Migranter möts av kroatisk polis nära gränsen vid Maljevac i Bosnien. Enligt DRC:s rapport har nästan 24.000 personer blivit avvisade från Kroatien till Bosnien sedan maj 2019. Foto: Amel Emric/TT

Fortsatt sexuellt våld och tortyr vid kroatiska gränsen

Kroatisk gränspolis har utsatt en afghansk kvinna för sexuella övergrepp. Den danska organisationen Danish Refugee Council (DRC) släpper regelbundet rapporter, som visar systematiska övergrepp mot flyktingar vid gränsen mellan Kroatien och Bosnien. Arbetaren har tagit del av vittnesmålen som DRC samlat in.

Enligt en rapportuppdatering av DRC utsattes den afghanska kvinnan för sexuella övergrepp den 15 februari. Hon hade passerat gränsen till Kroatien vid den bosniska staden Velika Kladusa, när hon tillsammans med fyra andra personer stoppades av kroatisk gränspolis. Hon togs åt sidan för visitering. 

“Han tog av min huvudscarf och jacka, och fortsatte med visitationen. Efter att han tagit av mig jackan började han röra vid mina bröst, och jag började gråta. Jag gav polismannen 50 euro i hopp om att han skulle sluta. Han sa till mig att ta av alla mina tröjor, vilket jag vägrade.”, berättar kvinnan i sitt vittnesmål till DRC.

En polisbil ankom till platsen och körde gruppen 20 minuter bort. När de stannade, blev kvinnan återigen tagen åt sidan.

“Då sade en annan polisman till mig att klä av mig naken. När jag protesterade slog han mig hårt i ansiktet och sa återigen: ‘Klä av dig’. Jag tog av mig allt, förutom en t-shirt och ett par byxor och svepte in mig i en filt. Då började en av poliserna ta på mig ovanpå filten, när han kände mina kläder under filten så slog han mig hårt i ansiktet. Och sa att jag ska ta av mig allt, även underkläderna. Polismannen tog på mig när jag var naken och frågade mig om jag älskade honom och ville följa med ut i skogen.”

Polismannen ska senare ha tagit fram en kniv och pressat den mot kvinnan hals och hotat henne att inte komma tillbaka till Kroatien. Flyktingarna tvingades att gå tillbaka till Bosnien, och ska enligt rapporten blivit misshandlade med batonger under tiden. 

Foto: Kemal Softic/TTEnligt DRC:s rapport har nästan 24.000 personer blivit avvisade från Kroatien till Bosnien sedan maj 2019.
Foto: Kemal Softic/TT
Enligt DRC:s rapport har nästan 24.000 personer blivit avvisade från Kroatien till Bosnien sedan maj 2019.

Den kroatiska polisen har för Associated press berättat att de inte har någon rapport gällande ingripande mot en kvinnlig migrant den 15 februari.

– Vi är förskräckta av de här anklagelserna och att ett sådant beteende kopplas till en kroatisk polisman, hävdar de i ett mail till nyhetsbyrån.

Avvisningarna är ett brott mot EU:s regelverk gällande asyl och migration, och enligt DRC:s rapport har nästan 24.000 personer blivit avvisade från Kroatien till Bosnien sedan maj 2019. Avvisningarna sker dagligen och människor har även avvisats kollektivt både från Italien och Slovenien – via Kroatien – till Slovenien. Enligt DRC är detta en indikation av EU-medlemmarna gemensamt utför avvisningar. 

– Oavsett om det handlar om våld eller inte, utgör avvisande vid gränsen ett brott mot internationell lagstiftning och EU-lagstiftning, och det är sedan länge dags för EU-länderna att respektera rättsstatsprincipen vid gränser, säger Charlotte Slente, generalsekreterare för DRC. 

För DRC har flyktingar återkommande vittnat om att de blivit piskade, rånade, slagna och i några fall har det utförts sexuella övergrepp.

