Gamestop-turbulensen berättar en hel del om kasinokapitalismens natur och vederlägger såväl Nobelpristagare som allmänna sanningar kring aktiespekulation. Jon Weman om vad Gamestop berättar om vår tids finansialiserade kapitalism.
På 1970-talet formulerade den amerikanske ekonomen Eugene Fama en teori om finansiella tillgångar som kallats “den effektiva marknaden”. Enligt den återspeglar en aktie eller annat värdepappers pris alltid perfekt den tillgängliga informationen, och fenomen som bubblor kan inte ens existera. Den djupt inflytelserike Fama fick det så kallade Nobelpriset i ekonomi 2013.
I januari i år kunde vi se priset på aktierna i Gamestop – en kedja med den inte speciellt lovande affärsidén att sälja dataspel på fysiska DVD:er i gallerior och som stängde hundratals butiker förra året – rusa från 17 dollar till som mest över 300 dollar. Teorin om rationella marknader kan nog betraktas som begravd (ännu en gång) och i stället bekräftas det mer än någonsin hur rätt ute John Maynard Keynes var för nästan ett sekel sedan när han förklarade vad som i grunden driver finansmarknaderna: “djuriska känslor” (“animal spirits”).
Rusningen till Gamestop-aktier har drivits av deltagarna på Reddit-underforumet Wall Street Bets, självbenämnade “apor” eller “efterblivna”. Forumet ser ut just som en hejaklack för att hålla uppe just de djuriska känslorna: ändlösa rader av memes, på intern jargong, för att stärka sammanhållningen, med budskapet att “hålla” aktien och driva den “till månen”. Ifrågasättande kommentarer möts av massiv nedröstning eller raderas av forumets moderatorer. Men vad driver i sin tur forumdeltagarna?
Det är den ultimata vederläggningen av liberal marknadsteori: aktörer som inte ens spelar för att vinna så som det hittills definierats, alltså maximal egen vinst, utan sätter sina egna högst personliga mål.
Många av postarna framställer köpruschen som ett ekonomiskt krig. Ett antal hedgefonder har satsat (genom att sälja aktier de ännu inte har, så kallad kortning) på att Gamestop ska falla, och har gjort enorma förluster när aktien i stället rusat.
“Min pappa förlorade jobbet under finanskrisen och har fortfarande inte kommit tillbaka till heltid… jag hatar de jävlarna” skriver en deltagare. “Det spelar ingen roll om vi vinner eller förlorar pengar, vi är uttråkade, vi vill bara se dem lida” och “jag kommer aldrig sälja, jag tar aktierna med mig i graven som en trofé, det handlar om att sätta dit dem”, är några kommentarer. Det är den ultimata vederläggningen av liberal marknadsteori: aktörer som inte ens spelar för att vinna så som det hittills definierats, alltså maximal egen vinst, utan sätter sina egna högst personliga mål.
En del av Wall Street Bets entusiaster menar att de nu lyckats med mer än Occupy Wall Street någonsin uppnådde. Och det är sant att “rörelsen” gjort konkret ekonomisk skada för miljarder dollar, troligen tiotals miljarder dollar, på ett antal hedgefonder, till skillnad från Occupy. Samtidigt är väldigt mycket oklart kring vad som sker i bakgrunden. Hur mycket av vad forumdeltagare skriver är verkligt, och hur mycket är kalkylerat för att driva på hysterin?
Pengar har tveklöst omfördelats från hedgefonderna, men har de verkligen hamnat hos småinvesterare? Andra finansjättar verkar i stället ha tjänat på turbulensen, som en av fordringsägarna hos biografkedjan AMC, ett annat företag forumdeltagarna lyft. Eller fondjätten Blackrock som kan ha tjänat uppemot 2,4 miljarder dollar på händelserna.
Ungefär hälften av fonderna som spekulerat i en nedgång har nu dragit sig ur sina positioner, men vad händer sedan? Det är svårt att se annat än att det blir ett spel för att hålla bubblan uppe för dess egen skull, och stora förluster för de som inte lämnar i tid när den till sist spricker.
Mer grundläggande, stryker Gamestop-affären under hur finansmarknaderna i grunden är ett kasino och ett nollsummespel utan samhällsnytta.
Ur kaoset kan man dock dra ett par viktiga slutsatser. Dels hyckleriet hos de som nu kritiserar Wall Street Bets för “marknadsmanipulation” – tvärtom ser vi nu att börshandeln alltid byggt på marknadsmanipulation, men då från de etablerade spelarna. Citron Research, en av de drabbade hedgefonderna, säger nu till exempel att de ska sluta publicera rapporter om företag med enligt dem övervärderade aktier – men det sätter bara fingret på att de bara publicerat sådana rapporter för att starta rusningar mot företagen och få utdelning på sin egen spekulation.
Mer grundläggande, stryker Gamestop-affären under hur finansmarknaderna i grunden är ett kasino och ett nollsummespel utan samhällsnytta. De placerar inte resurser där de är som mest behövda och produktiva – de är bara en massa personer som lägger omfattande tankemöda (och numera datorkraft) på att försöka förutsäga varandras nästa drag.
Ekonomibloggen Naked Capitalism påpekar att det allmänt antas vara bättre ju mer pengar som flyter in på finansmarknaderna (till exempel genom alla småsparare som börjat investera medan de sitter hemma i Coronaviruskarantän), och effektivare ju mindre kostnaderna är för att köpa och sälja (appen Robinhood, som många av småinvesterarna använt, tar noll i kommission).
I verkligheten är relationen snarare den omvända – det leder bara till att mer pengar sugs ur den reala ekonomin, och att destruktiv spekulation och vilda svängningar kan snurra ännu snabbare.
