Oron hade legat i luften länge och läget i Pittsburghs slitna stålarbetarkvarter var spänt. Precis som på flera andra håll runt om i USA kokade det under ytan den där sommaren 1892. På de väldiga stål- och textilfabrikerna, längs järnvägarna och i de djupa skogarna pyrde missnöjet över de undermåliga arbetsförhållandena.  Något som ofta ledde till så väl vilda strejker som våldsamma konfrontationer. Mitt i allt fanns en ökänd detektivfirma med tiotusentals anställda som gjorde allt i sin makt för att kväva den allt mer radikaliserade arbetarrörelsen. Pinkerton, som i dag anlitas av nätjätten Amazon, har en lång och lika smutsig historia färgad av blod och svarta rubriker.

Bara någon dag in på det nya året 1892 öppnades Ellis Island i New Yorks hamninlopp. Den lilla ön strax utanför Manhattan där Hudsofloden möter havet blev med tiden den första ankomstplatsen för de miljontals migranter som i hopp om ett bättre liv lämnat allt bakom sig i ett Europa plågat av fattigdom och förtryck.

För många av de nyanlända blev det nya livet långt ifrån de Amerikabrev de läst innan den riskfyllda resan över Atlanten. USA rustade visserligen för framtiden och industrierna gick på högvarv. Men det skedde till priset av mänsklig värdighet. De nya grupperna som kom fick de lägst betalda arbetena med de sämsta villkoren och inkvarterades i väldiga slumområden som snabbt växte fram.

Det var ju just under den där tiden Pinkerton växte till sig. Genom att jaga fackliga aktivister fick de en enorm betydelse och var ett jäkligt aggressivt vapen som arbetsgivarna kunde sätta in.

Christer Forsberg, Joe Hill-kännare

Barnarbete, skyhöga dödstal på byggen, i gruvor och vid fabriksbränder. Smuts och fattigdom präglade stora områden i både de framväxande städerna och bland rucklen på den fattiga landsbygden. Samtidigt växte vreden sig allt starkare och en frustration över att ingenting verkade gå att förändra. Bransch efter bransch började visserligen organisera sig för drägligare villkor på jobbet, men hindren var många. Arbetsköparna var betydligt färre men hade makten på sin sida. Och pengarna. I takt med att arbetarna försökte flytta fram sina positioner växte också motståndet. Ett av de starkaste vapnen som användes var den fruktade Pinkertons detektivbyrå, i dag dotterbolag till svenska Securitas AB.

Den privatägda byrån med bas i Chicago grundades av den skotske immigranten Allan Pinkerton redan 1850 och kom att spela en nyckelroll under det amerikanska inbördeskriget där de i praktiken fungerade som nordstaternas hemliga underrättelsetjänst. Efter krigsslutet 1865 koncentrerades verksamheten främst till att klara upp bank- och postrån där flera spektakulära ingripanden mot dåtidens största gangsters ägde rum. Firman växte och kunde med tiden starta filialer i allt fler amerikanska städer, främst på östkusten där de stora industrierna låg.

Det dröjde inte länge innan arbetsköparna fick upp ögonen. En detektivfirma med brutala metoder och lång erfarenhet av underrättelsetjänst kunde göra mycket i kampen mot den organiserade arbetskraften.

Uppdragen som nu lades ut på Pinkerton var tydliga. Infiltrera, destabilisera och krossa arbetarrörelsen. Organisera och skydda strejkbrytare. Slå till mot protester och avslöja alla försök till facklig verksamhet.

– Det var ju just under den där tiden Pinkerton växte till sig. Genom att jaga fackliga aktivister fick de en enorm betydelse och var ett jäkligt aggressivt vapen som arbetsgivarna kunde sätta in.

Det säger Christer Forsberg som är en av de främsta Joe Hill-kännarna i Sverige och som i dag arbetar på Hyresgästföreningen i Söderhamn. Han har tidigare varit engagerad i Joe Hill-gården i Gävle och har stor kunskap om den amerikanska arbetarrörelsens historia. 

– Pinkertons arbete under den tiden gick till stor del ut på att förfölja och misshandla fackliga aktivister på ett jävligt aggressivt sätt. Det var stenhårt och ett sätt att förstöra alla försök till organisering.

Tillbaka till utkanterna av Pittsburgh den där sommaren 1892. Tidigt på morgonen den 6 juli smög sig en pråm upp för Monongahelafloden i skydd av mörkret. Ombord fanns strejkbrytare som kallats in till området Homestead där en arbetsplatskonflikt pågick. Stålarbetarna från facket Amalgamated Association of Iron and Steel Workers strejkade och arbetsköparen hade svarat med lockout. Situationen var ansträngd och våldet hängde hela tiden i luften. Nu hade företaget kallat in Pinkertons mest fruktade busar som stod beredda att med alla medel se till att strejkbrytarna kunde komma in på fabriksområdet och börja arbeta. 

Längs flodbanken hade de strejkande samlats. I den världsberömde anarkisten Emma Goldmans självbiografi Anarkistiska minnen går det att läsa hur Pinkertons män först öppnade eld. Historierna om vad som egentligen hände och vilka som sköt först går i sär men minst tio personer föll döda till marken och nyheten slogs upp stort i flera tidningar. Till och med tidningar som annars knappast gjort sig kända för att ta arbetarnas parti rapporterade. Händelsen, som brukar kallas Homestead-massakern, har kommit att bli en milstolpe i den amerikanska arbetarrörelsens historia och spelar en viktig roll i den fortsatta kampen för fackliga rättigheter i USA. 

I dag har delar av platserna där strejken och de våldsamma konfrontationerna i Homestead ägde rum gjorts om till minnesmärken och museum över både händelserna 1892 och Pittsburghs omfattande industrihistoria.

Pinkerton anlitas än i dag av företag som vill hålla koll på sina anställda. Företaget ingår sedan 2003 i den svenska multinationella säkerhetskoncernen Securitas AB. I en djupgående artikel i den brittiska tidningen The Guardian från våren 2018 beskrivs hur tech-jättar som Google, Facebook och Apple anlitar Pinkerton för att spionera på de anställda för att förhindra läckor.

Där beskrivs hur privata mobiltelefoner sökningar på internet gås igenom för att på så sätt se vad de anställda sysslar med eller var de befinner sig på fritiden. Företagen har dock förnekat att de använder sig av den det ökända företagets tjänster. Men i artikeln framkommer det att Pinkerton erbjudit sig att skicka sina “agenter” till kaféer och restauranger i närheten av arbetsplatserna för att avlyssna medarbetarnas lunchsamtal.

Men trots att Pinkerton nu mest tycks syssla med övervakning, kartläggning och underrättelsearbete tycks de antifackliga ränderna från det sena 1800- och tidiga 1900-talet inte ha gått ur. I mars för snart tre år sedan strejkade arbetare vid det amerikanska telekomföretaget Frontier Communications för bättre villkor. Företagsledningen tog snabbt hjälp av strejkbrytare under beskydd av just Pinkerton.

Deras metoder har visserligen förändrats genom åren och hoten mot organiserade arbetare sker i dag inte med vapen utan med detaljerad kartläggning och övervakning under företagets slogan “we never sleep” .