Sommaren 2018 utbröt en unik strejk på Överskottsförrådet i Visby. Deltagare i daglig verksamhet höjde sina röster och lade ned arbetet i en veckas tid för bättre ersättning. Arbetaren intervjuar målaren Frida Larsson som tog initiativ till strejken.
– Våra politiker verkade bli jätteförvånade över hur vi kände, säger Frida Larsson.
En dag i slutet av augusti 2018 går målaren Frida Larsson ut med sina jobbarkompisar från Överskottsförrådet i Visby. Utanför byggnaden visar de upp plakat och ropar i megafon. En reporter från Gotlands Tidningar är på plats. Det är första dagen på en unik strejk som varar i en vecka. Det är ytterst få som tror att de 30 personer som höjer sin röst kommer få igenom sitt enda krav.
– Vi vill ha mer pengar! skanderar de.
Strejken är ovanlig då Överskottet, som det kallas, är en daglig verksamhet. Deltagare i daglig verksamhet har inte någon anställning. De har tvärtom fått rätt till en sysselsättning enligt LSS, lagen om stöd och service i samhället. Det är inget som får Frida Larsson att tveka.
Hon berättar att idén kom till en henne en dag.
– Jag tänkte: folk strejkar, varför kan inte vi göra det?
Daglig verksamhet är sysselsättning efter förmåga. Det är kommunen som bedömer vilka som har rätt till insatsen, och antingen skapar verksamhet eller placerar deltagaren på en arbetsplats. Det finns också en frivillig sorts lön som kommunen kan betala ut om den vill. Habiliteringsersättningen. Det är den Frida Larsson pratat med sina kompisar om.
– Jag frågade om alla var nöjda med vår habiliteringsersättning, och det var det ingen som var. Då sa jag: ska vi starta en strejk? Och då sa dom, jo…okej, men då fixar jag det.
Frida Larsson skrattar, med arbetskamraterna med på tåget vågade hon ta klivet ut i det okända. Hon kontaktade alla dagliga verksamheter på hela Gotland och frågade om de ville vara med.
– Det var jättemånga som blev arga på mig också, för att jag startade en strejk.
Vilka blev arga?
– Handledarna på olika dagliga verksamheter. De skrämde upp deltagarna och sa att om ni går med i strejken så kan de ta bort ersättningen helt, då får ni ingen hab-ersättning. Så det var rätt många som inte ville vara med då, de vågade inte.
– Men jag tycker att det var taskigt att säga så.
Ryktet skapade viss oro, dels hos dem som valde att inte gå med i strejken, dels hos Frida och jobbarkompisarna.
Frida Larsson
Den första strejkdagen kommer Överskottets chef och meddelar Frida Larsson att politikerna har hört av sig och vill träffa dem. Frida frågar vilka det är och får vet att det ”är de som styr på Gotland”.
– Jag sa, oh shit! Jaha! Oh my God! Jag blev jättenervös men sa att vi tar det, säger Frida Larsson.
Ett möte bokas in på fredagen och under veckan förbereder gruppen frågor. Var och en får komma med sina frågor till politikerna och Frida Larsson skriver ned dem på ett papper. Det är mycket de undrar om sin situation och om habiliteringsersättningen.
I vanliga fall kommer kunder till Överskottet och köper saker som återvinns eller produceras på plats. Frida jobbar som målare, och när hon berättar att hon målar pallar brukar hon få följdfrågan om det är lastpallar. Men det är så kallade Gotlandspallar med sitsar klädda i fårskinn.
Under strejken får kunderna inte någon hjälp när de ville handla möbler, snickerier, ved eller böcker på Överskottet. Arbetarna är på plats, men meddelar att de inte hjälper till under strejken. Frida Larsson upplever att människorna som kliver in genom dörren både blir förvånade och tycker det är konstigt med en strejk.
– De kändes som att kunderna skrattade åt oss. ’Vad fan håller dom på med? De här kommer inte att hjälpa!’ Det fanns nästan ingen som trodde att vi skulle klara det.
Kom det inga andra som stöttade er?
– Nej. Och vi hade skyltat hela vårt jobba med skyltar, men det var ingen som kom in eller sådär.
Hade det varit bra om fler hade stöttat er strejk?
– Jo, det hade varit kul. Då hade vi väl blivit ännu mer hörda, ja lyssnade på.
Den första strejkdagen uttalar sig socialnämndens ordförande Håkan Eriksson (S) i Gotlands Tidningar. ”Tyvärr kan vi inte gå dem till mötes i det här, socialnämnden ligger redan back. Men vi kommer inte att ta bort pengen”, säger Håkan Eriksson i artikeln från den 27 augusti 2018. Beskedet kunde vara mycket nedslående för de strejkande, med tanke på att de behöver få gehör i just socialnämnden som beslutar om habiliteringsersättningen.
Till tidningen säger kommunpolitikern Håkan Eriksson också: ”De här pengarna är inget de ska leva på, utan det är precis vad det är, en flitpeng.”
