I Botkyrka vräktes en kvinna med funktionsvariation från bostadsbolaget Hembla i veckan. I Sundbyberg hotas nyanlända att bli avhysta från sina bostäder när kommunen driver ärenden i domstol. Trots vinter och en pågående pandemi upphör inte vräkningarna i Sverige.

Nätverket Ort till Ort samlar motstånd mot avhysningar av nyanlända som bor i Sundbyberg. På bloggen Stoppa avhysningarna lägger de upp intervjuer med nyanlända som hotas att vräkas från sina hem. 

– De berättar sin livssituation, att de har kommit från ett helvete till ett nytt helvete, säger Magnus som är aktiv i Ort till Ort. Sundbyberg är den värsta kommunen i hela landet att driva vräkningar i domstol just nu. När vi varit i domstolen under förhandling med kommunen så finns det ingen som helst vilja att försöka komma överens, eller att på något sätt hitta en lösning.

Under första veckan i december har Ort till Ort dragit ihop en ny arbetsgrupp mot pågående vräkningsärenden. Gruppen planerar att dela ut 10 000 flygblad i Sundbyberg och be folk att hjälpa till, bland annat genom att swisha pengar till rättegångskostnader. De ska också utforma flygblad på arabiska och tigrinja med information om situationen, och gå ut med en uppmaning att bojkotta Socialdemokraterna i nästa val med hänvisning till hur de styrande agerar när det gäller avhysningar.

– Vi kommer också att träffa politiker och försöka samla alla möjliga organisationer bakom kravet att de ska dra tillbaka avhysningarna, säger Magnus.

Fiori, 30 år, från Eritrea är intervjuad på bloggen Stoppa avhysningarna i ett inlägg som publicerades den första december:

”Just nu bor jag ensam i en lägenhet i Sundbyberg men jag har fått brev om vräkning från domstolen, men är ännu inte delgiven. Jag har även fått tre brev från polisen. Allting är mycket jobbigt och stressigt. Jag kan inte fokusera på mina studier eller mitt jobb. Jag jobbar på äldreboende och pluggar till undersköterska.”

Sverige sticker ut enligt Amnesty, att man inte tänker införa ett stopp mot vräkningar under pandemin.

Dominika V. Polanska

Magnus från Ort till Ort pekar på riskerna med att vara hemlös och tycker att det är angeläget att folk engagerar sig och även stoppar avhysningarna fysiskt. 

– Vi vill att folk gör som i andra länder och sätter sig ner i trappan och stoppar Kronofogden. Utifrån att det handlar om att rädda liv så är det nödvändigt med den typen av motstånd. Vi vill att ska folk kontakta oss för att hjälpa till att stoppa avhysningarna så att ingen blir hemlös.

Under våren drev Ort till Ort kampanjen Flagga gult och uppmanade hyresgäster, både boende och handlare, att flagga gult i fönster och på fasader för att manifestera mot vräkningar under pandemin. Två krav framfördes; tre hyresfria månader för de drabbade av covid-19-pandemin och ett stopp för alla vräkningar. Att flagga gult var också en covidanpassade aktivitet då det gick att göra från sitt hem.

Dominika V. Polanska är docent i sociologi vid Institutet för bostads- och urbanforskning, Uppsala universitet. Hon har skrivit boken Renovräkt! Hyresvärdars makt(spel) och hur du tar striden, tillsammans med Sarah Degerhammar och Åse Richard.

– Sverige sticker ut enligt Amnesty, att man inte tänker införa ett stopp mot vräkningar under pandemin. Regeringen har sagt nej till det, säger Dominika V. Polanska.

Hon har forskat på hyresgästorganisering och tror att frustrationen och utsattheten kan leda till att krav på hyresfria månader och ett förbud mot vräkningar kan få ökat stöd.

– Det är svårt att sia om framtiden, och hur corona kommer utveckla sig, men jag tror att ju längre tid det kommer ta desto större effekt kommer det att ha på folks ekonomi och möjligheten att få bo kvar i sina bostäder. Då kan det bli krav som fler stödjer, när fler drabbas. 

