En 34-årig medlem i den militanta nazistsekten Nordiska motståndrörelsen har dömts för att ha spridit rasistiskt innehåll på sociala medier. Kvinnan nekade men tingsrätten bedömde att hennes berättelse inte höll.
Inrikes
Enligt tidningen Expo har den nu dömda kvinnan deltagit i minst två av NMR:s uppmärksammade demonstrationer förra året. Bilden är från Göteborg i september förra året.
Fredrik Sandberg/TT
Den 34-åriga kvinnan som enligt tidningen Expo är medlem i nazistsekten Nordiska motståndsrörelsen, NMR, ska enligt åtalet ha spridit grovt afrofobiskt innehåll på Twitter vintern 2017. I ett första polisförhör ska kvinnan ha medgett att hon spridit inlägget, något hon senare nekat till.
Nu dömer Göteborgs tingsrätt 34-åringen till villkorlig dom och dagsböter för hets mot folkgrupp. Enligt Expo har kvinnan deltagit i minst två av NMR:s uppmärksammade demonstrationer förra året, då hon bland annat gick klädd i organisationens uniform.
Bakom anmälan om hets mot folkgrupp står föreningen Juridikfronten.
Ett hundratal cykelbud hos matleverantörskedjan Foodora i Norge gick under tisdagen ut i strejk. Anledningen är att förhandlingarna om ett nytt kollektivavtal brutit samman.
Nyligen meddelade USA:s president Donald Trump att Guatemala gått med på att klassas som ett säkert tredje land för flyktingar som passerar på väg mot USA. Samtidigt visar en ny rapport att Guatemala är det land i världen där flest miljöaktivister mördades under förra året, räknat per capita.
Missnöjet pyr bland Ryanairs anställda runt om i Europa. Det skandalomsusade flygbolagets kabinpersonal i Spanien har utlyst en tio dagar lång strejk. Samtidigt strejkar redan piloter och kabinpersonal i Portugal och Storbritannien som svar på lågprisbolagets planer på att minska antalet anställda med 900 personer.
Femton personer omhändertogs och minst två skadades i samband med protesterna mot Irans utrikesminister Mohammad Javad Zarifs besök i Stockholm under onsdagen.
När en socialdemokratisk regering under några år i början och mitten av 1930-talet ville inskränka den fackliga stridsrätten blev motståndet från arbetarrörelsen så pass stort att lagstiftningsplanerna aldrig kunde sättas i verket. Vi gör här åter ett nedslag i Arbetarens arkiv och publicerar en kritisk skrift från 1934 om den planerade ”tredjemanslagen”, författad av den mångårige Arbetarenredaktören Albert Jensen.
Många av de franska motståndskämparna var traumatiserade efter kriget och ville inte tala om sina erfarenheter, inte ens med varandra. Britt Ståhlberg Norée har ändå lyckats få några att berätta.
Arbetet bryter ned oss. Även när vi är lediga arbetar vi, och ett nytt servicenäringsproletariat sliter ut sig i total alienation. Men när Axel Andersson läser Josh Cohens arbetskritiska bok Not Working fastnar han vid frågan hur långt en arbetskritik med konst och konstnärer som modeller egentligen kan föra oss.
På Tumba bruksmuseum går det att göra en tidsresa och höra berättelsen om Riksbankens statare. De var arbetarna som tillverkar sedelpapper till hela landet från år 1755, men som under de första 200 åren fick betalt i natura.
Henrik Bromander är författare, serieteckare och krönikör i Arbetaren. I sommar publicerar vi hans bok Högspänning som följetong i tidningen. Här är sjuttonde delen.
