I slutet av förra veckan slog tingsrätten fast att Transport gjorde fel som uteslöt en Sverigedemokratisk politiker. Men rättegången, som kom att koka ned till domstolens bedömning om huruvida SD-politik strider mot principen om alla människors lika värde, väcker frågor.
Erik Sjödin, docent i arbetsrätt förvånas över att Transports stadgar tolkas bokstavligt, medan SD:s partiprogram fick uttolkas av dess företrädare. Men frågan är också om det är möjligt för en domstol att göra en korrekt politisk bedömning, eller om de ens ska det.
På torsdagen slog tingsrätten fast att Transport gjorde fel när de uteslöt den Sverigedemokratiska kommunpolitikern Mats Fredlund. Transport anser att aktivt företrädande för SD-politik strider mot förbundets stadgar om att verka för en samhällsutveckling ”på grundval av alla människors lika värde”.
Transport hade kunnat driva en första linje om att det här är en fråga för föreningar själva och något som domstolar inte ska lägga sig i. Det har man inte gjort och då måste domstolen svara på frågan de fått.
Erik Sjödin, docent i arbetsrätt
Rättegången kom att koka ned till att domstolen hade att göra en politisk bedömning av Sverigedemokraternas ideologi. Det är en minst sagt ovanlig uppgift för en svensk domstol och en process som väckte många frågor. Borde frågan ens ha blivit föremål för rättslig prövning? Erik Sjödin, docent i arbetsrätt, är inte säker.
– I vilken utsträckning ideella organisationers beslut ska kunna underkastas statlig kontroll i domstol är inte en helt enkel fråga. Det som är förvånande är med vilket engagemang som domstolen tar sig an frågan om att tolka förbundets stadgar och att de anser det är deras uppgift, säger han.
Att inte Transport drivit det som huvudsaklig invändning mot prövningen är förvånande, anser han, det skulle ha kunnat leda till en annan utgång.
– Transport hade kunnat driva en första linje om att det här är en fråga för föreningar själva och något som domstolar inte ska lägga sig i. Det har man inte gjort och då måste domstolen svara på frågan de fått.
Från Transports håll är man förvånad över utfallet.
– Internt har vi hanterat det här ärendet med tron att vi gör rätt och tolkar våra egna stadgar rätt. Det är bara att konstatera att nu har staten sagt att det kan vi inte göra, säger Lars Mikaelsson, Transports förbundssekreterare till Arbetet.
I domen kan man läsa hur processen rent tekniskt gick till. Tingsrätten slår fast att medlemskap i fackförening är så ekonomiskt viktigt, att uteslutningen bör prövas av domstol. Det är då upp till facket att bevisa att uteslutningen var riktig, alltså att det strider emot stadgarna att vara företrädare för Sverigedemokraterna. Det står inte uttryckligen i stadgarna att det är förbjudet, men det står att fackets grundprincip är alla människors lika värde, något som Sverigedemokraternas politik motsäger, menade Transport.
Eftersom Mats Fredlund i rätten hävdade att det inte var sant, kom rätten fram till att den måste pröva frågan. Domstolen avfärdade fackets exempel på uttalanden från Sverigedemokrater och resonerade att som politiker behöver man inte stå för alla Sverigedemokraters åsikter. Kvar blev då frågan om ledningens hållning och politiken såsom den är formulerad i partiprogrammet kan sägas inte respektera alla människors lika värde och där hänvisade facket till programmets formulering om ”nedärvd essens”.
Men här händer något som förvånar Erik Sjödin. Rätten slår fast att förbundets stadgar ska tolkas enbart utifrån den exakta ordalydelsen. Förbundets egen tolkning att skrivningen om ”alla människors lika värde” åsyftar just partier som Sverigedemokraterna vägs inte in. Inte heller att Transports kongress 2007, förbundets högsta beslutande organ, slog fast att det är så det ska tolkas blir inte heller relevant. Men när det gäller bedömningen om formuleringarna i principprogrammet gör rätten en annan bedömning. Som vittne kallas Sverigedemokraternas Mattias Karlsson, huvudförfattare till principprogrammet.