En uppmärksammad vräkning genomfördes i veckan av bostadsbolaget Hembla. Kyla och pandemi fick många att reagera. 

Nu har jag fått en större löneutbetalning och kan täppa igen alla hål. Men det hjälper inte. Formellt är det jag som har brutit ett avtal.

Ann-Katrin Hegvold

Den vräkta hyresgästen heter Ann-Katrin Hegvold och är 60 år. Hon har bott länge i sin lägenhet på Albyberget, har funktionsvariationer och tillhör riskgruppen för covid-19. Arbetaren når henne dagen efter vräkningen hemma hos en väninna.

Ann-Katrin Hegvold hade en skuld till Hembla men trodde att det var löst under hösten.

– Jag fick på nåder, innan jag skulle ha blivit avhyst i september, en överenskommelse med en avbetalningsplan. Tuff som tusan men det var görligt. Det gick jättebra de två första månaderna men sedan blev det strul med min löneutbetalning.

Enligt Ann-Katrin Hegvold fick hon felaktigt noll kronor i lön, när löneavdelningen egentligen skulle ha dragit av några veckor efter en sjukskrivning. 

– Jag hörde av mig till Hembla och sa att betalningen dröjer några dagar. Men det hjälpte inte. Då kom beskedet om den nya avhysningen. Jag har pratat med Kronofogden, med inkasso, med socialtjänsten, men inget har hjälpt. ’Du har fått så många chanser, vi kan inte göra något’ säger de, berättar Ann-Katrin Hegvold.
– Nu har jag fått en större löneutbetalning och kan täppa igen alla hål. Men det hjälper inte. Formellt är det jag som har brutit ett avtal.

Veckan innan vräkningen skickade Ann-Katrin tre mejl till Hembla. Det första mejlet skickade hon den 27 november och där skriver Ann-Katrin att hon kan betala nu. Hon fick svar från en gruppchef för kundservice på Hembla.

”Vi förstår att du befinner dig i en besvärlig situation.

Som det är nu så har du, som du skriver, fått flera chanser att ordna denna situation.

Med anledning av detta samt att du brutit den amorteringsplan som upprättats så kommer denna att genomföras enligt utsatt datum.”

Övriga två brev som Ann-Katrin skickade den 30 november klockan 14 och 16:30 fick inget svar. ”Släng inte ut mig i kylan!” står det i ämnesraden.

Jonatan Öhman är kommunikationschef på Hembla. Han säger att det är en lång process innan man kommer fram till en vräkning, och att Hembla följer Fastighetsägarnas riktlinjer som innebär att hyresgästerna kan begära anstånd.

Hyresgästen som vräkts i Alby tillhör en riskgrupp för covid-19, spelar det någon roll?

– I det här fallet finns det en lång historik och vi har en policy att inte diskutera enskilda hyresgäster. Men generellt är det så att kan man inte betala sin hyra så behöver man höra av sig till oss och så försöker vi göra en individuell betalningsplan för att hjälpa hyresgästen, och det har vi även gjort i det här fallet.

Och att det är farligare för en i riskgruppen att inte kunna bo kvar, är det något ni tar med i er bedömning?

– Ja, i den bemärkelsen att vi är generösa med anstånd. Självklart är det så att vi alla lever i påverkan av pandemin, så det är därför vi har anstånd och det finns riktlinjer så vi ska vara mer eftertänksamma, säger Jonatan Öhman.

Den 27 november, några dagar innan avhysningen, skriver Ann-Katrin Hegvold till Hembla att hon kan betala pengarna som hon är skyldig.

Kan det vara aktuellt för Hembla att söka en lösning om hon kan betala nu?

– Nej det tror jag inte. Det här är ju ett exekverat beslut redan så det håller jag för osannolikt. Sådana här fall gör man inte med lätthet. Beslutet står fast och förvaltningen bedömer att vi gjort vad vi har kunnat, säger Jonatan Öhman, kommunikationschef på Hembla.

