– Jag kommer fortsätta demonstrera. Att gå tillbaka till abortkompromissen vi haft i 20 år är inte vad vi vill, säger Karola Dwórznik, som är en av de hundratusentals som under de senaste veckorna visas sitt missnöje mot regeringen.
Karola Dwórznik sitter i sin syateljé i den nordpolska staden Gdansk. Hon arbetar med att lära barn och funktionsnedsatta sy. Bland annat syr de svarta påsar med en röd blixt på – en symbol som står för protesterna. Hon tror inte att demonstranterna kommer att acceptera presidentens förslag om att mer eller mindre gå tillbaka till den gamla lagen efter att de känt hur många som står bakom dem.
– Vi vill ha lagar som resten av Europa, så vi kan göra abort utan att tvingas förklara varför, säger Karola Dwórznik.
Protesterna startade tidigare i oktober, efter att Polens författningsdomstol meddelat att abort av foster med skador strider mot konstitutionen – de öppnade därmed upp för att ytterligare skärpa landets redan strikta abortlagstiftning. En skärpning som skulle innebära att nästan samtliga aborter i landet förbjöds, då nästan 98 procent av de lagliga aborterna i landet är relaterade till fosterskador, enligt kvinnorättsorganisationen Federationen för kvinnor och familjeplanering.
Protesterna spred sig snabbt genom hela landet, och tog fart på ett sätt som inte skådats i Polen på årtionden. Karola Dwórznik menar att det inte bara handlar om abortlagarna, utan att det var den frågan som fick lasset att stjälpa över.
– Ilskan är också kopplad till ekonomin, utbildning och hur kulturen ändrats under de senaste åren, säger hon.
Polen styrs av det nationalkonservativa partiet Lag och Rättvisa. Ett parti som sedan oktober 2015 börjat att föra in landet in på en ny väg. Regeringen har anklagats för att den nya politiken är ett hot mot demokratin och yttrandefriheten.
Karola Dwórznik började demonstrera mot inskärpningen av abort lagarna redan för fyra år sedan – demonstrationer som hon menar lade grunden för höstens protester. Protesterna 2016 kallades för de ”svarta protesterna” och bröt ut när regeringen började sitt arbete med att försöka strama åt abortlagarna.
De resulterade då i att lagförslaget sattes på paus.
Polen har redan innan de planerade åtstramningarna några av Europas strängaste abortlagar. Färre än 2 000 legala aborter sker varje år, men kvinnorättsgrupper uppskattar att omkring 200 000 kvinnor utför aborter illegalt eller utomlands.
– När vi startade var de flesta av oss i min ålder. Omkring 40, 50 och äldre. Nu är det mycket unga människor på gatorna och tonen har ändrats dramatiskt, säger hon och tillägger att protesterna till en början hade en artig framtoning.
– Vi skrek inga svordomar, vi skrek istället ”konstitutionen”. I dag använder demonstranterna svordomar, skriker ”fuck off”, ”fuck you”, ”försvinn” på ett betydligt vulgärare sätt än tidigare, säger Dwórznik.
Hon menar att de unga har fått nog av saker som de har fötts in i. De de ser hur det är i andra länder och vill enligt Dwórznik ha det likadant i Polen.
– Tidigare har många lämnat polen, men i dag vill många stanna kvar. Men de vill att Polen ska vara ett vanligt demokratiskt land, säger hon.
Jämfört med protesterna 2016 är jargongen helt annorlunda. Förutom de hårda orden har även humor och memes blandats in.
– Premiärministern kokar te, med samma vatten som han kokat makaroner med, kan det stå på ett plakat, säger Karola Dwórznik och menar att hon själv inte ens förstår allt vad som sägs eller skrivs. Då det är memes som är kopplade till internetfenomen och syftar på något annat.
Trots att lagförslaget åter har skjutits upp tror hon inte de sett slutet på det här. Hon menar att hon överhuvudtaget inte ser någon konsensus mellan de som styr och de som demonstrerar. Och samtidigt har det här lett till en ändrad syn på politiken och hur man möter och diskuterar den i landet.
– När man hälsar på någon eller säger ”hej då” så lägger man till ”dra åt helvete partiet” på slutet. Det har blivit en levande meme, säger hon och fortsätter:
– Eller när någon i en bil ser den röda blixten. Då börjar de tuta i en speciell rytm som låter som rytmen i ett vulgärt uttalande om partiet. Det visar att vi är tillsammans, mot regeringen och mot vad som händer i lander, säger hon.
Den politiska debatten mellan medborgare har samtidigt också öppnats upp mer i Polen, från att under de senaste åren med Lag och Rättvisa som styrande parti ha varit en privatsak som varit ganska tabu att prata om. Intresset och engagemanget har också letat sig ner i de yngre åldrarna och till personer som tidigare inte intresserat eller engagerat sig politiskt.
– Jag ser att folk vågar ta ställning och säga att de inte tycker om regeringen. Det är en ny situation vi ser i Polen, säger hon.
Samtidigt har corona slagit hårt mot samhället. Nästan dagligen kommer nya rekordsiffror gällande antal bekräftat smittade och sjukhusen rapporterar om brist på vårdplatser, syrgas och mediciner. Nya restriktioner som införts för att försöka hindra smittspridningen har förbjudit sammankomster med fler än fem personer, vilket Dwórznik tror kan leda till att färre kommer våga ut och protestera – fysiskt.
– Jag vet inte om folk kommer fortsätta att demonstrera på gatorna, det kan komma att bli farligt. Jag är rädd att polisen och militären kommer att gå hårt åt om de ser demonstranter ute, säger hon.
Regeringen har tidigare kritiserats för att försöka smyginföra abortlagändringen under pandemin. För att den då skulle försvinna i andra nyheter. Regeringen har i sin tur kritiserat demonstranter för att vara barbarer och att sprida smittan via sina demonstrationer.
En av de stora anledningarna Dwórznik valt att stå upp mot partiet och abortlagstiftningen i landet är att hon tycker regeringen behandlar kvinnor som sämre människor.
– När de pratar så använder de ord som trycker ner oss. De kallar oss horor, dumma, och pratar som att vi inte är lika bra som män. Det gör oss väldigt arga, säger hon.
