I mars avstyrde FBI en attack där en 36-årig man från Missouri, planerade att brandbomba ett sjukhus där covid-19-patienter vårades. Mannen, som sköts ihjäl av polis, hade också övervägt att attackera en moské, en synagoga och en skola där majoriteten av eleverna var afroamerikaner. Mannen var ett exempel på den sortens ”vigilantism” som vissa extremister reagerat med när det kommer till pandemin, menar William Braniff, kontraterrosimexpert på University of Maryland i en artikel i Washington Post. 

En av coronapandemins tydliga bieffekter har varit våld. Det har rapporterats om ökat våld i hemmet under lock-down, främst mot kvinnor och barn. Vi har kunnat läsa om ökat våld från ordningsmakterna i flera länder mot människor som bryter mot utegångsförbud. Det har rapporterats om rasistiskt motiverade attacker och påhopp mot personer med östasiatiskt utseende, på vilka rasistiska krafter har velat lägga skulden för pandemin. Vi har också kunnat läsa om hur islamistiska milisgrupper i Nigeria dragit nytta av polisen varit försvagade till följd av pandemin och genomfört dödliga attacker. 

Under våren och sommaren har också varningsrapporter, om att pandemin kan utgöra ett ökat radikaliseringshot i högerextrema och jihadistiska miljöer runt om i världen, kommit från FN, EU, tankesmedjor och forskare. EU:s säkerhetstjänst har varnat för att coronakrisen gynnar terrorbenägen extremism, FN upprepade i juli sin varning om att högerextrema krafter använder krisen för att rekrytera och radikalisera människor, samt inspirera till attacker. 

Vad ledarna säger är det supportrarna sedan sprider, så det finns inga motstridiga uppfattningar.

Michael Krona, medieforskare på Malmö universitet

Ett Netflix för avrättningsvideos

Michael Krona är medieforskare på Malmö universitet och har följt IS propaganda i många år. Sedan coronakrisens start har han också fokuserat på hur IS kommunicerar kring och använder sig av pandemin. Han har sett hur konsumtionen av extremistmaterial har ökat under coronapandemin. IS hade redan innan en stark närvaro på nätet och har nu dragit nytta av att många tillbringar mer tid hemma framför sina datorer. 

– Huvudbudskapet från IS ledning har varit att detta är guds vilja och intention i kampen mellan ont och gott och att detta skulle ses som en möjlighet och ett medel att slå ut de otrogna. IS är väldigt centraliserade i sin struktur. Deras ledarskap är viktigt för supportrarna. Vad ledarna säger är det supportrarna sedan sprider, så det finns inga motstridiga uppfattningar. Supportrarna har förstorat den berättelsen och försökt dra nytta av att olika samhällen stängt ner, berättar han för Arbetaren. 

Han menar att coronakrisen har fått konsekvenser i den här miljön på två olika plan. 

– För det första att många av supportrarna spenderar väldigt mycket tid på nätet. Konsumtionen av extremistmaterial har ökat. För några månader sedan utvecklades en streamingsajt av några IS-supportrar, det är som ett Netflix med avrättningsvideos.

– Den andra nivån är att man uppmanar människor runtom i Europa att nu när säkerhetstjänst, polis och myndigheter är upptagna att hantera virus operera under radarn och attackera i sina hemländer. Det har kommit uppmaningar om att attackera platser där människor samlas, vilket just nu är sjukhus. Det har varit kontinuerligt under de här månaderna, säger Michael Krona.

Utgör coronakrisen en bra grogrund för att människor dras till sammanhang som IS?

– Ja, tyvärr. Dels har vi det här med onlineradikalisering, det är lätt att ta åt sig budskapet nu. Men också på mer långsiktiga plan. I exempelvis Irak ser vi just nu stor arbetslöshet och socioekonomiska klyftor som ökar. I den regionen kan de gå in och utföra operationer och ta mark igen, när samhällen är utsatta blir rekryteringsunderlaget större. I Europa skickar man gärna ut budskapet om att ”regeringen klarar inte av att ta hand om medborgare, särskilt inte muslimer”, man spär på ett utanförskap. En av grundpelarna i IS ideologi är att auktoriteter, regimer, regeringar alltid sviker muslimer, och att IS är bättre på att ta hand om muslimer. Den är stark och går långt tillbaka och den passar bra nu under corona. De kan peka på brister i hanteringen av viruset. De har startat coronaviruskanaler där de bara diskuterar den här typen av frågor, med fokus på att regeringar inte tar hand om muslimer.

