar här intill. Han var 33 år gammal vid Ådalshändelserna och han mindes 50 år senare hur människor som kunnat överleva låg och förblödde på platsen. ”Jag blev också mycket förvånad att dom sköt. Vi kom ju som demonstranter och det fanns anledning att demonstrera när dom skickat strejkbrytare upp till Ådalen.”

AK-arbete i Värmland 1928. Foto: TT

Gustav Berg engagerade sig som syndikalist redan som 16-åring:

”Jag bildade en syndikalistisk avdelning en kväll i Ådalen. På morgonen dagen därpå kunde jag räkna in sjutton medlemmar”, säger han i intervjun.

”Själv jobbade jag med allt möjligt, byggde väg och järnväg eller var i skogen. Man fick hoppa på mycket, det var sådan hemsk arbetslöshet. Men så blev jag svartlistad och hamnade i Småland på AK-Jobb, det var min enda möjlighet. I Ådalen var jag svartlistad överallt. Så var det om man gått i främsta ledet. Men jag har alltid vetat en sak, att det bara är att kämpa. Jag visste det redan vid storstrejken då jag var elva år”, säger han.

Han berättar om begravningen av de dödade i Lunde:

”Jag tyckte inte om det. Då kom kommunisternas röda frontare marscherande. De liknade militärer. De gjorde fronthälsningan och gick så strama. Småpojkar som knöt nävarna! Men varför kom dom farande till oss arbetare? Det gällde ju inte dom, det gällde oss. Jag tyckte dom gjorde hemskt fel med sådant uppträdande vid en sorglig begravning. Jag grät på kyrkogården dör vBeåra kamrater låg i kistorna. Jag hade så ont i benet och ont i huvudet, men jag ville vara med.”

Begravningsföljet efter skotten i Ådalen sträcker sig längs en grankantad väg där många åskådare finns vid vägkanten.
Begravningståget efter skotten i Ådalen. Foto: TT

”Och efteråt blev det ju långa rättegångar men domarna blev så orättvisa. Nordström fick två och ett halvt år och Forsman fyra månader. Militären frikändes. Vi var så förbannade. Dom skrattade åt oss, jag kommer ihåg en löjtnant, han skrattade åt oss när domarna var klara. Då kände man klasskampen”, berättar Gustav Berg och säger vidare, 50 år efter skotten mot demonstrationen han gick med i:

”På nätterna värker foten, då kan jag inte sova. Och jag vet varför den värker. Och huvudet känner jag också av. Det var den där rikoschetten. Den värker och man vet varför.”

Gustav Berg läste Arbetaren i hela sitt liv: ”Det är inget fel på tidningen, Ja, kanske den kunde vara lite stridbarare någon gång”, säger han.

Publicerad Uppdaterad

Prenumerera på Arbetarens nyhetsbrev

Box 6507
113 83 Stockholm
Tel: 08-522 456 70 (redaktionen)
[email protected]

Tidningen Arbetaren behandlar dina personuppgifter i enlighet med allmänna dataskyddsförordningen, (EU) 2016/679. Du hittar vår dataskyddspolicy här.

Prenumerationsärenden
Tel: 08-522 456 80
(måndagar kl 10-13)
[email protected]

Organisationsnummer: 556542-8413
Swishnummer för gåvor: 1234 809 984