Inrikes #80/2020

Industrins parter försiktigt positiva till avtalsskissen

Medan facket krävt 3-procentiga löneökningar, har arbetsköparna uttalat att de inte vill ha några löneökningar alls med hänvisning till coronapandemins påverkan på världsekonomin. Foto: Henrik Montgomery, Karin Wesslen/TT

Avtalsrörelsen är återupptagen efter coronapausen och just nu förhandlar parterna inom industrin om det avtal som vanligen präglar löneökningsnivån för resten av arbetsmarknaden. På tisdagen svarade parterna på medlarnas avtalsskiss och är båda försiktigt positiva till ett långt avtal, men står långt ifrån varandra kring löneökningen.

Efter den paus som man kom överens om med anledning av coronapandemins utbrott och efter de strandade förhandlingarna om las är nu avtalsrörelsen återstartad. På tisdagen lämnade fack och arbetsköpare inom industrin positivt besked till medlarnas första avtalsskiss, ett avtal med löptid på 29 månader, det vill säga knappt två och ett halvt år.

Men de står fortfarande långt ifrån varandra gällande löneökningstakten. Medan facket krävt 3-procentiga löneökningar, har arbetsköparna uttalat att de inte vill ha några löneökningar alls med hänvisning till coronapandemins påverkan på världsekonomin.

– Detta måste avspegla sig i det avtal vi slutligen träffar inom ramen för Industriavtalet. Oavsett avtalets längd så måste det ske en betydande nedväxling av löneökningstakten, för att svenska industriföretag kan klara sig i konkurrensen med omvärlden, säger Per Hidesten, vd för Industriarbetsgivarna, i ett pressmeddelande.

Vi ser att Sverige återhämtar sig snabbt och att konkurrenskraften har behållits trots krisen.

Camilla Frankelius, förhandlingschef för facket Sveriges Ingenjörer

Även facken inom industrin ställer sig generellt positiva, men också de har reservationer för att innehållet måste vara rätt för ett slutligt ja.

– Men oavsett om det blir 17 eller 29 månader är en förutsättning att pensionsöverenskommelsen mellan LO och Svenskt Näringsliv genomförs, säger IF metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä till Arbetet.

Även på tjänstemannasidan så har Unionen reservationer.

–  Vi formulerade våra avtalskrav utifrån ettåriga avtal. Det kan vara möjligt att teckna längre avtal om ett antal förutsättningar är på plats. Men då ska löneökningarna vara bra, vi ska få ytterligare avsättningar till flexpensionen, och våra krav om jämställdhet och kompletterande ersättning vid vård av sjuka barn ska tillgodoses, säger Unionens ordförande Martin Linder till Arbetet.

Med detta besked kan de särskilda medlarna för industriavtalet, de så kallade ”opartiska ordförandena”, arbeta vidare med ett mer detaljerat förslag.

När det gäller industriavtalets lönenivå, som sedan vanligen sätter ribban för alla efterkommande avtal, råder olika tolkningar om möjligheterna. Men facken gör bedömningen att svensk industri klarat sig bra under coronakrisen och redan är på väg att återhämta sig.

– Vi ser att Sverige återhämtar sig snabbt och att konkurrenskraften har behållits trots krisen. Svensk industri hävdar sig väl jämfört med våra konkurrentländer, sade Camilla Frankelius, förhandlingschef för facket Sveriges Ingenjörer på till Sveriges Radio på måndagen. 

Men parterna är också oense om hur eventuella löneökningar ska delas ut. Medan arbetsköparna kräver att företagen själva ska kunna bedöma varje individs nya lön, kräver IF metall en individgaranti i avtalet.

Publicerad Uppdaterad

Prenumerera på Arbetarens nyhetsbrev

Box 6507
113 83 Stockholm
Tel: 08-522 456 70 (redaktionen)
[email protected]

Tidningen Arbetaren behandlar dina personuppgifter i enlighet med allmänna dataskyddsförordningen, (EU) 2016/679. Du hittar vår dataskyddspolicy här.

Prenumerationsärenden
Tel: 08-522 456 80
(måndagar kl 10-13)
[email protected]

Organisationsnummer: 556542-8413
Swishnummer för gåvor: 1234 809 984