Inrikes #40/2018

Svenskar oförändrat positiva till invandring

Polis vid Hyllie tågstation i Malmö i maj 2017 när regeringen skärpt gränskontrollerna. Foto: Johan Nilsson/TT

Samtidigt som migrationspolitiken i Sverige blev mer restriktiv var de flesta svenskar konstant positiva till invandring. Mest positiva var de unga. Det visar en ny unik rapport om svenskarnas attityder till invandring under åren 2014 till 2016. Arbetaren har intervjuat en av rapportförfattarna, Nora Theorin.

På uppdrag av statliga Delmi, Delegationen för Migrationsstudier, har två forskare undersökt hur svenskarnas attityder till invandring förändrats över tid.

Studien fokuserar på om svenskarnas inställning varierar beroende på skäl till invandringen, om den skiljer sig åt beroende på om människor flytt från krig och förtryck eller invandrat för att arbeta, studera eller förenas med anhöriga, och om mediekonsumtionen påverkar synen.

Fakta Rapport om attityder till invandring
Bakom rapporten ”Attityder till invandring: en analys av förändringar och medieeffekter i Sverige 2014–2016” står Jesper Strömbäck, professor i journalistik och politisk kommunikation och Nora Theorin, doktorand i medie- och kommunikations-vetenskap vid Göteborgs universitet.

Forskarna arbetar vidare med en liknande studie där Sverige är ett av sju länder där attityder till invandring undersöks kopplat till medieanvändning.

Frågorna besvarades av över 2 200 personer i ett representativt urval.

En klar majoritet av de svarande är positiva till alla former av invandring. Mest positiva är svenskarna till människor som invandrar för att studera och arbeta.

Något färre är positiva till dem som söker asyl eller kommer för att förenas med sina anhöriga. Åsikterna är relativt konstanta över tid.

– En av de centrala slutsatserna är att det hänt anmärkningsvärt lite i attityderna under de här åren. Samtidigt som de skett stora förändringar inom invandringen och invandringspolitiken, säger Nora Theorin, en av rapportförfattarna.

Undersökningen är unik i sitt slag då man ställt frågor till samma personer under tre års tid. Det är också nytt att fråga om olika former av invandring, och att jämföra med respondenternas mediekonsumtion.

Det är unga mellan 18 och 25 år som är mest positiva till invandring, liksom grupperna kvinnor, politiskt intresserade och högutbildade. När det gäller medieanvändning hänger konsumtion av Dagens Nyheter och ETC samman med positiva attityder, medan användning av TV4 och Expressen har ett samband med negativa attityder.

Det finns ett samband mellan att konsumera Avpixlat och utveckla mer negativa attityder till invandring året därpå.
Nora Theorin, rapportförfattare

Spelar det även roll vilka medier man läser för de attityder man utvecklar?

– Vi ska vara lite försiktiga att uttala oss om det verkligen är så. Men vi ser  att det finns ett samband mellan konsumtion av vissa medier och attitydförändringar  året därpå.  Det är en indikator på att medier faktiskt kan påverka attityder till invandring, säger Nora Theorin.

– Det finns ett samband mellan att konsumera Avpixlat och utveckla mer negativa attityder till invandring året därpå. Och tvärtom när det gäller ETC:s webbsida. Men vi ser också att man har en starkare benägenhet att söka sig till vissa medier, beroende på om man är positiv eller negativ från början till invandring.

Vad kan du säga om den minoritet som är negativ till invandring?

– Det finns gruppskillnader. SD-sympatisörer utmärker sig. Sedan ser vi också att de som sympatiserar med M och KD tenderar att ha en något mer negativ inställning än andra partisympatisörer, och att de blivit något mer negativa över tid.

Vilka attitydskillnader finns beroende på form av invandring?

– Enligt den här rapporten så finns det ingen oro när det gäller invandringen och de ekonomiska aspekterna hos flertalet. Det verkar mer vara de kulturella aspekterna. Majoriteten håller med om att det allt för ofta händer att personer som invandrat har seder och traditioner som inte passar in i det svenska samhället. Men det finns en inkonsekvens där, på hur folk svarar, för samtidigt svarar en klar majoritet att invandring berikar Sverige kulturellt. Det behöver undersökas på ett djupare plan.

Händer det något alls i attityderna mellan 2014 och 2016 på ett övergripande plan?

– Förändringarna är överlag små men det finns tecken på att attityderna polariserades något på gruppnivå. I flera av grupperna som inledningsvis var positiva, blev de mer positiva över tid. Och i de negativa grupperna blev de mer negativa. Men det är ganska små förändringar. Det kan vara svårt att svara vad det beror på . Men jag kan tänka att om man hela tiden får höra samma argument, då blir det så att åsikterna förstärks, man får bekräftat det som man redan tror på. Det visar också tidigare medieeffektforskning.

Rapporten lanserades den 18 maj. Har ni märkt av något intresse från politiker?

– Än så länge har jag inte märkt av någonting. Det är ändå en statlig utredning, så den når väl fram så småningom, hoppas jag. För jag hoppas att policys i någon mån ska bygga på vetenskap.

Publicerad Uppdaterad

Prenumerera på Arbetarens nyhetsbrev

Box 6507
113 83 Stockholm
Tel: 08-522 456 70 (redaktionen)
redaktionen@arbetaren.se

Tidningen Arbetaren behandlar dina personuppgifter i enlighet med allmänna dataskyddsförordningen, (EU) 2016/679. Du hittar vår dataskyddspolicy här.

Prenumerationsärenden
Tel: 08-522 456 80
(måndagar kl 10-13)
prenumeration@arbetaren.se

Organisationsnummer: 556542-8413
Swishnummer för gåvor: 1234 809 984

facebook-grupp

Arbetarens jubileumspodd gigekonomi

Lyssna på vår podd om gigekonomi

Registrera dig på nyhetsbrevet så skickar vi avsnittet till dig

Klicka här för att stänga