Förra onsdagen genomfördes en blockad i Neapels hamn. Stridsåtgärden – som utlystes av fackföreningen SI Cobas – ägde rum i Varco Sant’Erasmo, en av de sista utposterna mot havet bland hamnens containerterminaler. Omkring 15 avskedade arbetare deltog i blockaden tillsammans med andra organiserade arbetslösa i Neapel.
Under det senaste året har Neapels hamn präglats av konflikt. Många anställda har sparkats från sina arbeten på oskäliga grunder av företagen Conateco och Soteco, som opererar i två av hamnens tre cointainerterminaler.
Roberto Stellato är en av dem som deltog i den blockad som genomfördes den 30 maj. I slutet av februari i år fick han ett brev med avsked på posten. Vid tidpunkten hade han arbetat i hamnen mer än 20 år, sedan januari 1996 vilket var knappt ett år efter det att företaget Conateco grundades.
![Roberto Stellato.](https://media.arbetaren.se/wp-content/uploads/2018/06/04144359/Roberto-Stellato.jpg?class=medium)
– Precis som många av mina arbetskamrater blev jag avskedad utan orsak. De motiverar avskedet genom att påstå att jag gjort fel, men antagligen har det också att göra med mitt fackliga engagemang. Nu väntar jag på att fallet ska tas upp i rätten, säger Roberto Stellato till Arbetaren.
– Den här formen av blockader blir nödvändiga nu när situationen försämrats så pass mycket.
Konflikten i hamnen har till stor del även handlat om den bristande säkerheten på arbetsplatsen.
– Säkerheten på arbetsplatsen är katastrof. Utrustningen är utsliten och saknar underhåll. Det kan handla om förarhytter utan luftkonditionering, farliga beläggningar på terminalgolven eller utslitna linor som inte håller för tunga laster, säger Roberto Stellato.
Han berättar vidare att några av arbetsplatserna är belägna i förorenade och utsatta områden, till exempel nära motorvägen, där arbetarna inte har tillgång till varken vatten eller toaletter.
– Till detta kommer också den psykologiska pressen, säger han.
Efter att i många år ha vistats i en förorenad arbetsmiljö har jag fått allvarliga hälsoproblem.
Laura Ingrosso, avskedad hamnarbetare
Roberto Stellatos livskamrat Laura Ingrosso fick även hon nyligen ett brev med avsked, och det för andra gången. Efter att ha arbetat i terminalporten i hamnen i elva år sparkades hon, men vann i vintras i rätten. Trots att hon formellt sett fick rätt att återvända till arbetet kallade företaget inte in henne.
– Efter att i många år ha vistats i en förorenad arbetsmiljö har jag fått allvarliga hälsoproblem. När jag skulle komma tillbaka till arbetet – efter att blivit sparkad illegitimt – fick jag göra ett obligatoriskt besök hos en företagsläkare. De sade att jag kunde fortsätta mitt arbete i terminalporten, men på en arbetsplats som inte utsätter mig för regn och svåra väderförhållanden, säger hon och fortsätter:
– Företaget hävdade i avskedsbrevet att de inte ekonomiskt kunde leva upp till dessa krav, och därför gav de mig återigen sparken.
I en global kapitalism som alltjämt expanderar, kommer vi att förlora om arbetarkamper endast begränsar sig till en nationell kontext.
Giuseppe d’Alesio, representant för facket SI Cobas
Giuseppe d’Alesio är en av fackföreningen SI Cobas representanter som följt hamnkonflikten. Han menar att arbetslagen ”Jobs Act” medfört en utveckling i Italien där arbetsköpare sparkar arbetare för att ersätta dem med osäkra och tillfälliga kontrakt, samt anlitar utomstående bemanningsföretag och kooperativ.
![Giuseppe d'Alesio.](https://media.arbetaren.se/wp-content/uploads/2018/06/04143837/Giuseppe-dAlesio-SI-Cobas-e1528116159962.jpg?class=medium)
Det är en utveckling som också möjliggjorts då Italiens hamnar de senaste 30 åren privatiserats och kommersialiserats, säger han.
– Det pågår facklig repression i hamnen och många anställda vågar inte organisera sig av rädsla för att förlora jobbet. Dessutom upplever de återanställda arbetarna att företaget undanhåller information om de segrar som vunnits i rätten. De kallar inte in dem för att jobba eftersom de vill undvika att andra arbetare i hamnen organiserar sig fackligt.
Han berättar att domstolsbesluten från de vunna rättegångarna delades ut som flygblad i containerhamnen under onsdagens blockad. Inför frågan om vikten av att organisera internationellt blir han allvarlig.
– Vi har mycket att lära oss av de kamper som pågår i andra hamnar, inte minst i Skandinavien. I en global kapitalism som alltjämt expanderar, kommer vi att förlora om arbetarkamper endast begränsar sig till en nationell kontext. Då blir det viktigare än någonsin med organisering internationellt över gränser.