Det är nästan fantastiskt hur Thielska galleriet på Djurgården i Stockholm lyckas trolla fram den ena kvinnliga samtidskommentatoriskt relevanta konstnären efter den andra – och alla ätteläggar till galleriets grundare Ernest Thiel.
Efter Veronica Nygren och Helga Henschen presenterar man nu Karin Frostenson med målningar och skulpturer mellan tidigt 1960-tal till nästan dagsaktuella verk. De två förstnämnda konstnärerna var förvisso politiskt agitatoriska kring freds- och miljöfrågor men Frostenson har gått ett steg längre med bilder som berör specifika händelser i tiden. Starkast är hon i den genom åren envetna konsumismkritiken, ofta presenterad på ett karakteristiskt satiriskt eller bara skämtsamt vis.
Karin Frostenson
Thielska galleriet i Stockholm
Visas fram till 26 januari 2020
Den omedelbart igenkända målningen ”They never come back” (1968), liksom många andra av hennes verk med ett säreget öde i förflyttningar mellan uthus och prestigefyllda museer är en vass vidräkning med det amerikanska presidentvalet.
En hel kavalkad bilder kommer från den anarkistiska tidskriften Puss där Frostenson ingick i redaktionen, där var det mesta osignerat och flera av målningarna hade jag snarast associerat till de vid tiden mer kända manliga namnen om jag tvingats gissa.
Detta är ytterligare ett skäl till att denna utställning är så relevant; att placera in Frostenson på sin konsthistoriska plats. Kanske lyste hon inte med sitt namn i Pusskollektivet men nog hade hon inflytande på till exempel de feministiska tankegångarna, det ser man när bilderna presenteras tillsammans.

Frostensons bilder väcker upp en tid då reklam inte var ett vardagligt bombardemang för ögat och då dagspressens fördummande rubriker och okritiska texter verkligen diskuterades inom en bred vänster som verkligt skadliga för själen och samhällsklimatet.
De linjer Frostenson drar upp med sin konst är helt uppfriskande och helt nödvändiga i en tid då det mest frestande av allt är att stoppa huvudet i sanden inför cynism och våld som vi matas med från morgon till kväll.
Missa inte heller utställningens katalog med bland annat Valdemar Gerdins text ”Karin Frostenson, Puss och svensk undergroundkultur”, en idag sorgligt nedtonad rörelse.
Logga in för att läsa artikeln
Detta är en låst artikel. Logga in eller teckna en prenumeration för att fortsätta läsa.
Teckna en prenumeration
Få direkt tillgång till denna artikel och mycket mer
✓ Få tillgång till alla låsta artiklar på arbetaren.se.
✓ Digitala nyheter varje vardag
Efter första månaden övergår prenumerationen till ordinarie pris, 59 kr/mån.
Inga bindningstider – säg upp när du vill
✓ Få tillgång till alla våra låsta artiklar, digitala nyheter varje vecka
Inga bindningstider – säg upp när du vill
✓ Få tillgång till alla våra låsta artiklar, digitala nyheter varje vecka
✓ Få 10 magasin hem i brevlådan varje år
Inga bindningstider – säg upp när du vill


