Arbetaren vs Göring

Ett nytt år är här. Under 2019 kommer 80-årsminnet av andra världskrigets utbrott att uppmärksammas. Tidningen Arbetaren var en av Sveriges mest högprofilerade antinazistiska röster såväl före som under kriget – och fick periodvis betala ett högt pris för sin hållning. Vi gör en ny djupdykning i Arbetarens rika arkiv.

Tidningen Arbetaren brukar, tillsammans med Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning och Trots allt!, betraktas som den främsta antinazistiska pressrösten under andra världskriget.

Redan 1933, sex år innan krigets utbrott, dömdes dock Arbetarens dåvarande ansvarige utgivare Frid Nordin till tre månaders fängelse efter att tidningen skrivit kritiskt om den högt uppsatte nazisten Hermann Göring – vars Sverigekopplingar nyligen uppmärksammades i en SVT-dokumentär – och bland annat kallat honom för ”blodhund”.

”Efter framställning från tyska legationen har den socialdemokratiska svenska regeringen låtit åtala tidningen Arbetaren för ’smädelse’ mot den preussiske ministerpresidenten Göring. Vid rättegångstillfället den 21 aug. ingav tindningens ansvarige utgivare en svarsinlaga, utmynnande i en grav anklagelse mot Göring och den nazistiska terrorregimen.

Efterföljande är  – med undantag för rubrikerna – en ordagrann återgivning av den till rådhusrätten ingivna anklagelseskriften.”

Så presenteras texten ur arkivet från 1933 som vi här återpublicerar.