I väntan på prejudikaten

Nya exploateringsformer har etablerat sig och konfliktreglerna har skrivits om. Nu väntar flera avgörande prejudikat som kommer att påverka arbetares livsvillkor i Sverige.

Ledare
Emil Boss är författare och facklig aktivist.
Foto: Eva Bergström

Vad innebär det att vara anställd? Vad är en fackförening? Vad är en konfliktåtgärd?

Plötsligt tycks hela den svenska modellen vara uppe för rättslig prövning. Turerna kring antistrejklagen var dramatiska, men på sätt och vis kvarstår det viktigaste.

Under kommande år ska Arbetsdomstolen pröva hur den nya lagen ska tolkas. Eftersom det råder många oklarheter (Arbetsdomstolen tyckte att reformen var ett hafsverk) hamnar en stor del av avgörandet i prejudikat, alltså i de första prövade fallen i domstol. Mycket står på spel: Risk för avtalsshoppning, möjligheter till politiska strejker, inflytande för fack med hängavtal, nya definitioner av fackliga stridsåtgärder (protester på jobbet). Spelplanen är ny – det återstår att se hur spelet påverkas.

Spelplanen är ny – det återstår att se hur spelet påverkas.

Märkligt nog råder samma situation för hela anställningsbegreppet. Redan i dag arbetar 700 000 personer i Sverige i den växande gigekonomin, men det har inte prövats rättsligt ännu huruvida de olika apparna faktiskt är att betrakta som anställningar eller som egenföretagande.

Som arbetsmarknadsminister Ylva Johansson sade i P1 den 6 augusti finns det inget juridiskt mellanläge i den frågan. Det återstår att avgöra i Arbetsdomstolen vilka lagrum som appföretagen egentligen ska verka inom. Det om något lär skapa historiska prejudikat.

För skulle företag som Uber Eats anses anställa sina cykelbud, tja då får de ju arbetsrätten och facken på köpet. Och skulle gigekonomin fortsätta vara oreglerad och rättslös aktualiseras i stället behovet av en lagstadgad minimilön i Sverige. Det vore en stor omställning för den svenska modellen där reglering av löner sker i kollektivavtal.

Effekten av kommande gigprejudikat kan nog inte överskattas. Över hela världen växer detta nygamla daglöneri explosivt. I Sydkorea arbetar redan 20 procent av arbetstagarna med gigjobb och en rapport av Forbes förutspår att hälften av USA:s arbetsmarknad inom tio år kommer att bestå av frilansuppdrag.

Samtidigt som allt detta utreds även frågan om Las, Lagen om Anställningsskydd. Kommer regeringen att föreslå ytterligare uppluckringar av anställningsskyddet?

I den politiska retorikens värld är som bekant allting utmaningar och möjligheter. Ylva Johansson beskriver gigekonomin som en förlängning av lappar på Konsum om att någon vill få sin gräsmatta klippt. Antistrejklagen presenteras av samma Johansson som ett sätt att stärka fackens ställning i Sverige.

I en tid när politiker och domstolar får allt större makt över definitionerna av arbetsmarknadens relationer blir det allt viktigare att bygga en arbetarrörelse som definierar sig själv, som utgår från våra egna erfarenheter och väljer den väg som bäst gynnar våra intressen.

När syndikalister går ut i konflikt rynkar många på näsan, inte minst socialdemokrater. Det borde de inte göra. I juli har syndikalister i Malmö och Stockholm varit i konflikt med fem företag som exploaterat migranter eller på annat sätt betett sig vedervärdigt mot sina anställda. Fyra av fem konflikter vanns inom loppet av några dagar.

Det finns en kraft i ideellt arbete och i gräsrotsorganisering som man inte ska underskatta. Det är trots allt på den kraften arbetarrörelsen vilar, i alla fackförbund, inte på politisk retorik eller rättsliga prejudikat.