– De vittnesmål som DRC samlat in är chockerande. Trots det lägre antalet avvisningar i år, vilket kan kopplas till mindre antal försök att korsa gränsen med orsak av tuffa väderomständigheter, är mönstret av rapporterat våld och övergrepp på gränsen mellan Kroatien och Bosnien fortfarande oförändrat, säger Charlotte Slente. 

Skador som dokumenterades av DRC på den man, K.M, som utsattes för tortyr av den kroatiska gränspolisen. Foto: DRC
Skador som dokumenterades av DRC på den man, K.M, som utsattes för tortyr av den kroatiska gränspolisen. Foto: DRC

Arbetaren har tagit del av vittnesmål som DRC samlat in. I en intervju berättar M.K, en afghansk man, att han tillsammans med fyra andra blev arrestrerad av kroatisk gränspolis den 12 oktober 2020. Två dygn senare kördes flyktingarna till en okänd plats och mötte av 10 beväpnade personer som var klädda i svart och bar heltäckande balaklavas. Enligt intervjun tvingades flyktingarna att klä av sig. Deras kläder eldades upp och männen tvingades ligga på marken med ansiktet nedåt under en 15 minuter lång tortyr.

De blev slagna och sparkade, samt piskades med något som beskrevs som en “piska.” M.K fick en gren uppkörd i analen, genom underkläderna. Efter tortyren togs de till gränsen och tvingades tillbaka till Bosnien. M.K sökte vård på akutmottagningen i den bosniska staden Bihac och hade enligt läkaren “allvarliga skador”. 

De kroatiska myndigheterna har återkommande förnekat anklagelser om våld. I ett uttalande till the Guardian har det kroatiska inrikesdepartementet berättat att det är felaktigt att “porträttera den kroatiska polisen som en brutal grupp med en benägenhet till att råna och trakassera illegala migranter”. De tillade även att polisen räddar livet på flyktingarna genom att “ta bort dem från minerade fält, rädda dem från raviner och drunkningar, samt bära skadade migranter kilometervis genom snöstorm”.

En grupp män från Bangladesh arresterades av polis och kördes till en okänd plats, där väntade 6 polismän, helt klädda i svart och med balaklavas. Männens kläder blev uppeldade och de blev bestulna på 130 euro och två mobiltelefoner. De slogs med batonger och grenar i 15 minuter innan de uppmanandes att springa till den bosniska gränsen, vid Slijkovaca.Foto: DRC
En grupp män från Bangladesh arresterades av polis och kördes till en okänd plats, där väntade 6 polismän, helt klädda i svart och med balaklavas. Männens kläder blev uppeldade och de blev bestulna på 130 euro och två mobiltelefoner. De slogs med batonger och grenar i 15 minuter innan de uppmanandes att springa till den bosniska gränsen, vid Slijkovaca.
Foto: DRC

– Detta understryker återigen det brådskande behovet av systematiska undersökningar av dessa rapporter. Trots Europeiska kommissionens engagemang med kroatiska myndigheter under de senaste månaderna har vi i stort sett inga framsteg, varken när det gäller utredningar av de faktiska rapporterna eller utvecklingen av en oberoende gränsövervakningsmekanism för att förhindra våld vid EU:s yttre gränser, säger Charlotte Slente. 

Socialdemokraten och EU-kommissionären Ylva Johansson höll ett tal den 21 januari vid Europaparlamentets plenarsammanträde gällande situationen för flyktingar och migranter vid EU:s yttre gränser. Hon meddelade att kommissionen och kroatiska myndigheter löpande diskuterar hur man ska förbättra övervakningen och undersökningar av rapporterna. Samarbetet att installera en oberoende övervakningsmekanism är enligt henne igång, där den kroatiska ombudspersonen och FN:s flyktingkommissariat (UNHCR) också är involverade. 

– Tillsammans med de kroatiska myndigheterna har vi utvecklat nyckelprinciper i ett samförståndsavtal. Och vi ser framemot att de kroatiska myndigheterna snabbt skriver på detta dokument, säger hon.

Foto: TTDen 5 mars dog en flykting och två andra skadades efter att en mina exploderat i en skog i centrala Kroatien.
Foto: TT
Den 5 mars dog en flykting och två andra skadades efter att en mina exploderat i en skog i centrala Kroatien.

