Opinion #94/2020

Dramatisk minskning av dödligt våld

Foto: Privat

"Vi måste på allvar skärskåda de ogrundade föreställningar som vi alla lever med och som en del vill använda som ett argument för att allt var bättre förr. Låt fakta och riktiga siffror prägla debatten inte felaktiga föreställningar om vår samtid och det nyss förflutna." Det skriver Maria Robsahm i Arbetaren och konstaterar att det skett en dramatisk minskning av dödligt våld mot barn och tonåringar sedan 1950-talet.

Vi lever fortfarande i myten om det idylliska femtiotalet. Fortfarande finns det ganska många som lever kvar i föreställningen att allt var så mycket bättre då. Därför kan det vara bra att påminna sig om hur det verkligen såg ut då och hur det ser ut idag. Detta betyder inte att vi ska ta varningstecken på allvar. Som att unga män mellan 15 och 20 år skjuts ihjäl i en omfattning som vi inte har sett tidigare.

Men även om vi tar hänsyn till denna oroväckande utveckling så är vi långt ifrån de höga siffrorna på 1950-talet. Och även om vi räknar antalet mord i faktiska antal så ligger vi långt under de högsta siffrorna från tidigare decennier. Vi bär alla med oss bilder av hur det har sett ut i vårt land i olika tider när det gäller dödligt våld. På senare år har en uppfattning spritt sig att det bara har blivit allt värre. Detta stämmer inte.

Men när det gäller barn och tonåringar så har det dödliga våldet successivt minskat sedan 1950-talet.

Som jag har kunnat visa tidigare inträffade de högsta nivåerna i Sverige de senaste hundra åren på 1980- och 1990-talen. Men när det gäller barn och tonåringar så har det dödliga våldet successivt minskat sedan 1950-talet. Under tidigare decennier drogs siffrorna av mord i den här kategorin upp av så kallade barnamord – nyförlösta kvinnor som tog livet av sina nyfödda. Därför har jag valt att inte ta med dessa årtionden även om det räknas som dödligt våld. På 1950-talet hade detta i stort sett upphört och efter att den fria aborten infördes på 1970-talet har den här typen av dödligt våld helt försvunnit.

Graf över antalet mord respektive årtionde från 1950-talet och framåt.
Bild: Maria Robsahm

Men 1950-talet står ut som det decennium då flest barn och tonåringar mördades. 1956 var det 28 människor som inte fyllt tjugo år som mördades eller 43 procent av alla som föll offer för dödligt våld. Den genomsnittliga siffran för detta decennium ligger på 0,81 per 100 000 invånare i denna åldersgrupp. Under 2010-talet har vi haft en genomsnittlig siffra på 0,54 per 100 000, vilket är högre än decenniet efter millennieskiftet men lägre än siffran för 1990-talet.

Vi måste på allvar skärskåda de ogrundade föreställningar som vi alla lever med och som en del vill använda som ett argument för att allt var bättre förr. Låt fakta och riktiga siffror prägla debatten inte felaktiga föreställningar om vår samtid och det nyss förflutna.

Som bekant finns det ju människor som gärna vill framställa det förflutna som bättre än samtiden. När det gäller dödligt våld mot barn och tonåringar är det helt enkelt inte sant. Låt oss ta med denna information när vi agerar mot den gängkriminalitet som präglar debatten och som i alltför stor utsträckning drabbar pojkar mellan 15 och 20 år.

Publicerad Uppdaterad

Prenumerera på Arbetarens nyhetsbrev

Box 6507
113 83 Stockholm
Tel: 08-522 456 70 (redaktionen)
[email protected]

Tidningen Arbetaren behandlar dina personuppgifter i enlighet med allmänna dataskyddsförordningen, (EU) 2016/679. Du hittar vår dataskyddspolicy här.

Prenumerationsärenden
Tel: 08-522 456 80
(måndagar kl 10-13)
[email protected]

Organisationsnummer: 556542-8413
Swishnummer för gåvor: 1234 809 984