Sjuksköterskor tar strid i Bulgarien

I torsdags demonstrerade sjuksköterskor och vårdpersonal runt om i Bulgarien i protest mot avskedandet av en sjuksköterska som initierat vårdprotester i landet under våren. I ett av Europas fattigaste länder organiserar sig sjuksköterskor för bättre arbetsvillkor och löner. Arbetaren var på plats.

Utrikes
Under torsdagen protesterade sjuksköterskor och vårdpersonal runt om i Bulgarien. I den lilla orten Karlovo pågick protesten under lunchrasten.
Foto: Julia Lindblom

Det är lunchtid och stämningen i personalrummet är upprymd på det lilla sjukhuset i Karlovo mitt på bulgariska landsbygden. Daniela Ikimova hjälper sin kollega att fästa en ljusblå pappersögla på bröstfickan. Den ljusblå öglan har kommit att bli en viktig markering mot de svåra förhållanden som råder inom vården i landet, och sjuksköterskorna har burit dem under vårens protester.

Det var i lördags som en av initiativtagarna till protesterna, Maya Ilieva, avskedades och tvingades lämna sitt arbete på det största privatägda sjukhuset i huvudstaden Sofia. Där hade hon arbetat i mer än 12 år. Under våren har hon varit drivande i att organisera sjuksköterskors och vårdpersonals protester i Bulgarien, som till största delen koordinerats genom en fristående grupp på Facebook. I dagsläget har den över 4 000 medlemmar och majoriteten av dessa är kvinnor.

– Vi protesterar i solidaritet med Maya Ilieva, som står upp för oss. Här på sjukhuset i Kordova är situationen ohållbar och vi går på knäna, säger Daniela Ikimova, översköterska till Arbetaren.

I Bulgarien råder sedan flera år kris inom den överbelastade sjukvården. En sjuksköterska har i genomsnitt en månadslön på omkring 600 leva, vilket motsvarar ungefär 280 euro. Medelåldern för sjuksköterskor är hög, det blir allt svårare att rekrytera nyutbildad personal till sjukhusen och många arbetar långt efter pensionen.

– I mindre orter blir situationen allt mer akut. Nu hotar de till och med att stänga sjukhuset här eftersom det inte finns tillräckligt med specialister, säger Daniela Ikimova.

Hon är översköterska på barnavdelningen och har arbetat på sjukhuset i Karlovo i 27 år. Det är här och i de närliggande byarna som hon har hela sin familj.

Om sjukhuset stängde igen skulle långa reseavstånd och höga sjukhusavgifter göra att många människor här helt stod utan vård.
Daniela Ikimova, översköterska på sjukhuset i Karlovo

Den lilla orten ligger i hjärtat av Bulgariens inland, omgiven av höga berg och grönskande kullar, och har en befolkning på omkring 15 000 personer. Men sjukhuset bistår i själva verket hela regionen med vård, och på uppfarten står den enda ambulansen parkerad.

– Om sjukhuset stängde igen skulle långa reseavstånd och höga sjukhusavgifter göra att många människor här helt stod utan vård, säger Daniela Ikimova.

Den ljusblå öglan har kommit att bli en viktig markering mot de svåra förhållanden som råder inom vården i Bulgarien.
Foto: Julia Lindblom

Bulgarien är ett av Europas fattigaste länder, som har den lägsta minimilönen i hela EU. De senaste åren har arbetare inom vården emigrerat för att arbeta i andra länder, som Tyskland eller USA, där lönerna kan vara upp till sex gånger högre. Bara under 2015 lämnade 2 600 läkare landet.

Enligt en rapport från EU-kommissionen, som publicerades i juni 2017, beskrivs hälsosituationen i landet som allvarlig. Sannolikheten att överleva en stroke är lägst i hela EU och det saknas resurser för att behandla och bota cancersjukdomar. Höga sjukvårdsavgifter och långa reseavstånd innebär att många i Bulgarien i dag helt saknar tillgång till sjukvård.

Men under våren har någonting hänt. Sjuksköterskornas spontana protester har skapat svallvågor av solidaritet bland vårdpersonal runt om i landet.

– Allting började i en Facebookgrupp för sjuksköterskor. Jag kom med i den av en ren slump och visste inte hur många personer som fanns i den, säger Maya Ilieva till Arbetaren.

– Under den här perioden var det problem på sjukhuset i en småstad i Bulgarien och i gruppen delades en video som handlade om de usla arbetsvillkoren för sjuksköterskor. Jag frågade alla om vi kunde stödja dem genom en gemensam protest, och förklarade vilka dokument som behövdes för att vi skulle kunna organisera demonstrationer i olika städer.

Sedan februari har sjuksköterskor och vårdpersonal i Bulgarien vid ett flertal tillfällen samordnat sina protester i ett femtiotal städer runt om i landet. Tusentals sjuksköterskor har lämnat sina arbetsplatser för att gemensamt protestera på lunchraster.

– Situationen här är ohållbar och vi arbetar 50 timmar obetald övertid i månaden, säger Daniela Ikimova, översköterska på barnavdelningen på sjukhuset i Karlovo.
Foto: Julia Lindblom

Protesterna har dock skett utan något större stöd från de etablerade fackförbunden i Bulgarien. Också stödet från läkare, som är medlemmar i samma fackförbund, har på många håll uteblivit. Istället försöker nu sjuksköterskorna skapa ett eget fackförbund.

Vesselina Gancheva är 50 år och har arbetat som översköterska på en sjukhusavdelning för lungsjukdomar i Sofia i 24 år. Hon berättar att hon förlorat flera kollegor som varit sjuka i cancer, och att detta fick henne att gå ut på gatorna.

– Det är svårt att förstå vad som sker i den här sektorn och att stå upp för sina rättigheter. Men nu vaknar folk omkring mig.

Under våren har sjuksköterskor protesterat runt om i Bulgarien. Bilden är tagen under en protest utanför hälsoministeriet i Sofia den första mars.
Foto: Nikolay Draganov

Klockan blir 13 och i den lilla orten Karlovo lämnar sjuksköterskorna sjukhusbyggnaden och ställer upp sig framför huvudingången med plakat i händerna. Ur en bandspelare strömmar tonerna från John Lennons ”Imagine”. Bulgarisk public service-teve är också på plats, och på kvällsnyheterna uppmärksammas protesterna runt om i landet.

Nya landsomfattande vårdprotester i Bulgarien är utlysta den 11 september.