Vad är det som gör just maj månad 1968 så mytomspunnen och speciell?
– Det var så mycket som hände då. Många associerar det ju med studentrevolterna och Paris. Maj -68 har liksom blivit själva symbolen för ett nytt radikalt tänkande i världen som byggde på internationell solidaritet kring det orättfärdiga kriget i Vietnam och medborgarrättsrörelsen i USA.
– Men det blev ju också en kritik mot imperialismen och kapitalismen med en marxistisk analys över produktionen och produktionsmedlen. Sedan, något som kanske syns mer nu än då, är väl att det uppstod något slags intellektuell feminism.
Man får lätt bilden av att alla deltog och det har nästan uppstått någon sorts glorifiering av den här tiden. Finns det några missuppfattningar om hur det egentligen var?
– Ja, en sak som jag upptäckte när jag gick igenom allt material är att det inte bara handlade om maoistiska medelklasstudenter som gjorde uppror. Utan också om kristna grupper som var väldigt hårda i sin kritik mot regimen i Rhodesia och av kriget i Vietnam. Och så Liberala ungdomsförbundet som stödde biståndsprojekt och befrielsekampen i många länder. Det var när alla dessa krafter samlades som det tog fart och ledde till förändringar.
Jag vill att folk tar med sig hur mycket liknande saker som det vi ser i filmen som händer i dag.
Hur har det varit att gå igenom SVT:s väldiga arkiv kring vad som sändes i maj 1968?
– Verkligen jättekul. Vi har ju varit ett helt gäng som jobbat med det här. Det är ju en konceptfilm, och jag trodde nog aldrig att jag skulle jobba med tv igen. Men nu går den upp på prime time-tid i SVT och det känns för jävla roligt.
Vad hoppas du med filmen?
– Jag vill att folk tar med sig hur mycket liknande saker som det vi ser i filmen som händer i dag. Bilderna på barn i chocktillstånd från det sönderbombade Syrien liknar ju det vi såg från Vietnam. Till och med abortfrågan diskuteras fortfarande.
– En annan rolig sak är att det blivit som en filmatisering av Maja Ekelöfs fantastiska bok Rapport från en skurhink. Hon berättar ju allt i presens och det hjälper till att skapa stämningen. Sedan var hon en äldre fembarnsmamma, vilket gör att perspektivet av vad som hände då breddas. Hon hade liksom inte den där tok vänster-stämpeln utan var en vanlig städerska.