Inrikes #60/2018

”Det är ett misslyckande för samhället”

Personer kramas framför en motorcykel under söndagens manifestation till till minnet av Eric Torell som blev dödad av polisen. Foto: Stina Stjernkvist/TT

Dödskjutningen av den unga mannen med downs syndrom är ett misslyckande, inte bara för polisen utan för hela samhället. Det anser Civil Rights Defenders och kräver ändring i polisens arbetsmetoder och utbildning. Organisationen får medhåll av både facket och före detta polisutbildare.

Dödsskjutningen av Eric Torell, en 20-årig man med funktionsnedsättning, har väckt både bestörtning och upprördhet.

Med ett ökande antal personer som skjuts till döds av polisen varje år är det hög tid att diskutera förändringar, anser människorättsorganisationen Civil Rights Defenders.

– Det är ett misslyckande för polisen, men också för samhället att något sådant här kan hända. Vi vet för lite ännu för att konstatera om enskilda poliser agerat felaktigt, men något har uppenbart gått fel, säger John Stauffer, chefsjurist på Civil Rights Defenders.

Något i händelsen pekar på en brist hos polisen att hantera människor med psykisk ohälsa och psykisk funktionsnedsättning, anser han.

Man kan inte använda samma strategier som man använder med personer utan psykisk ohälsa.

John Stauffer, chefsjurist på Civil Rights Defenders

Omkring hälften av de som skjutits till döds av polisen under de senaste tio åren lidit av psykisk ohälsa. Det visar Civil Rights Defenders genomgång av de senaste tio årens polisiära dödsskjutningar

– Polisen behöver mer kunskap om hur den här gruppen av personer ska bemötas, men också förändrade metoder. Man kan inte använda samma strategier som man använder med personer utan psykisk ohälsa, säger John Stauffer.

John Stauffer.
John Stauffer. Foto: David Lagerlöf

Enligt honom handlar det om att använda metoder som lugnar situationen, inte trappa upp hotet tills ingen annan utväg finns än att skjuta.

– Möjligen har det gått så långt att i man i skottögonblicket måste skjuta, men då har något redan gått helt fel. Då har situationen trappats upp, det har dragits vapen och en hotfull situation har eskalerat, säger John Stauffer.

Civil Rights Defenders är inte ensamma om att peka ut kunskapsbristen som ett av huvudproblemen. Rune Engström har under de senaste 15 åren varit lärare på polishögskolan, som nu är en del av Södertörns högskola och undervisat i polisiär konflikthantering. Enligt honom ligger lösningen i att utveckla grundutbildningen, en utbildning som enligt honom idag ens “inte möter kvalitetskraven”.

– De som kommer ut i dag har inte tillräckligt med träning för de här situationerna. Det är framför allt de mentala bitarna, till exempel stresshantering och kommunikation, som inte är tillräckligt integrerade i den praktiska utbildningen, säger Rune Engström till SVT Nyheter.

Han har i år avslutat sin anställning och är kritisk till utbildningen, detta trots att han själv varit med och byggt upp den. Den tidigare läraren talar om ett hårdnade klimat och beskriver en kultur av att ”skjuta först och fråga sedan”.

I samma SVT-artikel får Rune Engström medhåll av en anonym, fortfarande verksam, lärare. Han anser att den nuvarande utbildningsformen lär in ”automatiserade beteenden” och att tröskeln för att dra vapen har sänkts.

– När jag började 1985 var det knappt någon som drog vapen. Visst var det en lite lugnare miljö då och hotbilden var inte lika stor. Men om poliser allt oftare börjar dra vapen blir det också en större sannolikhet för att skott avlossas, säger den anonyma lärare till SVT.

När det gäller hanteringen av psykisk ohälsa hos en person som är föremål för ingripande tycks även stora delar av poliskåren hålla med om att kunskaperna brister. I enkätundersökningar genomförda av polisfacket 2008 och 2015 uppgav en majoritet av poliserna att de kände sig dåligt förberedda vid arbete med personer med psykisk ohälsa. År 2015 uppgav flera också att de kände sig otillräckliga i hanterandet.

Trots att vidareutbildningar genomförts sedan 2011 hade 90 procent av de som besvarade polisförbundets enkät 2015 inte genomgått utbildningen. I fjol tillförde regeringen extra medel för ändamålet, men inte tillräckligt enligt polisfacket.

– Det finns exempel ute i landet där man inte ens når upp till hälften av den utbildningsmängden som man skulle behöva. Med den låga personalresurs vi har i dag så finns det inte utrymme att genomföra utbildningen som det är tänkt, säger Christer Palmkvist, tillförordnad ordförande för Polisförbundet, till Aftonbladet.

Arbetaren har sökt polisen för en kommentar.

Publicerad

Prenumerera på Arbetarens nyhetsbrev

Box 6507
113 83 Stockholm
Tel: 08-522 456 70 (redaktionen)
redaktionen@arbetaren.se

Tidningen Arbetaren behandlar dina personuppgifter i enlighet med allmänna dataskyddsförordningen, (EU) 2016/679. Du hittar vår dataskyddspolicy här.

Prenumerationsärenden
Tel: 08-522 456 80
(måndagar kl 10-13)
prenumeration@arbetaren.se

Organisationsnummer: 556542-8413
Swishnummer för gåvor: 1234 809 984

Arbetarens jubileumspodd gigekonomi

Lyssna på vår podd om gigekonomi

Registrera dig på nyhetsbrevet så skickar vi avsnittet till dig

Klicka här för att stänga