Film #5/2020

Född skyldig

Michael B. Jordan och Jamie Foxx i Just Mercy. Foto: SF Studios

[FILM] Just Mercy Regi: Destin Daniel Cretton Efter en bok av Bryan Stevenson 1987 dömdes Walter McMillian till döden i sydstaten Alabama, för att ha mördat en 18-årig flicka på en bensinmack. Han hade turen att få besök av Bryan Stevenson, en ung advokat som just börjat engagera sig i en organisation som ger rättshjälp […]

[FILM] Just Mercy
Regi: Destin Daniel Cretton
Efter en bok av Bryan Stevenson

1987 dömdes Walter McMillian till döden i sydstaten Alabama, för att ha mördat en 18-årig flicka på en bensinmack. Han hade turen att få besök av Bryan Stevenson, en ung advokat som just börjat engagera sig i en organisation som ger rättshjälp till fångar i dödscell. Det engagemanget hade han inlett redan som praktikant under advokatstudier på Harvard som han fått stipendium till. I USA kallas sådant aktivism, och i Alabama dit han sökt sig var detta förenat med livsfara. När Stevenson i Destin Daniel Crettons film Just Mercy först kommer till det mindre samhället Monroeville uppmanas han av stadens åklagare att besöka Monroe County Museum med sin utställning om Harper Lee.

Lee blev världsberömd med sin roman To kill a mockingbird 1961, en nyckelroman som utspelar sig i staden och rör sig kring ett rättsfall där Lees far, som var advokat, försvarade en svart man som stod anklagad för våldtäkt på en vit kvinna. Befolkningen är stolta över sin Pulitzer-prisbelönade invånare men verkar missa att vad författaren kritiserar är just rasism, bigotteri och klass i staden. Det är elegant iakttaget, och det finns fler kulturreferenser i filmen, en är då Bryan genom bilens vindruta under sina bilfärder genom landskapet ser svarta invånare i sina fängelsekläder som arbetar på fälten. Det är en referens till Norman Jewisons film I nattens hetta från 1967, om en svart kriminalpolis som på resa via Mississippi blir indragen i ett mordfall och blir, trots att han tillfrågas om assistans, motarbetad och hotad, där liknande scener blev ikoniska.

Just Mercy är en starkt gripande film, och inte minst soundtracket är enormt starkt; souligt och bittert, men det finns några tillrättalagda delar som känns onödiga.

Filmen berättar om orättvisan mot den svarta befolkningen och Bryan Stevenson är inte ensam riddare även om han gör till filmens hjälte genom sina glödande tal i rättssalen. Just Mercy är en starkt gripande film, och inte minst soundtracket är enormt starkt; souligt och bittert, men det finns några tillrättalagda delar som känns onödiga. Till exempel är samtliga svarta karaktärer sympatiska, och de som sitter i dödscellerna oskyldiga – alla utom en krigsveteran som traumatiserad placerat en bomb på en veranda som av en olycklig slump exploderade när en person råkade plocka upp den.

Det hjälper inte filmen att försköna verkligheten, och det är fegt att basera motstånd mot dödsstraffet på att oskyldiga kan råka bli avrättade.

Förtrycket och rasismen är väl beskrivet som strukturellt under större delen av filmen och den urförbannade fången McMillan får trovärdigt beskriva hur det känns att födas skyldig genom sin hudfärg, och hur förtrycket och föraktet så småningom formar en människa. Så köper man de små plastikoperativa ingreppen är Just Mercy en både upprörande och hjärtevärmande saga byggd på verkliga händelser.

Publicerad

Prenumerera på Arbetarens nyhetsbrev

Box 6507
113 83 Stockholm
Tel: 08-522 456 70 (redaktionen)
redaktionen@arbetaren.se

Tidningen Arbetaren behandlar dina personuppgifter i enlighet med allmänna dataskyddsförordningen, (EU) 2016/679. Du hittar vår dataskyddspolicy här.

Prenumerationsärenden
Tel: 08-522 456 80
(måndagar kl 10-13)
prenumeration@arbetaren.se

Organisationsnummer: 556542-8413
Swishnummer för gåvor: 1234 809 984

facebook-grupp

Arbetarens jubileumspodd gigekonomi

Lyssna på vår podd om gigekonomi

Registrera dig på nyhetsbrevet så skickar vi avsnittet till dig

Klicka här för att stänga