Flitpeng är ett ord med anor från institutionstiden och de arbetshem som inrättades för personer med intellektuell funktionsnedsättning under 1920-talet. Flitpengen var mycket låg och redan på den tiden fanns kritik mot att den till exempel inte räckte för att köpa bussbiljett och besöka sin familj på helgen.
Trots det befintliga motståndet och bristen på stöd från omgivningen så håller Frida Larsson fokus under strejken.
– Jag tänkte att går det inte så går det inte, men då har vi alla fall försökt!
Ett par dagar in i strejken sker en avgörande vändning. Det är en bekant till Frida Larsson som kommer med ny information. Inte ens i efterhand vill personen gå ut med sitt namn, då den inte vill bli inblandad eller uttala sig om hur kommunen på Gotland har agerat när det gäller habiliteringsersättningen.
Det visar sig nämligen finnas ett statsbidrag riktat till samtliga kommuner i landet, för att de ska kunna införa eller höja sin habiliteringsersättning till deltagare i daglig verksamhet enligt LSS. Jag fick hör att någon, staten tror jag att det var, delade ut pengar till daglig verksamhet. Och det hade vi aldrig hört, säger Frida Larsson och fortsätter:
– De delade ju ut flera, flera miljoner. Det gällde bara för daglig verksamhet att söka, och det hade Gotland inte gjort. Då blev jag riktig förbannad.
Region Gotland, som är namnet på kommunen på ön, rekvirerade aldrig statsbidraget från Socialstyrelsen. År 2018 skulle 2,8 miljoner kronor gått till höjd habiliteringsersättning för deltagarna på Gotland.
Våra politiker verkade bli jätteförvånade över hur vi kände. Vi sa att vi känner oss som slavar. Vi kan inte spara pengar, vi måste alltid låna när vi ska köpa julklappar.
Frida Larsson
Alla strejkande från Överskottet går tillsammans och träffar kommunpolitikerna.
– Min första fråga var: varför har ni inte sökt ersättningen? Då blev de helt tagna på sängen, som de sa själva. För de visste väl inte att vi visste om det. Han sa att han inte ville höja vår ersättning om de måste sänka den igen, säger Frida Larsson.
Men de strejkande framför att de verkligen anser att Gotland ska söka pengarna.
– Våra politiker verkade bli jätteförvånade över hur vi kände. Vi sa att vi känner oss som slavar. Vi kan inte spara pengar, vi måste alltid låna när vi ska köpa julklappar.
Frida Larsson säger att hon tycker det är hemskt att det fortfarande 2020 finns 15 kommuner som tackar nej till pengarna från staten som ska gå till deltagare i daglig verksamhet.
– Alltså det känns som att det vi gör inte är värt någonting. Men vi gör jättemycket, vi hjälper till. Och man kan inte leva utan pengar, det går ju inte. Bara för att man har en diagnos ska man inte straffas, tycker jag, för man har ju inte valt att ha en diagnos, säger Frida Larsson.
På mötet frågar de om ryktet att ersättningen på 47 kronor för heldag riskerar att plockas bort på grund av strejken, och får veta att det inte är någon risk.
Frida Larsson berättar att de bett att få låna en filmkamera från en daglig verksamhet för att dokumentera mötet med politikerna, och för att kompisarna som inte deltar ska få se mötet i efterhand.
Men kameran de får låna delas ut av en ur personalen som motsatt sig strejken, och väl på plats visar sig kameran vara utan fungerande mick och ha ett urladdat batteri. Det var en motgång, men annars måste mötet ses som mycket lyckat.
Kommunen på Gotland lyssnar på deltagarna och höjer sedan ersättningen med hjälp av statsbidraget från och med år 2019.
Vad betyder det att habiliteringsersättningen höjdes?
– Vi kan köpa saker och vissa kan spara. Vi har jul- och sommarbonus nu.
Har kommunen lovat att söka statsanslaget till höjd habiliteringsersättning varje år?
– De vågar nog inte göra annat, nu när vi vet om det.
Det var en kraftansträngning att strejka. En del av de medverkande tyckte det blev lite för mycket och blev ledsna ibland, berättar Frida Larsson. Själv var hon väldigt engagerad veckan ut, men sedan behövdes en rejäl paus.
– När vi slutade strejka sov jag i två veckor. Jag var helt slut.
Några traditionella löneavdrag eller behov av strejkkassor var det inte tal om under strejkveckan. Habiliteringsersättningen baseras på närvaro, och de som strejkade var närvarande och uppfyllde därmed kriteriet för sin halv- eller heldagsersättning.
Frida Larsson ångrar inte initiativet.
– Ingen trodde att vi skulle klara det! Alla sa att det var ingen idé, ni kommer aldrig få högre lön. Ni kommer inte fixa det, säger Frida Larsson och fortsätter:
– Jag sa: vi får väl se. Och så gick det liksom! Jag blev helt gråtfärdig. Vi klarade det!
