Unga tillståndssökande utan rätt till vård

Nu kommer kritiken mot en ny lagtolkning från Sveriges kommuner och landsting som hävdar att de 3 000 så kallade tillståndssökande unga endast får rätt till akutsjukvård, som de dessutom måste betala för själva. Bland andra Barnrättsbyrån och Rätt till vård-initiativet, som jobbar med frågorna, menar att SKL:s tolkning kan få allvarliga konsekvenser.

Inrikes
De ensamkommande som getts en ny chans att söka uppehållstillstånd mister nu rätten till subventionerad sjukvård och kommer endast att ges rätt till egenbekostad akutsjukvård, enligt ett beslut från SKL.
Foto: Isabell Höjman/TT

Enligt ett nytt ställningstagande från Sveriges kommuner och landsting, SKL, ska unga tillståndssökande över 18 år nu klassas som vilka besökare i Sverige som helst. Det innebär bland annat att de mister rätten till subventionerad sjukvård, och endast kommer att ges rätt till akutsjukvård som de måste bekosta själva.

Tillståndssökande är enligt Migrationsverket en person som ansökt om uppehållstillstånd i Sverige på annan grund än skyddsskäl, till exempel på grund av arbete eller studier.

För två veckor sedan beslutade riksdagen att omkring 9 200 ensamkommande ungdomar över 18 år ska få en ny chans att söka uppehållstillstånd om de studerar. Bland dem ingår 3 000 unga över 18 som tidigare fått avslag på sin asylansökan och som i dag lever som papperslösa – men som nu alltså kommer att klassas som så kallade tillståndssökande i väntan på beslut om uppehållstillstånd. Sjukvård på samma villkor som personer med uppehållstillstånd kommer de enligt SKL inte få.

– Man får betala för det som andra tredjelandsmedborgare, säger Mia Hemmestad, jurist på SKL till Sveriges Radio.

Gymnasielagen kom till för att kompensera för den extrema situation som de här ungdomarna försatts i, men med den här tolkningen blir de ännu mer utsatta.

Nina Andersson, jurist, Barnrättsbyrån

Men kritiken mot att neka de här personerna subentionerad sjukvård är hård. Flera personer som arbetar med unga papperslösa menar att den nya lagtolkningen kan få fruktansvärda konsekvenser.

– Det är bedrövligt. Gymnasielagen kom till för att kompensera för den extrema situation som de här ungdomarna försatts i, men med den här tolkningen blir de ännu mer utsatta, säger Nina Andersson som är jurist på organisationen Barnrättsbyrån.

Barnrättsbyrån menar att kommuner och landsting borde få pengar från staten för att bekosta hälso- och sjukvård av papperslösa som lever i Sverige.

Även nätverket Rätt till vård-initiativet, ett upprop som startades av bland annat fackföreningar, Röda Korset och Läkare utan gränser 2008, menar att regeringen omgående borde säkerställa att asylsökande som vistas i Sverige men fått avslag får rätt till samma vård som alla andra, oavsett rättslig status. De skriver att dagens vård till papperslösa och EU-migranter präglas av stora skillnader vad gäller kunskap om lagstiftningen och dess tillämpning och att vården därför varierar stort.

”Detta är oförenligt med grundläggande vårdetik och oacceptabelt i en rättstat” skriver Rätt till vård-initiativet i ett ställningstagande som presenterades förra veckan.