Film #96/2019

Vackert men utan låga

Foto: Folkets bio

[FILM] Porträtt av en kvinna i brand Regi: Celine Sciamma Regissören Celine Sciammas Porträtt av en kvinna i brand möttes av jubel på prestigefyllda festivaler i Cannes och Berlin. Filmen är en lesbisk kärlekshistoria mot bakgrund av ett trångt hedersfamiljärt samhälle under senare delen av 1700-talet då äktenskapet knappast var den miljö där kärleken skulle […]

[FILM] Porträtt av en kvinna i brand
Regi: Celine Sciamma

Regissören Celine Sciammas Porträtt av en kvinna i brand möttes av jubel på prestigefyllda festivaler i Cannes och Berlin. Filmen är en lesbisk kärlekshistoria mot bakgrund av ett trångt hedersfamiljärt samhälle under senare delen av 1700-talet då äktenskapet knappast var den miljö där kärleken skulle sökas.

Männen har i kulissen viktiga roller i det klassmässigt och ekonomiskt trygga livet men inte i detta kammarspel.

Den unga Héloïse står i begrepp att motvilligt bli bortgift och hennes mor gör en överenskommelse med den kvinnliga konstnären Marianne att måla hennes porträtt som ska skickas till den tilltänkte brudgummen, utan att Héloïse förstår att det är ”sällskapsdamens” egentliga uppgift. Marianne börjar ifrågasätta sitt uppdrag under tiden hon lär känna sitt olyckliga motiv, Héloïse släpper sargen och när tjänsteflickan Sophie blir gravid börjar allt handla om det kvinnliga, kroppsliga livet.

Filmen rör sig kring dessa fyra kvinnor, deras längtan och minnen, drömmar och begär. Männen har i kulissen viktiga roller i det klassmässigt och ekonomiskt trygga livet men inte i detta kammarspel.

Foto: Folkets bio

Allt är på sina rätta platser, och kanske lite för rätta, för de fyra kvinnorna blir länge ganska tråkiga figurer i en historia som tar lång tid på sig att komma igång. Konstnärens porträttmåleri är ett av filmens fokus, och det finns mycket symbolik att hämta i att tavlan till att börja med görs i hemlighet och de båda kvinnorna så småningom tillsammans diskuterar vad ett porträtt kan visa eller dölja, men det stannar just vid en ytlig metafor. Temat känns inte förankrat i historien och filmen faller isär.

Skådespelerskan som spelar Marianne övertygar inte på minsta vis att det är hon som gjort målningarna. Jag gillar skildringen av det kroppsliga som öppnar upp sig helt naturligt, scenerier och kostym är oändligt vackra, och det skadar aldrig att upprepa att kvinnor hade tankeverksamhet redan under perioder då de kanske inte blivit så frekventa i historieböckerna. Men ingenting brinner egentligen här.

Publicerad

Prenumerera på Arbetarens nyhetsbrev

Box 6507
113 83 Stockholm
Tel: 08-522 456 70 (redaktionen)
[email protected]

Tidningen Arbetaren behandlar dina personuppgifter i enlighet med allmänna dataskyddsförordningen, (EU) 2016/679. Du hittar vår dataskyddspolicy här.

Prenumerationsärenden
Tel: 08-522 456 80
(måndagar kl 10-13)
[email protected]

Organisationsnummer: 556542-8413
Swishnummer för gåvor: 1234 809 984