Under våren har det även varit andra incidenter där flyktingar mist livet. Den 5 mars dog en flykting och två andra skadades efter att en mina exploderat i en skog i centrala Kroatien. Minan ska ha varit kvarliggande efter kriget som pågick under det tidiga nittiotalet. 10 flyktingar evakuerades då av kroatisk polis. Några veckor senare den 22 mars välte en lastbil på motorvägen vid Okucani i Kroatien. Lastbilen transporterade ton av pappersrullar, men det fanns även gömda flyktingar i lastutrymmet, fyra av dessa krossades till döds.

Den internationella organisationen för migration (IOM) vädjade i veckan till omvärlden att skyndsamt handla för att få ett avslut på de våldsamma avvisningarna av migranter, asylsökande och flyktingar, längs den kroatiska gränsen med Bosnien. Detta efter att de den 2 april upptäckte en grupp på 50 män som gick längs gränsen till Kroatien. Männen var fysiskt utmattade och i behov av både kläder och skor, samt hade sår på kroppen.

Enligt pressmeddelandet hade männen blivit rånade och slagna med grenar innan de tvingades tillbaka till Bosnien. 

Publicerad Uppdaterad
24 hours sedan
Poeten Jesper Lundbys veckovers i Arbetaren. Foto: Nicklas Thegerström / TT. Montage: Arbetaren

Veckovers: Rätten att lata sig

Vila nu, lilla proletär.
Tids nu får du slava.
Den ljuva sommartid är här.
Häll i dig lite cava.

Tacka mormorsmors och farfarsfars strid
som denna din ledighet givit dig
genom att stå upp, som de på sin tid,
för rätten att lata sig.

Eller ligg still i gräset, ljuvligt slö
och ge blanka fan i alla måsten.
Robot ska flyta på rygg i en sjö.
Säg hej och välkommen till rosten.

Och du som slavar genom dagen så het,
utan semester sommaren som julen,
sno dig en rast när ingen ser, för alla vet
att frihet smakar ännu bättre stulen.

Publicerad
3 days sedan
”Det krävs omedelbara insatser för att kartlägga och skydda de kvarvarande ur- och naturskogarna”, skriver Naturskyddsföreningens ordförande Beatrice Rindevall. Foto: Anders Wiklund/TT, Björn Nordqvist

De sista oskyddade naturskogarna på väg att försvinna

Enbart tre av åtta partier vill ge de sista oskyddade naturskogarna i Sverige ett strikt skydd till 2030. Det visar Naturskyddsföreningens valenkät. Inget av de stora partierna svarar ja på vår fråga om att kartlägga och skydda ur- och naturskogarna till 2030. Det innebär att dessa viktiga skogar nu riskerar att försvinna, skriver Naturskyddsföreningens ordförande Beatrice Rindevall.

Tillståndet för den biologiska mångfalden i Sveriges skogar är allvarligt. Förutom i det fjällnära området finns ur- och naturskogar bara kvar som öar i landskapet, och mer än tusen skogslevande arter är hotade. 

Ur- och naturskogar är avgörande för att bevara hotade arter, stabila ekosystem och som kolsänkor. Men stora delar av detta naturarv går förlorat i snabb takt. De ekologiska värden som byggts upp under århundraden kommer inte kunna återskapas inom överskådlig tid, om ens någonsin. 

Alla ur- och naturskogar i EU ska vara strikt skyddade till år 2030. Om Sveriges åtaganden om strikt skydd ska nås krävs omedelbara insatser med kartläggning och skydd. Annars riskerar dessa skogar att avverkas. 

Oroväckande svar från riksdagens partier

Inför valet frågade Naturskyddsföreningen därför samtliga riksdagspartier om de ställer sig bakom förslaget att kartlägga alla ur- och naturskogar och säkerställa ett strikt skydd senast 2030. Resultatet är oroande. Endast tre av riksdagens åtta partier ställer sig bakom förslaget, och ingen av de stora partierna säger ja. Detta innebär att det ännu är långt till riksdagsmajoritet för förslaget. 

