Film #83/2019

Rasistkaos – igen!

Oj så tokigt det kan bli! Fördomarna haglar i franska Bröllopskaos – igen! Foto: Arnaud Borrel

[FILM] Bröllopskaos – igen! Regi: Philippe De Chauveron Den franska filmen Qu’est-ce qu’on a fait au bon Dieu? (2014), (ungefär Vad har vi gjort med Gud?) verkar ha gjort viss succé i Sverige. Olyckligtvis bestämdes den svenska titeln till Bröllopskaos; när den nu fått en uppföljare följaktligen måste denna därför heta Bröllopskaos igen! för att […]

[FILM] Bröllopskaos – igen!
Regi: Philippe De Chauveron

Den franska filmen Qu’est-ce qu’on a fait au bon Dieu? (2014), (ungefär Vad har vi gjort med Gud?) verkar ha gjort viss succé i Sverige. Olyckligtvis bestämdes den svenska titeln till Bröllopskaos; när den nu fått en uppföljare följaktligen måste denna därför heta Bröllopskaos igen! för att publiken ska hitta vägen till samma rasistiska skräp – igen, trots att nu inte finns mycket till bröllop i sikte.

Detta är ganska signifikativt för hela projektet, inga gränser finns för att få publiken att skratta lite lätt igenkännande, ”missförstånden” i fördomslandet är själva motorn så att säga – och det har vi väl alla varit med om?

I den första filmen skulle det välbärgade, katolska parets tre av fyra döttrar presentera sina blivande äkta män med viss oro för särskilt den fördomsfulle pappan. Och så tokigt det blir: en kines, en arab och en jude – alla fransmän med många år i landet i ryggen men ändå med sina svagheter för respektive religioner och konstig mat och musik. När den fjärde dottern säger att hon ska gifta sig med en katolik återställs lite av lugnet – tills han visar sig vara svart (plats för skratt).

När den fjärde dottern säger att hon ska gifta sig med en katolik återställs lite av lugnet – tills han visar sig vara svart.

I uppföljaren har lugnet lagt sig lite i familjen efter alla chockerna, tack vare den överslätande modern som behandlar sin man som ett barn (många skratt att casha in i ett pärlband av scener). Efter en utmattande rundtur i männens ursprungsländer som föräldrarna gjort (bort sig i), ”värsta resan någonsin”, pustar de ut hemma i trygga Frankrike.

Nya tokigheter väntar förstås då den judiske svärsonen i sin affärsiver blåser de övriga på deras investeringar i hans korkade projekt. Denna gång är det svärsönerna som får stå för fördomarna om de andra, inte minst fransmännens i deras ögon konstiga seder och uppförande.

Alla fyra män beslutar sig för att med sina fruar flytta ”hem” igen, till Israel, Algeriet respektive Kina – utom den afrikanske skådespelaren som får idén att flytta till Indien, där det borde finnas goda möjligheter att hitta en roll eftersom ”det inte finns några svarta där”.

Det här är en film som hör hemma i ett kolonialt 1930-tal i alla sina delar. När regissören lite sådär kastat in en lesbisk tonårssyster till den afrikanske mannen får deras fördomsfulle pappa rasa på ett, jag gissar, ”ofranskt” sätt innan han ger upp sitt motstånd i en bröllopsvals med hennes nyblivna fru – som tur är också hon svart.

Så nu vet ni.

Publicerad

Prenumerera på Arbetarens nyhetsbrev

Box 6507
113 83 Stockholm
Tel: 08-522 456 70 (redaktionen)
redaktionen@arbetaren.se

Tidningen Arbetaren behandlar dina personuppgifter i enlighet med allmänna dataskyddsförordningen, (EU) 2016/679. Du hittar vår dataskyddspolicy här.

Prenumerationsärenden
Tel: 08-522 456 80
(måndagar kl 10-13)
prenumeration@arbetaren.se

Organisationsnummer: 556542-8413
Swishnummer för gåvor: 1234 809 984

facebook-grupp