Från Chile till Libanon och Hongkong. Under hösten gick folk i land efter land ut på gatorna med krav om politiska reformer. På många platser möttes protesterna av polisiärt våld, tårgas och vattenkanoner. De flesta protesterna utlöstes i samband med en enskild sakfråga som priset på bensin eller kollektivtrafik, för att senare komma att handla om större krav på social och politisk förändring sprunget ur ett ett bredare missnöje mot makthavarna.
ChileSkyddsmaskerna, som användes som skydd mot tårgas har bytt innebörd. Arkivbild från Santiago, december 2019. Foto: Fernando Llano/TT
En höjning av kollektivtrafiksavgifterna var den gnista som satte igång proteserna runt om i Chile. Demonstrationerna kom allt mer att handla om generella levnadskostnader och kritik mot president Sebastián Piñeras nyliberala politik, vars privatiseringar ökat klyftorna i landet. Demonstranterna vill se billigare sjukvård, högre pensioner och gratis utbildning.
När protesterna tilltog utlyste Piñera undantagstillstånd och stationerade militär på gatorna. Folket möttes av gummikulor, tårgas och vattenkanoner. Runt 300 ögonskador har rapporterats, 26 personer har omkommit till följd av det statliga övervåldet och drygt 20 000 personer gripits.
Logga in för att läsa artikeln
Detta är en låst artikel. Logga in eller teckna en prenumeration för att fortsätta läsa.
Teckna en prenumeration
Få direkt tillgång till denna artikel och mycket mer
✓ Få tillgång till alla våra låsta artiklar, digitala nyheter varje vecka
✓ Få tillgång till hela appen
Inga bindningstider – säg upp när du vill
✓ Få tillgång till alla våra låsta artiklar, digitala nyheter varje vecka
✓ Få tillgång till hela appen
✓ Få 10 magasin hem i brevlådan varje år
Inga bindningstider – säg upp när du vill
✓ Få tillgång till alla våra låsta artiklar, digitala nyheter varje vardag
✓ Få tillgång till hela appen
✓ Få 10 magasin hem i brevlådan varje år
Inga bindningstider – säg upp när du vill
♡ Stöd Arbetaren med en extra slant varje månad
Inga bindningstider – säg upp när du vill