Utrikes #93/2018

Mexikos nya president får kritik

Mexikos tillträdande president Andres Manuel Lopez Obrador. Foto: Anthony Vazquez/TT

Den första december tillträder Mexikos nya president, vänsterpolitikern Manuel López Obrador. Men redan nu kritiseras han hårt för sina planer på att låta militären ha en fortsatt stor roll i kampen mot det narkotikarelaterade våld som så länge plågat landet.

Vi trodde på honom när han under valkampanjen sade att han skulle skicka tillbaka militärerna till sina baracker.
Yolanda Morán, organisationen Fuundec

Hon säger att medlemmarna i hennes organisation trodde att den tillträdande presidenten skulle satsa på att förbättra utbildningen för polisen, i stället för att fortsätta satsningen på att bekämpa våldsbrottsligheten med hjälp av soldater.

Hennes egen son Dan skulle i dag ha varit 43 år gammal, men han försvann för tio år sedan, efter att ha gripits av militärer i staden Torreón. Händelsen ledde till att hon tvingades flytta från hemstaden. Efter försvinnandet har Yolanda Morán, liksom så många andra, tvingats fortsätta sin kamp för att försöka ta reda på vad som hände hennes barn.

Yolanda Morán säger att hon fortfarande hyser hopp om att den nya presidenten ska ändra strategi, men att tecknen inte är lovande.

– Vi har inget förtroende för militären. Kanske anklagar vi en hel institution för att en mindre del av dem är oärliga eller mördare, men de förtjänar det.

Manuel López Obrador presenterade nyligen en säkerhetsplan inför de kommande sex åren som innebär att militärer och poliser ska samlas under en gemensam styrka i form av ett nationalgarde bestående av upp emot 150 000 medlemmar. För att skapa denna styrka krävs dock en ändring i landets konstitution. Tanken är att nationalgardet bland annat ska bekämpa korruption och narkotikabrottslighet och se till att öka säkerheten i landet.

Många är dock kritiska till den planerade strategin, bland annat eftersom den innebär att militären skulle få en fortsatt viktig roll i kampen mot våldsbrottsligheten – vilket står i strid med presidentens vallöften.

Företrädare för medborgarorganisationer anser att planerna innebär en fortsatt militarisering där de civila institutionerna försvagas. De menar att detta inte skulle bidra till att lösa den människorättskris som landet och dess 129 miljoner invånare är hårt drabbade av.

Säkerhetsplanen saknar färdriktning och ger upphov till fler frågor än svar.
Francisco Rivas, ordförande för Observatorio Nacional Ciudadano 

Enligt organisationen Observatorio Nacional Ciudadano saknar den nya strategin en tydlig analys av de problem som landet står inför, och dessutom har den inte tagit hänsyn till rekommendationer från det civila samhällets företrädare.

– Säkerhetsplanen saknar färdriktning och ger upphov till fler frågor än svar, säger organisationens ordförande Francisco Rivas.

Militären har varit involverad i kampen mot kriminaliteten i Mexiko ända sedan i december 2006, då den konservative dåvarande presidenten Felipe Calderón tillträdde och inledde vad han kallade ett ”krig mot knarkkartellerna”.

För närvarande är runt 50 000 soldater involverade i denna kampanj, som enligt lokala människorättsorganisationer och FN-organ lett till att våldsvågen i landet har förvärrats.

Enligt officiella siffror dödades drygt 37 000 människor i landet bara mellan januari och september i år, varav nästan 25 000 anses ha fallit offer för regelrätta mord, en siffra som är högre än den som rapporterades under samma period föregående år.

Vid sidan av denna förfärliga statistik har dessutom fler än 37 000 människor försvunnit utan spår under de senaste elva åren i landet. Det är en unik siffra för ett land där det inte råder inbördeskrig.

Tania Reneaum, som är ordförande för Amnesty International i Mexiko, säger att den tillträdande presidentens säkerhetsplan kom som en negativ överraskning.

– Civilsamhället vill få beskedet att armén gradvis ska dras tillbaka från gatorna och att det ska finnas en plan för att stärka de poliser som inte fått utbildning på lokal nivå. Men i stället ska den armé som redan varit på gatorna i tolv års tid, med förfärliga resultat, stärkas, säger hon.

Internationella institutioner och FN-organ har på senare år anklagat Mexiko för grova människorättsbrott. Kritiska organisationer menar att den nya säkerhetsplanen tyder på att den kommande regeringen inte planerar att ändra kurs i framtiden.

Publicerad

Prenumerera på Arbetarens nyhetsbrev

Box 6507
113 83 Stockholm
Tel: 08-522 456 70 (redaktionen)
redaktionen@arbetaren.se

Tidningen Arbetaren behandlar dina personuppgifter i enlighet med allmänna dataskyddsförordningen, (EU) 2016/679. Du hittar vår dataskyddspolicy här.

Prenumerationsärenden
Tel: 08-522 456 80
(måndagar kl 10-13)
prenumeration@arbetaren.se

Organisationsnummer: 556542-8413
Swishnummer för gåvor: 1234 809 984

Arbetarens rojavasamling

PKK – Hjältar, terrorister eller frihetliga utopister?

Världen har ögonen på svenskars stöd för PKKs syriska grenar i Rojava. Men hur mycket vet du om PKK, PYD och YPG? Prenumerera på vårt nyhetsbrev nu så får du ett samlat paket av Rojava-rapportering och upplåsta reportage direkt i brevlådan.

Klicka här för att stänga