Ur-och naturskogar är några av de mest värdefulla ekosystemen för biologisk mångfald i Sverige och Europa. Eftersom lagen inte stoppar avverkning av ur- och naturskogar är risken stor att dessa ovärderliga skogar fortsätter att gå förlorade. Och avverkningstakten bara ökar. De senaste fyra åren har avverkningar i skogar med höga naturvärden ökat med hela 400 procent, enligt den ansvariga myndigheten Skogsstyrelsen. Samtidigt har riksdagen nyligen beslutat om regellättnader för skogsbruket, vilket riskerar att förvärra situationen ytterligare.

Det krävs omedelbara insatser för att kartlägga och skydda de kvarvarande ur- och naturskogarna. Det är både obegripligt och mycket oroande att majoriteten av partierna inte vill detta. Nu är det upp till politiken att ta ansvar. 

Beatrice Rindevall, ordförande Naturskyddsföreningen

Publicerad
1 week sedan
Kusra på norra Västbanken ligger mellan bosättningen Migdalim och den olagliga utposten Esh Kodesh. Det är en av de palestinska byar som har störst problem med bosättarvåld. Palestinierna kan inte göra mycket för att försvara sig mot bosättarna. Mannen på bilden hoppas att ett staket åtminstone ska fördröja dem. Foto: Yvonne Åsell / TT. Montage: Arbetaren

Veckovers: Huset

Det var en gång ett hus.
Det stod i östra Jerusalem.
I huset fanns ett särskilt ljus,
som det alltid gör i nåns hem.

Så länge hade huset tillhört släkten
att många små i det lärt sig gå,
blivit stora, flyttat ut och sen
kommit dit med sina egna små.

Nu bilar en pappa bort betongen,
ett golv han gjöt när dottern var fem
för att slippa betala rivningen
som staten beordrat av hans hem.

Förra veckan tog han ner taket.
Väggarna slog han ut igår.
Det sades att huset saknade ett
bygglov hans folk aldrig får.

Varför det blev som det blev
är en grym historia, och en lång,
och sagan om huset som orättvisan rev
blev därför att det var en gång.

Publicerad Uppdaterad
1 week sedan
Arbetsplatsolycka utanför Jönköping
Mannen fördes akut till sjukhus med svåra skador. Foto: Johan Nilsson/TT

Man svårt skadad efter olycka på industriområde i Jönköping


En person har förts till sjukhus med svåra skador efter en allvarlig arbetsplatsolycka i ett industriområde strax utanför Jönköping under måndagseftermiddagen.

Det var strax innan 13 på tisdagen som larmet kom till räddningstjänsten. En man hade då fått tunga föremål över sig vid ett företag i Torsvik söder om Jönköping. Både polis och räddningstjänst kallades till platsen och mannen fördes akut till sjukhus med allvarliga skador. 

Olycksplatsen inne på industriområdet har nu spärrats av och en utredning om arbetsplatsolycka har upprättats av polisen.

Publicerad Uppdaterad
1 week sedan
EU-migranter nekas svensk sjukvård
Organisationen Läkare i Världen har träffat flertalet av de 129 personerna som nekats svensk sjukvård. Foto: Emil Langvad/TT och Johan Nilsson/TT

Hård kritik mot Sverige: EU-migranter nekas vård


EU-migranter i Sverige har vid upprepade tillfällen nekats nödvändig vård. Det här slår Europeiska kommittén för sociala rättigheter nu fast efter en anmälan från organisationerna Läkare i Världen och Amnesty.

– Att svenska staten kränker en av de mest grundläggande mänskliga rättigheterna är fullständigt oacceptabelt, säger Anna Johansson, generalsekreterare på Amnesty Sverige i ett uttalande till Svt.

Det rör sig om allt från unga kvinnor som nekats abort till personer som misshandlats men motats bort från vårdkliniker och sjukhus på grund av deras ursprung. Totalt har Amnesty och organisationen Läkare i Världen, som träffat flertalet av personerna bakom de anmälda fallen, anmält den svenska staten för 129 fall där EU-migranter inte fått den vård de har rätt till.