IS finns i dag på över 100 sajter och applikationer. Folk tror att det är på obskyra delar av nätet, så är det inte alls längre.

Michael Krona, medieforskare på Malmö universitet

Går det att säga om spridningen på deras material har ökat under corona?

– Det har det faktiskt, det beror inte så mycket på corona. Det beror på att det senaste halvåret har man flyttat ut på många fler appar och plattformar. IS finns i dag på över 100 sajter och applikationer. Folk tror att det är på obskyra delar av nätet, så är det inte alls längre. Deras budskap sprids snabbt och stort. Det hänger också ihop med att när de tappade sitt territorium för två år sedan så började de lägga mer resurser på nätet. 

Är medieskuggan bra eller dålig för deras rekrytering?

– En av de största missuppfattningarna när de genomför attacker gör de det för att få exponering i media. Det är bara till viss del sant. De behöver också att man inte fokuserar på dem så att de kan mobilisera under radarn. När det handlar om annat i världen så är de som mest aktiva med att mobilisera och planera. Nu har man inte pratat om dem på typ ett halvår. Folk tror att de är slut. Men de växer mycket och plötsligt smäller det igen.

Är du orolig när det kommer till risken för attacker i Europa?

– Ja, hotet kommer att öka då det fortfarande är så att IS har stora finansiella resurser, det finns fortsatt stater som hjälper dem med resurser. De bygger sakta upp sin cellstruktur i europeiska länder. Inom 2-3 årsperiod kommer vi åter se ett ökat hot i flera länder igen från dessa grupper. Varken al-Qaida eller IS är på något sätt slut. 

– När vi nu i olika länder ser en mer utsatt social och ekonomisk position, till exempel ökad arbetslöshet, behöver man vara väldigt vaksam på rekryterings- och radikaliseringsbeteenden.

Grupper som IS är väldigt skickliga på nätet. Det är massivt och enormt effektivt. Människor som redan från början känner sig utsatta, och nu tillbringar mycket tid på nätet kan vara mer mottagliga för detta just nu, säger Michael Krona.

Komplex bild av högerextremismen under corona

I slutet av juni släppte Expo en rapporten ”En tsunami av hat”, som är en genomgång av hur högerextrema krafter har exploaterat krisen. Rapporten ger en komplex bild där högerpopulistiska partier tappat mark och misslyckats med att göra sig relevanta under pandemin, auktoritära högerregimer å sin sida stärkt sin makt, medan högerextrema krafter tagit spjärn mot anti-lockdownrörelser i flera länder. Morgan Finnsiö, researcher på Expo och rapportens redaktör, menar att det finns anledningar att följa utvecklingen i dessa miljöer noga. 

– Man kan generellt säga att högerextrem propaganda får större genomslag i tider när folk känner sig förvirrade, kanske misstänksamma mot information som kommer från myndigheter och institutioner, frustrerade, oroliga och arga. Det är känslor som extremhögern har specialiserat sig på att spä på och exploatera i ett sekel. Deras propaganda, som alltid är viktig del, får större genomslag under sådana omständigheter. Och det kan man också se nu att högerextrem propaganda har fått större och mer intensiv spridning, säger han till Arbetaren. 

En tendens i de högerextrema miljöerna som fått vatten på sin kvarn är den så kallade accelerationistiska tendensen. 

– Det är en apokalyptisk extremhöger, som man från säkerhetstjänsters perspektiv nu tittar extra på. De kan bli stärkta av detta. 

”Accelerationismen” går ut på att samhällets ”oundvikliga kollaps” ska påskyndas med hjälp av polarisering, sabotage och terror. Det ska trigga det slutgiltiga ”raskriget” som kommer att bereda vägen för den fascistiska nyordningen.

– När de ser att BNP rastar igenom golvet, människor dör, institutioner ifrågasätts, får de vind i seglen och blir mer motiverade. Det behöver inte nödvändigtvis betyda att det översätts i handling, men det är en strömning som den här krisen är som skräddarsydd för. Den finns delvis representerad bland element inom Nordiska motståndsrörelsen och mycket mer utbrett i USA och andra delar av världen. 

