Ojämna globala insatser mot asbest

Förra året skärptes reglerna mot asbest i USA medan Kanada införde ett förbud. Samtidigt fortsätter länder som Ryssland och Vietnam att både utvinna och exportera den farliga mineralen.

Asbest användes länge i många byggprodukter eftersom det står emot hetta och brand. Men kritiken mot asbesten började växa under 1970-talet då domstolsdokument i USA visade att byggföretag i landet kände till att materialet kunde orsaka sjukdomar, däribland cancer, men ändå lät sin personal utsättas för riskerna.

De nya regler som infördes i USA förra året innebär att användning av asbest nu måste godkännas från fall till fall. Kritiker menar dock att det i sin tur kan betyda att ännu fler kommer att exponeras för materialet vars damm kan orsaka allvarliga sjukdomar, däribland cancerformen mesoteliom.

Även mindre exponering av asbest kan leda till dödliga sjukdomar, vilket innebär att många – de som tillverkar produkterna, installerar dem eller lever i dess närhet, löper risker.

Trots detta fortsätter vissa länder både att utvinna asbest och använda materialet, utan regleringar. I ryska Uralbergen finns stora fyndigheter av mineralen, och gruvföretaget Uralasbest fortsätter att producera och exportera ämnet. Enligt en artikel i New York Times ökade företagets produktion under förra året, och beräknas stiga ytterligare i år.

Asbest är billigt, starkt och mycket effektivt och Uralasbests största kunder finns i Afrika och Asien, där materialet i första hand används inom byggindustrin. I dessa regioner sker en snabb utbyggnad av infrastrukturen och i många länder är inte de historiskt negativa effekterna av asbest kända.

En studie som gjordes 2013 visade att de länder som använder mest asbest är Ryssland, Kina, Brasilien och Kazakstan – som alla också har egna fyndigheter av materialet. I samtliga dessa länder har produktionsvolymerna av asbest under de senaste 20 åren varit antingen stabila eller stigande.

Över 60 länder har i dag infört restriktioner mot asbest, eller förbud – däribland länder inom EU. Men även i dessa länder utgör materialet ett fortsatt hot eftersom det finns kvar i så många byggnader. Och att hantera exponeringen av asbest i äldre byggnader och produkter är både svårt och dyrt.

Det är dessutom svårt att exakt fastställa hur omfattande människors exponering och de efterföljande sjukdomarna är, i synnerhet när det gäller cancersjukdomen mesoteliom som kan ta allt emellan 10 till 50 år att utveckla.

I Sverige totalförbjöds asbest 1982. Men enligt Arbetsmiljöverket finns materialet fortfarande kvar framför allt i äldre byggnader där det utgör en risk för de som arbetar i byggbranschen. Ett hundratal människor om året dör i Sverige i asbetsrelaterade sjukdomar, enligt Arbetsmiljöverket.

Världshälsoorganisationen, WHO, beräknar att närmare 100 000 människor om året världen över dör på grund av asbest. Men en rapport från Internationella arbetsmiljökommissionen, ICOH, som kom förra året, anger att den verkliga siffran är betydligt högre. Enligt den studien dör 250 000 personer i asbestrelaterade sjukdomar världen över varje år.