Josephine Askegård läser Christina Herrströms Ödeläggaren, om att falla för en bedragare, och undrar vad världen skulle vara utan dem som fortfarande tror på andra människor.
I höstens utgivning är många böcker ovanligt mångsidiga – i betydelsen tjocka – med många sidor. 500 är nästan tunt, 600 sidor är inte ovanligt, någon nära 800, den omtalade Thomas Pikettys Kapitalet och ideologin har nog – hittills – rekordet med 1200 sidor). Viktiga, lärda, historiskt tunga böcker. Christina Herrströms nära 700 sidor tjocka bok Ödeläggaren berättar dag för dag, nästan timme för timme, om en tioårig utdragen krasch när en bedragare tog sin in i hennes liv och berövade henne stora delar av det.
Mardrömsresan gick från firad författare och dramatiker med drömlägenhet mitt i stan, just utflugna självständiga barn, bra relation med medföräldern samt några trevliga älskare efter eget behag – till miljonskuldsatt, nästan hemlös, full av skam efter åratal av svek och lögner mot sina närmaste.
Du läser en låst artikel!
Detta är en låst artikel. För att få tillgång till allt material på Arbetaren kan du stödja oss genom att bli prenumerant.