Ann-Katrin vräktes den första december och bodde första nätterna på soffan hos en väninna. Badrummet är inte anpassat för rullator och det är trångt, men att slippa stå på gatan är guld värt enligt Ann-Katrin. 

Ann-Katrin Hegvold berättar att när hon vräktes kom tre grannar ut, och en började genast engagera sig och ringa runt för att hjälpa till. 

Hennes ärende har fått mycket uppmärksamhet i sociala medier. Dagens ETC var först med en artikel om vräkningen. Många människor ringer Ann-Katrin Hegvold efter avhysningen, och det har startats insamlingar. Det är något som värmer, även om det inte finns någon lösning på henne situation ännu. Helst av allt vill Ann-Katrin bara komma hem igen.

Ann-Katrin Hegvold är orolig över en mängd saker såhär dagarna efter vräkningen. Hon är inte säker på vad som händer med posten och var medicin hon beställer kommer skickas. Livet finns i några plastkassar. Från sitt hem fick hon bara med sig jobbdatorn, den egna datorn och ytterst få ombyten. Foton och andra minnessaker är en del av allt som blev kvar.

Hon är också orolig att förlora jobbet då det är svårt att sköta arbetet på distans utanför hemmet. Ann-Katrin Hegvold arbetar som brukarombudsman på Botkyrka kommun, och fick mycket uppmärksamhet när hon tillträdde då hon var en av de första i Sverige, om inte den allra första, på den typen av tjänst med egen diagnos. 

På grund av sina kognitiva funktionsvariationer har hon stöd från kommunen en gång i veckan, i form av ett mobilt team som kommer hem till Ann-Katrin och stöttar henne på olika sätt.

– Jag kan inte ta emot stödet som beviljats nu. Det är allvarligt. Nu är jag mer funktionshindrad än någonsin, och det kan få konsekvenser, säger Ann-Katrin Hegvold.

Människor vill alltid betala hyran, och jag tror att folk använder sina sparpengar och lånade pengar nu.

Simon Safari, ordförande för Hyresgästföreningen region Stockholm

Hembla ägs av tysklandsbaserade Vonnovia som i dag är det största privata bostadsbolaget i Sverige. Bostadsforskaren Dominika V. Polanska säger att Vonnovia har ett dåligt rykte i Tyskland. 

– De har ett koncept för hur de renovräker folk, att de gör det genom så kallade konceptrenoveringar. Då renoverar man bara ytligt och höjer hyran så mycket att man tvingar bort dem som inte har råd, säger Polanska. 

Vräkningarna fortsätter under coronapandemin, men än märks ingen ökning i antal för 2020 jämfört med samma period förra året i den nationella statistiken. 

Kronofogden förutspådde i april att pandemin kunde leda till fler vräkningar. Nu säger Johan Krantz som jobbar som analytiker på myndigheten att det verkar som att stödåtgärder verkar ha lindrat situationen. Ytterligare en tanke är att många unga vuxna som redan bor hos sina föräldrar blir kvar där än längre när inkomsterna minskar eller uteblir.

Kommer vräkningarna ändå öka under pandemin?

– Vi räknar med att det kommer att synas framöver, troligtvis nästa år, säger Johan Krantz. 

– Till exempel är uppskov på hyran inte hållbart på sikt, någon månad kan det vara det, men om folk har förlorat sin inkomst blir situationen svår.

Under årets första sex månader har Kronofogden genomfört 1182 vräkningar, vilket är tolv procent färre än under samma period 2019.

Det var 136 barnfamiljer som vräktes under det första halvåret 2020, och i de familjerna finns sammanlagt 245 barn. Det är liknande siffror som för år 2019 då det var 127 barnfamiljer med sammanlagt 253 barn som avhystes under samma period.

Simon Safari är ordförande för Hyresgästföreningen region Stockholm. Han är säker på att pandemin kommer leda till att fler människor hamnar på gatan.

– Jag är övertygad om att vräkningarna kommer öka. Människor vill alltid betala hyran, och jag tror att folk använder sina sparpengar och lånade pengar nu. Effekten av det här eländet kommer bli värre nästa år, säger Simon Safari.