– Man tillmäter Mattias Karlssons vittnesmål stor betydelse, medan förbundets stadgar tolkas utifrån ordalydelse. Det är en skillnad som inte motiveras i domen, det förklarar man inte, säger Erik Sjödin.
Det finns anledning att tvivla på deras principfasthet när taktiken och strategin är överordnad en benhård och klar ideologi.
Göran Dahl, professor i sociologi och expert på högerradikala rörelser
Som huvudförfattare och tidigare tillförordnad partiledare kan Mattias Karlsson klart betecknas som kvalificerad att ge partiets bild av både programmets innehåll och den officiella hållningen. Men enligt Göran Dahl, professor i sociologi och expert på högerradikala rörelser, finns det klara problem för en domstol att göra den objektiva bedömningen som krävs av flera anledningar. För det första är innehållet i begreppet ”alla människors lika värde” beroende på ideologisk grundsyn. Det gör att något objektivt fastslagen korrekt tolkning av begreppet är omöjlig och ingen är objektivt fel eller rätt.
– Objektivt sett står LO för universalism, medan Sverigedemokraterna för en partikulär hållning, säger Göran Dahl.
Men det finns också problem kopplat till just Sverigedemokraterna, nämligen partiets historia som nationalsocialistiskt och partiets förändringsarbete. Enligt Göran Dahl har förändringsprocess uppenbara drag av taktisk anpassning av budskapet, eller så kallad ”white-washing”. Det gör att det finns fog att misstänka en skillnad mellan budskap och faktisk ideologi.
– Det senaste partiprogrammet har kommit ut i olika versioner och man skriver om det förhållandevis ofta med nya omskrivningar och formuleringar. Det är taktiska avgöranden. Man vill öka väljarstödet. Det finns anledning att tvivla på deras principfasthet när taktiken och strategin är överordnad en benhård och klar ideologi.
Göran Dahl säger att tingsrättens slutsats är rimlig med det underlag som låg till buds, men att en annan tingsrätt mycket väl skulle kunna komma fram till en annan. Problemet ligger i att domstolen helt enkelt inte är kompetent nog att avgöra en fråga som i grunden kokar ned till politiska värderingar. Men i grunden anser han inte att frågan överhuvudtaget hör hemma i domstol, att politik och rätt bör hållas isär och att rättssystemet inte bör lägga sig i politiska frågor.
– Risken är att det utvidgas och fler och fler arbetsrättsliga tvister grundande i ideologiska olika uppfattningar hamnar inom rättens domäner där domslut ska vara objektivt grundade.
Men när nu ändå frågan blivit föremål för rättsstaten så anser han att fallet borde överklagas till hovrätten och kanske ännu högre.
– Jag menar att tingsrätten inte har kompetens att avgöra detta. Det måste upp i högre instanser.
Transport uppger i andra medier att de överväger att överklaga till hovrätten, något de har till den 25 mars att göra. På grund av detta är Erik Sjödin försiktig med att ge en säker prognos om domens följder för fackförbund att själva avgöra vilka som får vara medlemmar. Om ingen överklagan lämnas in är han dock säker på att domstolsprövningar av uteslutningsärenden av denna typ kommer att återkomma, under förutsättning att inte fackförbund som utesluter Sverigedemokratiska politiker ändrar linje.
– Det aktualiserar frågan om man måste ändra stadgarna om det ska vara möjligt att utesluta personer som aktivt företräder Sverigedemokraterna.
Kan det få andra konsekvenser för fackens självbestämmande?
– Det man ska komma ihåg är att sådana här tvister är ovanliga och framförallt i domstol. Behovet att andra situationer ska underkastas domstolsprövning ser jag inte som så särskilt stort. Det kan göra ringar på vattnet, men jag är ännu inte beredd att förutspå allt för stora konsekvenser, säger Erik Sjödin.