Nu slår Europeiska kommittén för sociala rättigheter fast att Sverige brustit på flera punkter och kritiserar samtidigt staten för diskriminering.

Regeringen tillbakavisar dock anklagelserna men den kristdemokratiska sjukvårdsministern Elisabet Lann skriver i en kommentar till Svt att de nu kommer analysera rapporten och invänta rekommendationer från EU:s ministerråd.

Enligt Amnesty beror problemet med nekad vård på att många redan utsatta EU-migranter saknar det europeiska sjukföräkringskortet som ger rätt till subventionerad vård. Det här på grund av diskriminering i hemländerna.

– Det egna landet har självklart ett ansvar att lösa den här situationen. Men nu handlar det om vad Sverige har för ansvar för att säkerställa att människor får rätt till vård som inte kan vänta, säger Anna Johansson till Svt.

Publicerad Uppdaterad
2 weeks sedan

Sommarhälsning – ta hand om er i värmen!

Hallå!

Här kommer en hälsning från mig (Alexandra) i Stockholm. Greta befinner sig i Köpenhamn där hon står inför rätta tillsammans med flera andra studenter efter en fredlig protestaktion på universitetet för två år sedan (!), där de krävde att universitetet skulle avbryta sina samarbeten med israeliska universitet.

– Vi står inför rätta medan de verkliga brottslingarna – de som skapar död och förstörelse – och företag och institutioner som hjälper dem, går fria, sa hon på den första rättegångsdagen.

Det är mycket farligt i stora delar av Europa nu, som många av er säkert har läst. Som Aftonbladet skriver upplevde minst 101 miljoner européer temperaturer på över 35 grader under torsdagen. Över 200 värmerelaterade dödsfall har konstaterats i Spanien och hundratals har drunknat i Frankrike. Även Italien rapporterar döda i anslutning till hettan. 

Som jag skrev i en krönika häromdagen hade en 33-årig mamma just kommit hem efter att ha varit och handlat i Carpentras i sydöstra Frankrike i måndags, när hennes två pojkar – en tvååring och en fyraåring – sprang iväg och busade. De gick in i familjens bil och stängde om sig. Dörrarna gick i baklås och eftersom temperaturerna i landet just nu är rekordhöga räckte det med en kort stund, enligt mamman tio minuter eller en kvart, sedan var det för sent. Obduktionen visade att pojkarna dog av ”långvarig exponering för extrem värme”.

Igår hände samma sak i en förort till Paris. En treårig pojke dog.

Det skrämmer mig enormt att det verkar som att inte ens den här typen av fruktansvärda händelser leder till de samtal vi skulle behöva ha – varken i politiken eller i våra personliga liv. Ett och annat inlägg dyker upp som handlar om hur dåligt förberedda vi tycks vara, att klimatanpassningen behöver förbättras. Men det är som att vi helt bortser från det centrala: att utsläppen ökar i en situation när det som krävs är akuta, dramatiska minskningar.

Det är som ett badkar. Vårt badkar är redan fyllt upp till kanten. Eftersom utsläppen stannar i atmosfären i hundratals eller tusentals år så räcker det inte att minska utsläppen – kranen behöver skruvas åt helt. Istället vrider vi alltså upp den och den står nu under högre tryck än någonsin. Givetvis behövs stora anpassningsåtgärder och i det akuta läget behöver fokus ligga på att rädda de människor som hotas av värmen. Men den viktigaste anpassningen är att fokusera på det som FN:s klimatpanel redan 2018 sa krävdes:

Snabba, genomgripande och aldrig tidigare skådade förändringar i varje del av våra samhällen.

Nu tar bloggen en liten paus (om inget oförutsett händer) och är tillbaka i när valrörelsen drar igång igen i augusti. För den som har missat kan jag tipsa om att sommarläsa vad 83-åriga Kader hade att säga i sin väljarintervju. Ett kort utdrag här:

– Det finns fina människor i Sverige som tänker och bryr sig om vad som händer i Palestina och andra länder. Men det politiska klimatet är inte som förr, inte som när jag kom till Sverige. Sverige var det bästa landet i hela Europa. Med ekonomi, med jobb. Folk var vänliga. Men inte nu längre. Jag vet inte varför men Sverige har förändrats mycket. Det var bättre förr.

