LO sade samlat nej till arbetsköparnas slutbud om en överenskommelse till ett nytt Saltsjöbadsavtal som skulle ersätta regeringens hotande las-förslag. Men tjänstemännen i PTK sade ja och överväger nu att själva komma överens med arbetsköparna. I slutet av förra veckan öppnade även IF Metall för att de vill hänga på. Men vad skulle detta innebära för de som sagt nej? Arbetaren har ringt upp Mikael Hansson, docent och lektor i arbetsrätt på Uppsala Universitet.
– Det här sättet att lämna över till parterna att sätta reglerna är ju lite egenartad lagstiftningsteknik, men samma grej som med strejkrätten. Det gick kanske bra första gången, men med tjänstemännen med på det och ett väldigt splittrat LO emot är det ju svårare att veta var det ska landa, säger han.
Rättsligt sätt kanske man inte är tvingad, men i praktiken kan det vara svårt att avvika från vissa lösningar som blir övergripande
Mikael Hansson, docent och lektor i arbetsrätt
Men han tänker sig ett antal olika scenarion om det nu skulle bli en överenskommelse utan LO. I samtliga kommer ändå de förbund som sagt nej med stor sannolikhet få leva med att påverkas av ett förändrat anställningsskydd i någon grad.
– Rättsligt sätt kanske man inte är tvingad, men i praktiken kan det vara svårt att avvika från vissa lösningar som blir övergripande, säger han.
I det första scenariot han beskriver skrotar regeringen sin egen utredning och använder PTK och Svenskt Näringslivs överenskommelse som utgångspunkt för lagändring, trots att den inte accepterades av LO. Det är ett scenario som flera LO-förbund oroar sig för.
– Om det skulle bli så att man börjar diskutera det i riksdagen eller regeringen då är det en krigsförklaring, säger Urban Pettersson, förbundsordförande för Elektrikerna till Arbetaren och har i en debattartikel medhåll från sex andra LO-förbund.
Om det skulle bli så att man börjar diskutera det i riksdagen eller regeringen då är det en krigsförklaring.
Urban Pettersson, förbundsordförande, Elektrikerna
Det andra scenariot är att regeringen inför las-utredningens förslag. Eftersom det liggande förslaget är så kallat semidispositivt innebär det att arbetsmarknadens parter, i kollektivavtal kan komma överens om andra regler än i lagen. Då skulle överenskommelsen mellan PTK och Svenskt Näringsliv kunna gälla för tjänstemännen istället för reglerna i en ny lag om anställningsskydd. För LO skulle då lagen gälla under förutsättning att de inte själva har andra regler i kollektivavtal. I det läget kan också överenskommelsens villkor locka mer.
– En överenskommelse mellan PTK och Svenskt Näringsliv kanske inte blir ett heltäckande huvudavtal, men ett avtal som sedan medlemsförbunden uppmanas att anta i sina kollektivavtal. Då kan man ändå tänka sig avtal på stora delar av arbetsmarknaden som undantar las-regler om turordning om man tar det som exempel.
Men i det andra scenariot, såväl som i ett tredje där en förändring av lagen om anställningsskydd aldrig blir av, kommer LO inte undgå att behöva förhålla sig till överenskommelsen mellan PTK och Svenskt Näringsliv, tror Mikael Hansson.
– En överenskommelse om kompetensutveckling kan utformas i linje med dagens pensionslösningar att bara gälla tjänstemännen. Men när det gäller saker som turordning vid uppsägning eller när man blir tillsvidareanställd kommer det bli mer opraktiskt. Där kan man tänka sig att reglerna i högre grad kommer att påverka varandra.
Och med stor sannolikhet, resonerar Mikael Hansson, blir det de mer förmånliga villkoren som får stryka på foten. Det kommer att vara en ständig målsättning från arbetsköparna att få in reglerna även på LO-sidan, och betydligt svårare för LO-facken att hålla emot. Än svårare skulle det bli för facken att försöka utöka anställningstryggheten när utgångspunkten från arbetsköparna blir de regler som överenskommits för tjänstemännen.
– Det blir antagligen svårt att förhandla fram egna lösningar utan att överenskommelsen som redan är på plats för tjänstemännen har stor betydelse, oavsett om det är på avtalsnivå eller inför enskilda fall vid en neddragning.
Med Mikael Hanssons resonemang riskerar överenskommelsen med tjänstemännen att göra det svårare för LO-facken att komma till bukt med identifierade problem i anställningstryggheten som exempelvis hyvling eller allmän visstid. Det skulle, förutspår Mikael Hansson, kräva större eftergifter med andra villkor eller hårdare motåtgärder från LO-fackens sida.
– Man kan tänka sig de fack som inte gick med på en övergripande lösning för turordning eller kompetensutveckling behöver bli lite mer aggressiva när en turordning ska realiseras och se till lösningar i enskilda fallet.
Skulle dessutom IF Metall införliva överenskommelsen i sitt eget avtal på något sätt ökar det trycket på resten av LO-facken.
– IF metall kan inte binda de andra facken rättsligt, men det kan bli svårare att stå emot, säger han.