Social isolering kan ju vara en riskfaktor när det kommer till radikalisering, vad tänker du att exempelvis stängda skolor och minskade sociala kontakter i många länder med hårdare lockdown, kan innebära?

– Det är ännu oklart vad det kommer att visa sig ha för effekt i slutändan. Flera experter har i olika analyser uttryckt oro kring att många unga människor är mer hemma, är mer online och exponeras för större volymer av desinformation och hatpropaganda. Social isolering, skärmtid, och avvikelsen från det normala och rutinmässiga kan göra människor oroliga. Vi vet att det finns så många sociala problem förknippade med detta, hem där det förekommer våld, föräldrar som förlorar jobb, familjer som drabbas av dödsfall. Många negativa faktorer som radikaliseringsforskningen pekar på som bidragande till en radikaliseringsprocess, sammanfaller just nu. Det finns absolut en stor risk för radikalisering, att individer är mer sårbara för att dras in i högerextremism. Men huruvida det faktiskt blir så, återstår att se.

– Det vi redan nu kan se är ju exempelvis brandattackerna mot 5G-master, som har en koppling till kraftigt ökade konspirationsteorier kring corona, teorier om att de förvärrar spridningen, eller att corona påhitt för att dölja farorna med 5G. Vi har sett ett samband mellan ökad spridning av dessa konspirationsteorier och en ökning av attacker mot 5G-master. Det tyder på att desinformationen har en förmåga att mobilisera folk att begå drastiska handlingar. Sedan har vi också de omfattande vågorna av attacker och kränkningar mot folk som uppfattas som asiater, vilket är ett tecken på att det människor ser och hör online hetsar fram ett sådant här agerande. 

När det kommer till attacker och kränkningar mot minoriteter efterlyser Morgan Finnsiö ett tydligare agerande från politikerna. 

– Sveriges politiska ledarskap skulle kunna göra mer för att markera att det är samhällets plikt att värna våra minoriteter i det här läget. Folk som uppfattas som asiater i Sverige har utsatts för en massa påhopp och angrepp, det sker en global hets och smutskastning mot judar, Sverigedemokrater har hetsat mot somalier. Svenska minoriteter har smutskastats under krisen på ett väldigt farligt sätt. I det här läget, med det allmänna hotet från människor som påverkas av propaganda och faran för extremism, finns det anledning för Sverige ledarskap att markera att det här också är ett hot mot den demokratiska ordningen.

Morgan Finnsiö menar dock att det är för tidigt att säga om det kommer att ske en konkret tillväxt i de högerextrema miljöerna. 

– Men det finns all anledning att vara vaksam. Det hänger mycket på hur pandemin utvecklas, vilket hänger på politiska beslut i närtid. Vi har också presidentvalet i USA i höst. Förra valet var en viktig faktor för tillväxten av högerextremism i USA och världen, så den händelsen kommer också att kunna få betydelse. Skulle man börja hantera krisen jättebra och se ekonomisk återhämtning, då kommer grogrunden för extremism bli sämre. 

I mars, samma månad som virusspridningen förklarades vara en pandemi, varnade Säpo för ett ökat högerextremt hot i Sverige. 

Vad tror du om hotbilden nu? Är den större, mindre eller oförändrad?

– Jag skulle säga att hotet är större, svarar Morgan Finnsiö. 

– Det baserar jag i princip på dels den generella analysen att extremhögern har blivit starkare och farligare de senaste tio åren, och de senaste fem åren i synnerhet. Det har varit ett stort antal attacker i västvärlden och från säkerhetspolitiskt håll har man betonat detta mer och mer de senaste åren. De har haft en ökad tillväxt, fått ett ökat självförtroende och så nu på det kom den här krisen. Vissa delar av verksamheten har förstås också blivit lidande. Vit makt-konserterna är viktig inkomstkälla för nazistiska delarna av de hör miljöerna och de har ju fått ställas in. Men generellt tror vi att hotet ökar för att läget är så pass osäkert. Vi har extremistiska aktörer som inte drar sig för våldsamma medel och vi har också en publik i form av allmänheten som är mer öppen för desinformation och hatfulla boskap som spelar på människors känslor av oro. 

– Även om man inte kan se några konkreta framryckningar så kan man tänka på det som en situation där någon sitter med en massa tändstickor, och någon välter ut en bensindunk. Även om de inte gör något ännu, så är det farlig situation.