Ta hand om er under sommarveckorna – svalka er ordentligt! Och hoppas ni får ha viktiga, riktiga samtal med varandra! 

Publicerad Uppdaterad
2 weeks sedan
Poeten Jesper Lundbys veckovers i Arbetaren. Naina Helén Jåma/TT. Montage: Arbetaren

Veckovers: Den riktige mannen

Den riktige mannen, han försörjer sin familj
– men just den här bara har ingen.
Han undrar så varför, han tänker sig trött,
han söker så hårt efter sanningen.

Ge honom bara ett enkelt svar,
en klar manual han kan följa.
En självklarhet som från självförakt ren
den riktige mannen kan skölja.

Vem vet vart din hjärna tog vägen
framför datorn där i ensamhet?
Vad gror i någon som inte duger?
Vad växer, vad såg du – vem vet?

Allt är en jävla röra, men
kom sätt dig med oss andra här.
Låt oss tala som vänner om
vad ”riktig” och ”människa” är.

Jag tror det är någon som lyssnar,
som hjälper någon annan i nöd.
En som räddar en annan människa
från en orättvis onödig död

– vad tror du?

Publicerad Uppdaterad
2 weeks sedan
"De enda som tjänar på hög arbetstid är de som lever på att arbetare är utmattade." Foto: Björn Larsson Rosvall/TT. Montage: Arbetaren

Amalthea Frantz:
Nu är företagarna på defensiven

Fler och fler arbetsköpare verkar känna sig hotade av att människors arbetstid kan kortas framöver. Det är ett av få goda tecken i tiden. 

I dagarna börjar Almedalsveckan på Gotland. Ofta utskälld för att vara ett enda kindpussande mellan politiker och storföretag, ett spel som bevakas orimligt mycket av stora medier (nej, vi på tidningen Arbetaren prioriterar inte att åka dit i år heller). 

Samtidigt har det under hela Almedalsveckans historia gjorts engagerade försök att skapa något annat, lyfta röster underifrån. Och vad som letar sig in i programmet säger i bästa fall något om vilka frågor folk bryr sig om på riktigt. 

I år är arbetstidsförkortning en sådan het fråga, sammanfattar tidningen Lag och avtal. Till exempel ordnar arbetsköparorganisationen Teknikföretagen ett seminarium med den defensivt ängsliga rubriken ”Välfärd kräver arbete – varför låtsas vi annat?”. 

Livsviktiga frågor

De senaste åren, för att inte säga decennierna, har den från början mycket ojämlika maktbalansen på arbetsmarknaden tippat mer och mer åt ena sidan: arbetsköparnas, företagsägarnas. Samtidigt som den andra sidan, de anställda, har sett anställningsskyddet urvattnas totalt, medan S-regeringar lagstiftat mot facklig kamp och välfärden monterats ner.

Frågor som i praktiken påverkar anställdas hälsa har länge drivits underifrån, av många fackligt aktiva, och faktiskt även officiellt av ett flertal stora fack: generellt kortad arbetstid, slopat karensavdrag. Men i relativ tysthet. 

Så började det hända något under förra årets avtalsrörelse. Ämnet kortare arbetstid kom upp i ljuset, trots att LO valde att utreda i stället för att kräva. Ett utspel från LO om förhandling med Svenskt Näringsliv kom i stället nu i våras, och möttes förstås med ett ”nej”. Men ämnet letade sig ändå in på förskräckta borgerliga ledarsidor.

Öka pressen underifrån

Fler och fler känner det vansinniga arbetstempot i kroppen. Och i hjärnan. Varför ska vissa slita ut sig, och till exempel ofrivilligt gå ner till deltidslön, samtidigt som de arbetslösa skuldbeläggs och straffas?

