Hon for land och rike kring, mötte kvinnor i alla slags belägenheter – de prostituerade och internerade, de fattiga som förvärkts av arbete och otaliga barnsängar, de som insjuknat i könssjukdomar, våldtagits, som prövat att för egen hand fördriva foster, de försmådda och ofrivilligt gravida, de utan förmåga att mätta alla barnmunnar.
Som sexualupplysare, frihetlig socialist och journalist agiterade hon kraftfullt för rätten till preventivmedel och abort och lyckades så småningom omstöpa hela den svenska samhällssynen på sexualitet och reproduktion.
Elise Ottesen-Jensen föddes 1886 i södra Norge som näst yngsta barnet i en syskonskara på 18, sju av dem dog små och själv miste hon ett två dagar gammalt barn och även en syster i suicid sedan denna tvingats adoptera bort ett utomäktenskapligt barn, vid 16 års ålder förskjuten av en religiöst auktoritär far.
Med den biografin är det inte särkilt svårt att begripa hur djup Elises förståelse för kvinnors utsatthet och arvedel var. Hon var tidigt ute med att påvisa hur materiellt armod och klassklyftor hänger tätt samman med kvinnoförtryck, och hennes laglösa strid för kvinnors rättigheter var kompromisslös och outtröttlig. Feminist kallade hon sig redan på 1920-talet, långt innan ordet satts i ruljans.
Efter att ha flytt från Norge och utvisats från Danmark för sin politiska radikalitet kom hon till Stockholm 1919. Det var efter sin tid som redaktör på Arbetaren 1922 som hon i folkmun blev känd under det namn hon valde som signatur: Ottar.
Hon var tidigt ute med att påvisa hur materiellt armod och klassklyftor hänger tätt samman med kvinnoförtryck, och hennes laglösa strid för kvinnors rättigheter var kompromisslös och outtröttlig.
Ottar tillhörde det starka könet – och visste det. För så är det obestridligt, såväl psykologiskt som biologiskt, trots att män genom historien tagit sig rätten att med råstyrka, sexuellt våld och monetära medel försöka hålla kvinnor nere. Det är vetenskapligt belagt att kvinnors immunförsvar är effektivare än mäns, att kvinnokroppen har större motståndskraft vid extrema skador, infektioner och trauman, och generellt är uthålligare och starkare sett till kroppsvikt.
Samma hormoner som använts flitigt som vapen i patologiserandet av den kvinnliga kroppen tros också göra att kvinnor lever längre än män och har gjort så i alla tider. Faktum är att om det manliga testosteronet skulle dämpas ned kemiskt – vilket inte borde vara mer kontroversiellt än dagens flitiga medicinering av kvinnor utifrån biologiskt kön – kunde det gagna både enskilda män och kollektivet, sett såväl till livskvalitet som skadereduktion och samhällskostnader.
Detta utgör också perspektiv på den systematiska medicinska nedvärdering och förtryckande kontroll av kvinnors kroppslighet som skett genom seklen och ännu inte upphört. Kanske kan Ottar och hennes tid kännas avlägsen, men 2018 nedkämpas fortfarande kvinnor.
…att valet slutligen föll på Ottar känns helt rätt. Inte minst i en tid när kvinnors tillkämpade rättigheter undergrävs av en kraftig konservativ backlash på många håll i världen.
Under många år har vi på Arbetarens redaktion diskuterat att utfästa ett pris till minne av någon av de många radikala fixstjärnor som stått tidningen nära – att valet slutligen föll på Ottar känns helt rätt. Inte minst i en tid när kvinnors tillkämpade rättigheter undergrävs av en kraftig konservativ backlash på många håll i världen.
Arbetarens allra första mottagare av Ottarpriset heter Bita Eshraghi. Hon föddes i Iran 1983 och redan som fem-sexåring bestämde hon sig för att bli läkare. När utbildningen med inriktning på gynekologi och förlossningsvård var klar och makten som läkare gavs henne valde hon att engagera sig för kvinnogrupper som står långt ifrån densamma.
Som verksamhetsansvarig på Sveriges enda mottagning för könsstympade kvinnor utför hon dagligen ett pionjärarbete helt i Ottars anda, både praktiskt på kliniken och som överförare av oumbärlig kunskap som räddar liv.
Bita Eshraghi tillhör det starka könet – och hon vet det. Det är med stolthet vi i morgon, den 25 januari, överlämnar utmärkelsen till henne.