Nu pressas krav upp till ytan, inte bara till stora medier utan också till valrörelsen. S, V och MP vill alla ta bort karensavdraget (som inte alls är någon självklarhet i många andra länder). Även partier på högerkanten har börjat öppna för en förändring. 

Miljöpartiet har länge haft kortare arbetstid i sitt program. I år väljer högerliberala Dagens industri att propagera mot just detta.

Inom Socialdemokraterna behandlas frågan om arbetstidsförkortning som vanligt med tvekan, otydlighet och utredningar – men trycket underifrån ökar. 

Det måste öka än mer. Överallt, oavsett vad man röstar, eller inte röstar, på. Låt inte politiker och centralorganisationer begrava frågan igen. 

Mer tid för livet skulle gynna alla anställda, och i förlängningen även sjukskrivna och arbetslösa. 

De enda som tjänar på hög arbetstid är de som lever på att arbetare är utmattade, och samtidigt livrädda för att bli av med jobbet. 

Publicerad Uppdaterad
3 weeks sedan
Poeten Jesper Lundby skriver veckoverser i tidningen Arbetaren. Claudio Bresciani/TT. Montage: Arbetaren.

Veckovers: Vi kallar det demokrati

Halverade priser på bensin och bussar
ända fram till fjortonde september!
Åt alla små barn gratis Kristersson-pussar!
Grönare gräs! Flera stränder!

Kärnkraft! Vindkraft! Hallonsaft!
Förbjud midsommarstång till jul!
Personaltäthet? Goddag yxskaft!
Inför straffskatt på att vara ful!

Riksdagsspärren lurar i vassen.
Valfläsket brinner! Rösta rätt!
Jag blev Hufflepuff i valkompassen.
Röstboskapen grillas på spett.

Söndagskvällsöppet på Bolaget!
Nyckelring och karamell gratis! Titta!
En kondom med vår logga till samlaget?
Vårt parti skyddar dig bäst från smitta!

Väck från de döda Arne Weise!
Tillverka fossilfritt stål av piss!
Installera i Kebnekaise
världens snabbaste hiss!

Till hösten blir boskapen bitter.
Vi minns, nu när det faller löv,
att höger och vänster skinka sitter
fortfarande på samma röv.

Publicerad Uppdaterad
3 weeks sedan
Arbetarens och Tidskriften Klass chefredaktörer Amalthea Frantz och Beata Hansson. Foto: Joel Kellgren

Mer plats för berättelser underifrån

Arbetarens prenumeranter kommer framöver få ta del av noveller från Tidskriften Klass, som ges ut av Föreningen Arbetarskrivare.

– Det skönlitterära har i stort sett försvunnit från kultursidorna, Arbetaren inräknad. Går man längre tillbaka har vi en stolt historia av att publicera unga lovande arbetarförfattare, så för oss innebär det här samarbetet en möjlighet att återigen plocka upp just det, säger Amalthea Frantz, chefredaktör på Arbetaren apropå det nya samarbetet med Tidskriften Klass. 

– Klass publicerar så många bra noveller, och att låta fler ta del av deras rika material känns otroligt viktigt, fortsätter hon.

Mer plats för berättelser underifrån – det är syftet med Arbetarens nya samarbete med Tidskriften Klass. Samtidigt som skönlitteraturen ges mindre utrymme i offentligheten är det fler som skriver, och behovet av arbetarperspektiv är stort.

Ömsesidig injektion med energi

– Två redaktioner når ut till fler än vad en gör, och tillsammans ska vi se till att fler kan ta del av samtida arbetarlitteratur. Det blir en ömsesidig injektion med energi, säger Beata Hansson, chefredaktör på Tidskriften Klass. 

Samarbetet innebär att Arbetaren kvartalsvis kommer att publicera noveller och dikter från Föreningen Arbetarskrivare, som ger ut Tidskriften Klass. Först ut är novellen Skyddsökande av Karim Taghana, lärare och översättare från svenska till kurdiska.

Den som tycker om novellen får hålla utkik, ryktet säger att Taghana i detta nu arbetar på sin debutroman. 

Publicerad